torsdag, mars 31, 2011

Annat färdigt

Är så ivrig att jag passar på att rapportera annat som också blivit färdigt den här månaden. Och det fastän skapelsen inte ännu är nertagen från stocken. Har alltså åstadkommit något smått i vävsalen också. Kanske ni får nån uppfattning om mönstret i alla fall?

Det är alltså det bruna, beige och orange som är mitt. :)
Modell: Ett modifierat förslag av vävläraren Eva, vet inte vad bindningen heter, tyvärr. Jag är ju faktiskt nybörjare. Tänk på det! :)
Tänkt att bli en löpare på köksbordet eller ute på trädgårdsbordet.
Garn: Fritidsgarn från Sandnes, brunt
Papperssnöre från Lappajärven värjäämö, orange
Det beigefärgade i mönstret är jute
Åtgång: 226 g Fritidsgarn och 36 g papperssnöre = 262 g
Juten har jag inte vägt för den har INTE ingått i mitt garnlager. :)
Fick alltså åtgång för det där yllegarnet jag fyndade på loppis i höstas.

onsdag, mars 30, 2011

Dödsskallemössa

Dags att rapportera lite FO-projekt igen, annars blir det för sorgesamt i den här bloggen, om det aldrig skulle finnas nånting färdigt. I början av den här månaden, närmare bestämt söndagen den 6.3, fick jag en dödsskallemössa färdigt stickad. Hade inga mått och visste inte hur det skulle gå med systersonens födelsedagsgåva. Fattar inte varför lillsyrran inte kunde mäta huvudomkretsen på sonen. Det kan väl inte vara så svårt eller hur?
Nå, det klarade sig till all tur, för i helgen fick jag meddelande att mössan passade och var i full användning.
Modell: Dödsskallemössa, modell 61 i Novitatidningen , syksy (hösten) 2007
Garn: Isoveli från Novita, svart, dubbelt vitt yllegarn, utan banderoll
Åtgång: 12 g Isoveli och 8 g vitt garn = 20 g
Stickor: Nr 5 både raka och strumpstickor


Jättelite garn gick det åt. Undrar om jag har vägt rätt? Hmmm.
För övrigt fick jag den här gången göra som Tilda brukar, det vill säga utgå från vilken grovleks strumpstickor jag hade hemma. Det här var för övrigt min buss-stickning på förra mässresan.

tisdag, mars 29, 2011

Hopeinen paketti - Ett silvrigt paket

Eilen kun rättiväsyneenä tulin kotiin, odotti hopeinen piristyspaketti keittiöpöydällä. Jihaaa! Unohdin flunssani enkä edes ehtinyt saada takki pois päältä oli pakko avata heti. Ja sisältö oli niin ihana että oikein harmitti etten jaksanut neuloa ollenkaan eilen. Enkä muuten jaksanut paljon muutakaan kuin istua keinutuolissa ja nukkua. :) Tänä yönä olen nukkunut vähän paremmin ilman niitä yskimispuuskia ja onneksi tänään on vapaapäivä.

Suurkiitokset SNY että muistit minua ihastuttavalla paketilla. Ihanan paketin olit taas saanut aikaan; valtavan paljon kaikkea kaunista! Kiitos taas tosi paljon rakastan lankaa jota olet värjänny. Se on niin kaunis.

 Jo paketin pakkaus oli kaunis

Niinkuin sisältö: SNY:ni itsevärjättyjä lankoja, 7 veljestä ja Nallea, bambuiset sukkapuikot no 3, muuminavaimenperä, kaunis ristipistopakkaus, tumma suklaata, 86% ja hieno kissakortti seuraavalla tekstillä: Hyvät ystävät ovat kuin tähdet. Vaikka niitä ei aina näy, tiedät silti niiden olevan olemassa.
Ja tottahan se on.

Kära vänner, bli inte avundsjuka nu, men igår fick jag ett så här vackert paket med posten. Det var precis vad jag behövde efter att ha släpat mig hem från jobbet. Det vackra paketet kom från min hemliga finska stickvän, SNY. Förstås harmar det mig att jag inte alls orkade sticka igår, men influensan tog mig i söndags med buller och bång. Har inga andra symptom än taggtråd i halsen, hostattacker, som ökar i intensitet när jag lägger mig i vertikalt läge och sedan muskelvärk. 

Det är den sistnämnda åkomman, som gör att stickandet var/är omöjligt. Men idag tänker jag ta lite starkare värkmedicin och sedan bara försöka ändå. Jag kan inte hålla mig! :) Dessutom kommer jag att bli ensam hemma då far och son reser västerut med min plåtlåda och den yngsta sonen åker iväg till jobbet. Eftersom jag är dålig kan ju inte orka med vare sig matlagning, disk eller tvätt. Nä, det enda som just kan gå för sig är handarbete, inte sant?. :)

Ni behöver inte alls tycka synd om mig, för jag fick ju ett så vackert paket. Innehållet förpackat i silvrigt omhölje med hjärtan på. Och innehållet, åh vilket innehåll:
Hemfärgat garn av SNY, ett nystan 7 bröder och ett Nalle, strumpstickor nr 3 i bambu, vilket är jättebra för nu kan jag lämna ännu flera sockor på hälft när jag har stickor :), ett vackert litet korsstygnsbroderi, det är längesen jag sysslade med sånt, tror ni jag ännu kommer ihåg hur man skall göra?, en Mumin nyckelring, en mörk chokladplatta, 86% och ett härligt kattkort där det står om vänskap ungefär så här (fritt efter min dåliga översättning):
Vänner är som stjärnor. Fastän dom inte alltid syns, vet du ända att att dom finns.
Så sant som det är sagt.

söndag, mars 27, 2011

Nya boken

Och så en presentation av veckans nya bok, som jag hämtade ut på postkontoret i torsdags. Som vanligt skulle jag ju inte alls ha nån bok, men tycker att det är lite orättvist att jag ska betala yngsta sonens bokslukande medan jag själv blir utan. Så jag köpte två födelsedagspresenter, som jag inte säger ett knyst om här, Robert Gustafssons bok "Från vaggan till deadline" och så den här:
Ica bokförlags sjalbok, med 30 olika mönster. Gissa vad det för bok jag senast köpte från Adlibris? Jo, även det var en sjalbok, så i princip... :)

 Men här finns förstås en hel del inspiration. Här ett förslag på hur man kan använda restgarner.
Tänk förr i världen när det inte fanns några ytterrockar utan Stormskärs-Maja svepte in sig i en sjal och gick ut till kon för att mjölka....
Här ett mönster, påfågel, som jag redan länge funderat att pröva på...




lördag, mars 26, 2011

Bokgåva

Kanske det är bäst att Tilda hoppar över detta inlägg helt och hållet, för nu handlar det igen om stickcafé. :)
I tisdags på stickcaféet fick jag nämligen en helt fantastisk bok av en dam. Hon ville inte ha boken längre, för hon skulle inte sticka enligt mönstren, som fanns beskrivna. Jag sade också ärligt till att jag knappast kommer att sticka vantar med de här fantastiska traditionella mönstren och sade ärligt att jag är intresserad av det intressanta exemplaret som en bok och inget annat.
Som ni ser är boken sliten, men så är den också från år 1948. Ägarinnan har skrivit, "stickat" när hon klarat av ett mönster och "ska sticka" under sådana mönster hon ännu ville sticka. Damen, som gav bort boken åt  mig hade fått den av den ursprungliga ägarinnan. Är det inte fantastiskt med böcker, som har en historia och som man ser att är älskade och använda?
100 olika mönster finns det i boken. Garanterat värda att pröva på.

Riktigt fina mönster, inte sant? 

Boken är som sagt lite sliten. Jag borde kanske gå på bokbindningskurs i höst?

fredag, mars 25, 2011

Hurja

Rubriken är en finlandism = ordet kommer från finskan. Hurja skulle jag i det här fallet översätta som häftigt. I uttrycket hurja kiva, skulle jag igen säga jättekul. Dock inte skitkul, som svenskarna använder. :)
Men det var inte det jag skulle orda om, utan om det häftiga igår.
 
Det hela började i tisdags då jag äntligen hann besöka stickcafé IRL. Vi var hela 20 damer, som kom och gick och sorlet var högt. I den allmänna villervallan bollades förslag omkring liksom info mm. Ett förslag var att vi skulle kolla in stadens senaste etablissemang på matfornten, dvs Restaurang Bella. Sagt och gjort, hälften av damerna anmälde sig och igår var vi då tillsammans på lunch. Gott var det i trevligt sällskap. Salladen var god, bortschsoppan hoppade jag över för jag ville inte ha rödbeta på min skjorta :). Fisken hoppade jag också över, men däremot åt jag av pasta carbonara och den precis passligt syrliga citronkrämen till efterrätt. Mums. Kostnadsnivån har jag lite svårt att uttala mig om. 8,90 euro för lunchen och då fick man ta av precis alla rätter, alltså både soppa, fisk och pasta hur mycket som helst. Därtill ingick både bröd, sallad och vatten för att nu inte tala om den goda efterrätten och kaffe eller te.
Lokalen var vackert renoverad och personalen trevlig. Kan det bättre bli?

Den äldsta som deltog är 84 år och den yngsta 18. Rätt bra spridning åldersmässigt sett, inte sant? Tur för mig att jag slutade jobbet kl. 13 igår och hann delta i lunchen. Och jag tycker att det var häftigt att vi gick ut och äta, för många av de äldre damerna är ensamma och äter rätt dåligt hemma. Ensam skulle jag inte heller ha gått ut på lunch. Hurra för mångsidig stickenergi!
Gissa vad vi stickerskor nu funderar på att göra till nästa? :)

Förstås var jag ju tvungen att sätta upp en ny stickning i tisdags. Till stickcaféet går det inte att ta med sig alltför invecklade mönster, annars kanske man tappar bort sig när man skall både prata och se allt det vackra som alla andra håller på med.
Startade alltså upp ett nytt tröjprojekt av Junipergarnet och har igen börjat med ärmarna. Vackra färgnyanser, men kanske inte riktigt mina ändå...



Tröjan skall bli en gåva, om jag nu hinner få den färdig...
Och nej, tyvärr, den svarta tröjan är ännu inte färdig. Suck! Men jag har maskat av för ärmhålet, så nu är det inte mer än lite på 20 cm kvar...


måndag, mars 21, 2011

Pulsvärmare med volang

För att ni nu inte skall tro att jag har varit superlat och inte åstadkommit nåt alls är det bäst att jag rapporterar åtminstone ett projekt medan jag ännu minns det. :)
De här pulsvärmarna fick jag färdiga redan förra månaden faktiskt, men det tog ända till den 6.3 innan jag fick de åtta trådändarna (4 per värmare) fästade (eller heter det fästa med e? :) ). Värmarna har sent omsider åkt iväg över potten till lillsyrran och de kom fram i fredags. En försenad födelsedagspresent alltså.

Garn: Peruanskt alpackagarn. Det röda hittade jag på Elma-mässan i Helsingfors i november i fjol och det gråa är från höstmarknaden i grannstaden.
Åtgång: 28 g grått och 4 g rött = 32 g
Stickor: KnitPicks strumpstickor nr 2½

lördag, mars 19, 2011

Utmanad

Har blivit utmanad av bondmooran Tilda och borde nu berätta åtta saker om mig själv. Uj, det blir svårt. Få se nu...

1) Sen jag blev 50 plussare har jag låtit min galenskap slå ut i full blom och kallar den kreativitet :)

2) Har slutat leva senliv. Gör det jag vill, hinner och orkar med genast, skjuter inte upp på samma sätt som tidigare

3) Har kört hjullastare (eller skoplastare som det heter på riktigt)

4) Fick höra att man inte längre får köra 300 km/h på tyska motorvägarna, så jag har varit tvungen att skippa idén om att bege mig ut och köra på allvar.

5) Har ett fenomenalt gott minne för värdelös trivia, som t ex vilket årtal Kolumbus upptäckte Amerika.

6) Inser att jag betraktas som farlig då jag sitter alldeles tyst i gruppen och iakttar rollmönstren. Förlåt mig, men det är intressant. Har jobbat hårt på att bli lite aktivare och det har nog lyckats.

7) Sörjer när mina kläder är så slitna att de inte går att använda längre. Det är ju då som de är skönast på kroppen.

8) Skulle inte ha nåt emot att vara pensionär, med lite lagom jobb mellan varven.

Jag skickar utmaningen vidare till Mary-Ann, Kajsastina , Tina och i rättvisans namn alla andra som läser min blogg.
 
Den här har jag faktiskt kört!

fredag, mars 18, 2011

Vandrade emot

I dag vandrade den svarta tröjan emot mig då jag var iväg till Robin Hood och handla med mamma. Livs levande i svart, gult och den röda munnen kom den emot mig. Jag blev så häpen att jag tvärstannade och bara kippade efter andan. Tyvärr var jag så trög att jag inte genast rusade fram och frågade honom vem som hade stickat den åt honom och om han trivdes i den. Åh....

Eh, och så en liten parentes. Mamma köpte hela 8 nystan 7-bröder garn (150 g/nystan) åt mig = 1 200 g. Hjääälp!
Hon var orolig för min borttappade stickgnista.
Nu har jag grävt fram virknålen....

onsdag, mars 16, 2011

Tappat gnistan

Åh, kära nån, jag har tappat gnistan, stickgnistan alltså. Kommer inte igång och har inte lust, blänger på stickkorgen och tycker att nystandet av tre härvor med 50 g/härva är för jobbigt. Hur ska det här sluta? I måndags började jag visserligen på en patentstickad halsduk bara för att kolla om jag ännu klarade av tekniken, som jag använt senast i början av 1980-talet. Och visst klarade jag ju av tekniken. Inget fel på den. Men plötsligt tyckte jag att det var trist att sticka och efter 7 cm rev jag upp alltihopa och slängde nystandet i botten av stickkorgen.

I går orkade jag med hela två varv på den svarta tröjan. Att det blev så lite och att det är olustigt att sticka på den beror nog på att jag har hela fem olika nystan att hålla reda på. Har ju kommit till figurstickandet nu, men...
Känns så meningslöst liksom. Tror inte att den kommer att bli bra och tror inte att nån vill ha den. Hjäälp! Känner mig som en urusel stickerska. Kanske jag skall övergå till virkning istället?

lördag, mars 12, 2011

Farliga stället

I torsdags var jag iväg en sväng till Farliga stället = där borde jag aldrig stiga in och se mig omkring! I synnerhet inte om jag råkar ha plånboken med mig. :)
De hade i varje fall ordnat med modevisning, workshops, utlottningar och specialerbjudanden. Dessutom bjöd de på både sött och salt tilltugg till te eller kaffe.
En givande kväll, bland likasinnade, mycket diskussion och flödande kreativitet.

Vackra modeller i kommande tidningar såsom Kotiliesi, Suuri Käsityö och Moda. Till våren blir det färggrant i regnbågens alla färger. Men också grått och andra grundfärger. Ett absolut måste tycks alla volanghalsdukar (röyhelöhuivi) vara och till dem finns det helt underbara garn i bomullsblandningar. Går fort att sticka också då man skall hoppa över ganska mycket. :)
Fick också lära mig att virka Afrikas blomma.

Och jag var superförståndig, köpte nästan inget alls, trots alla lockande korgar fulla med alla möjliga ljuvliga garner. Satsade dock på lite bomullsgarn. Nångång skall väl snön ändå smälta och våren titta fram?
Se, inte är väl det här mycket alls? :) Bara 550 g och sockgarnet till och med i "manliga" färger!
Bekymmersamt är dock att jag inte stickat en maska sedan måndagskvällen och stickskadan...

onsdag, mars 09, 2011

Misshandlad på grund av stickningen

Här i huset får jag ofta utstå spott och spe på grund av mitt stickande. Först kollar männen lite försiktigt in vad jag håller på med. Om det inte är sockor i manligt grå nyans, vilket det ju oftast inte är, så börjar klagolåten. Stickorna klirrar, det prasslar om garnet, golvlampan lyser i ögonen eller ve och fasa på TV-rutan. Att det hörs klagomål när garnnystan ramlar på dem eller de snubblar över plastlådorna proppade med ljuvligheter är ju förståeligt. Men att klaga när jag sitter stillsamt i fåtöljen och håller på med en oskyldig hobby? Vad kan jag säga till det annat än: Ja, se karlar! :)

I måndags satt jag helt lugnt i min fåtölj och stickade. Gladde mig åt att mönstret växer fram på den svarta tröjan med god fart, när jag plötsligt kände en vansinnig smärta i vänstra handleden. Jag skrek till så fönsterrutorna skallrade och karlarna i huset kom sättandes och undrade vad som hade hänt. Ja, va månne?




Den attans katten hade suttit och lurpassat och högg sedan till med full kraft. Ack, ack...
- Det var inte jag, säger Lurvinge vädjande.



- Jag gjorde ju bara lite så här med tassen för att kolla vart tråden tog vägen...

söndag, mars 06, 2011

Fynd från gårdagens mässa

Som jag igår konstaterade kom jag inte tomhänt hem från hantverksmässan igår. Och det var ju riktigt bra, för idag har jag hunnit med att få färdigt ett par pulsvärmare och gårdagens busstickning. Pulsvärmarna har redan provats av fyra damer, som alla suckade, åh va söta och så mjuka.

Stolt kan jag meddela att jag börjar bli en riktig mässräv. Den här gången föll jag inte för första bästa garn som såldes med specialerbjudande. Nej, jag vecklade ut min medhavda lista och kollade. Dags liksom att handla garn för projekt under uppsegling och inte kvalitet och mängder så där på måfå.
Resultatet blev det här:

Erkännas bör att här ingår impulsköp såsom de två Crazy Zauberball-nystanen. Men färgen är så oemotståndlig. Det säger ju sig självt att jag inte kan sticka av det här på en låååååång tid. Måste beundras och klappas på först. :)
Färgskalan är enhetlig och garnerna i lyxigt mjuk kvalitet. Så går det när man håller på och stickar stor tröja i svart färg av sju bröder garnet. :)
Jag ökade också på sticklagret. Och nu är det enbart runda som gäller för min del. Tröjan har jag ju gjort på raka stickor just för att jag saknade fyrans rundsticka, men det åtgärdade jag som sagt igår. Det är lättare för axlarna med runda stickor.
Jag passade också på att investera i en fin sjalnål i trä. Nu kan jag fortsätta att sticka runda sjalar och ändå få dem att hållas på utan att hålla fast med ena handen. :)

Längst framme i garnhögen ligger 150 g Malabrigo Lace. Av det skall jag göra den här:
Mönstret finns i Moda nr 2/2011 och är vanlig rätstickning med lite spets. Men den är så vacker att jag föll för den direkt. Den fanns uppstickad hos Priima och var vacker även i verkligheten.

Det enda jag inte riktigt vet vad jag skall göra med just nu är den här påsen med sammetsgarn. I köpögonblicket hade jag för mig att det kunde bli kuddöverdrag. Men idag, i eftertankens kranka blekhet, inser jag att hos oss skulle kuddarna bli fulla med katthår och sedan inte vara så här vackert rosa. :)



Och hur mycket ökade mitt garnlager? Eh, enbart med 1 940 g och det är väl inte mycket? Åtminstone kändes det inte mycket att bära på igår. :)





lördag, mars 05, 2011

Hantverksmässan i Helsingfors

Hälsningar från huvudstan. Där har jag varit idag på hantverksmässa. Och jag var i gott sällskap, både Tilda och statsministern var där. Ja, och så då också några borgåbor.
Det var trångt och luften höll på att ta slut. Till sist fick man en känsla av att man kommer snart att börja skuffa och knuffa sig fram i gångarna. Ibland var det förstås riktigt bra att man inte kom åt att ens titta. På så sätt besparades börsen från att öppnas i bokståndet.

Vad såg vi då?
Garn, smycken, smycken, smycken, lite mosaik, hantverk, förstås, pärlor, pyssel, material, garn, garn och åter garn. Underbara fantastiska garn. Och allt skulle man ju ha velat ha. Men, men, det kostar....
Och så finns det ju inget utrymme kvar här hemma.  Men tror ni att det avhöll mig? :)

Skall hur som helst inte nu till natten chockera er med mina inköp. Det får allt vänta till i morgon.
Trevligaste avdelningen då? Ja, jag vet inte, men jag uppskattar storligen att man i Lankakauppakuje bytte till svenska trots att vi började på finska. Men när damen hörde oss tala sinsemellan hjälpte hon oss genast på svenska. Hurra för det och STORT TACK!
Att garnurvalet sedan var helt fantastiskt... åh....

Största avdelningen och med jättetrevlig personal, hade Lankatalo Priima. Även där böt personalen om till svenska och bad om ursäkt för att hon inte gjort det tidigare. Men hur skulle hon ha kunnat det då jag inte gav minsta chans utan ställde mina frågor på finska?
I Priimas avdelning fanns en workshop. Garn kan användas till mycket och det var riktigt skönt att få sätta sig här och pynja lite. Nu vill jag förresten också ha en sådan där stor glasburk för alla restgarnsnystan. Visst är det vackert?

Så här skulle man också kunna lagra sina garn? Fotot från Priimas mässavdelning. Sjalar fanns uppstickade i alla färger och fasoner. Farligt inspirerande.



fredag, mars 04, 2011

Nytt igen

- Vad ska jag blogga om, frågade jag äldsta sonen idag.
- Lägg upp en ny stickning och skriv om den, tyckte han.
Sagt och gjort! Här ett nytt upplägg, som kommer att få följa med till Hantverksmässan i Helsingfors i morgon.

torsdag, mars 03, 2011

Garnåtgång i februari 2011

Uj, uj, läste just på Online Stickcafé i Facebook att en flitig stickerska hunnit med 10 projekt sedan nyår. Och jag som inget får färdigt.
Så här ynklig är statistiken för februari:

Använt:         0 g

Inhandlat:     0 g!!!         Hurra! Visst är det applåder jag hör från ert håll? :)

Erhållit:         150 g


Donerat:       350 g

Lagerställning: 
Ingående saldo från januari   1 342 g
minus                                          350 g
plus                                             150 g

Garnlagret:      1 142 g






onsdag, mars 02, 2011

På sträckbänken

Det svarta bakstycket hamnade på sträckbänken under veckoslutet.

tisdag, mars 01, 2011

På gång

I kväll har jag haft två stickningar på gång i Facebooks Online stickcafé. På cafét In Real Life, det vill säga IRL, tidigare på eftermiddagen, hann jag inte med många varv innan yngsta sonen dök upp och hämtade mig. Sedan gjorde vi stan osäker en stund innan vi återvände hem.
Ajjo, den lilla stickningen är färdig. Nu skall jag bara göra en till, men det får bli till imorgon, för nu är det dags att krypa ner mellan lakanen. Nattis!