En svart karott

- Vad är det där, utropade far i huset då jag stolt visade upp min senaste skapelse i fredags.
- Det är ju en karott. Sätt den på huvu. Sii en perfekt hatt, fortsatte han ivrigt.
Hrmpffff, säger jag bara. Motvilligt måste jag dock medge att den satt riktigt bra på mitt huvud. Kanske dags att börja virka en ny sommarhatt?

Alltså, det verkar som om jag snöat in på det här korgvirkandet. Det är så roligt nu när jag har fått upp ångan. Den här gången virkade jag i dubbelt Hanko-garn från Novita. Men fy sjutton så det garnet delade sig. Man behöver massor av tålamod för att få det snyggt.

Modell: Virkad korg på frihand utan mönster
Garn: Svart Hanko från Novita
Åtgång: 208 g
Virknål: Nr 9, 8, 7 och 5
Strategiska mått: 21 * 12 cm

Skuld till sparbössan: 12 euro. Hur det blev så får ni allt själva räkna ut!

Tänkte ge bort korgen imorgon, men så förstörde jag den genom att skrynkla dit "min lapp". Det blev inte snyggt. Jag är en riktig klåpare när det gäller att sy och fästa. Suck.

Nu ser ni åtminstone den svarta färgen!

Hon hade rätt

I dag har jag varit på en liten tripp till Ekenäs. Tyvärr fick jag vare sig sticka eller virka i bilen och vågade inte utmana ödet eftersom far i huset snällt körde. Det var ju bra redan att jag fick honom att följa med.

Stickväninnan hade helt rätt. Hon vet och kan minsann. Igår på morgonen var jag ett varv till mataffären för att bunkra upp inför personalmötet. Jag var ordförande = stod för trakteringen. Nappade samtidigt med mig Kreativ stickning nr 2/2013.

Trevligt innehåll...

... men jag ska inte börja på nånting nytt, nej, det ska jag inte! Eller... Visst får jag väl ändå börja på en stickad disktrasa? En ny liten virkad korg började jag på igår. Kunde inte motstå frestelsen.

Igår på eftermiddagen handlade jag lite inför helgen innan jag åkte hem från stan. Hittade då den här:

Tänker att den i sommar får hjälpa mig att börja virka på tyska. Få se hur det slutar...

Marketta spetskorg

Och så har ännu en vecka gått. Och jag har knappt hunnit med. Och hela tiden tänker jag: "Att nästa vecka, då ska jag minsann...". Ja, alltså då ska jag minsann få undan allting och världen färdig. Men så går veckan och jag inser att jag som vanligt inte hunnit med någonting alls. Vilket väl är en sanning med modifikation för jag har ju jobbat, hälsat på mamma, skött tvätt, disk, lagat mat och bakat. Men allt det där är ju inte att sticka eller virka eller blogga!
En sak fick jag dock gjort i fredags, jag löste krysset i HBL. Och jag skickade in det samt förra fredagens kryss. Nu får ni hålla tummar och tår så jag vinner 20 euro. Det går direkt till min sparbössa ifall jag skulle behöva mera garn! :) Ja, man kan ju alltid drömma.

Min stickväninna är fantastisk. I lördags skickade hon sms till mig med tips om att tidningen Kreativ stickning nr 2 finns i mataffärens tidningshylla. Och att där är mönster som jag säkert skulle gilla. Och när hon nu skrev om mönster så efterlyste jag allt meddetsamma ett mönster på virkad korg med Novitas Hankogarn. Efter nån sekund fick jag svar och tips om i vilken Novitatidning och på vilken sida det gick att hitta det efterfrågade mönstret. Ser ni, sånt klarar inte ens Google av.

Förra torsdagen lyckades jag i alla fall fästa sista tåten i min virkade Marketta spetskorg. Den blev tyvärr lite lealös, för det matt-trastrikå jag använder är inte av samma grovlek som det i beskrivningen. Men... ja tills vidare vägrar jag att riva upp (eller heter det repa? nääe det är ju vinbären som repas). Och far i huset är förtjust:
- Det ser ju ut som en skål.
Lite oroar han sig dock för att de stora nystanen med matt-trasor ska ta slut. Och så kommer det ju nog att gå om jag fortsätter i samma takt som hittills.

Modell: Virkad Marketta spetskorg, mönster från Kauhavan Kangas-Aitta, finns också i Kauneimmat Käsityöt 3/2012
Garn: Matt-trikå
Åtgång: 946 g
Virknål: Nr 10
Strategiska mått: 20*26 cm

Skuld till sparbössan: 19 ny á 50 g = 47,50 € + 2,- för färdigt alster = 49,50, som avrundas till 50 €.

Och som ni ser är jag verkligen på hugget med trasor och virkning. Här av bomull:

Och det här nystanet är så vackert. Till och med far i huset blev stormförtjust. Men besvikelsen är stor hos oss båda. Det finns bara det här lilla nystanet och vad kan jag nu göra av det då?

Trevliga sommargrannar

Våra trevliga och efterlängtade sommargrannar anlände för en vecka sedan.

Bakom kameran: Far i huset.

Ester-korg

Hemskt, det är hemskt. Och nu talar jag inte om dagens regnväder. Nej, det stör mig föga. Tvärtom, det passar riktigt bra med tanke på dagens program, som höll mig inne fastklistrad vid datorn.
Därtill är det ju superduperbra med regn just nu för då smälter det sista av snön och det blir inga frostnätter så mina blommor fryser.

Det hemska är att jag fastnat i korgvirkning. Virkade gjorde jag förra veckoslutet. Virkar så att virknålen glöder röd istället för den blå ursprungsfärgen. Och jag har förskräckligt nog fastnat. Inte i själva mönstret, men skulle inte alls vilja göra nånting annat än virka korgar och hushållet ser ut därefter. Men vad kan jag göra? Det är så hemskt roligt att virka korgar.

Det senaste alstret, Ester-korgen blev färdig förra fredagen.

Modell: Virkad Ester-korg, mönster från Kauhavan Kangasaitta, finns också i Modatidningen nr 6/2011
Garn: Matt-trikå
Åtgång: 960 gram
Virknål: Nr 10
Strategiska mått: 31*22 cm

Skuld till sparbössan:19 ny á 50 g = 47,50 € + 2,- för färdigt alster = 49,50, som avrundas till 50 €.

I lördags gav jag bort korgen till min svägerska, som hade födelsedag. Far i huset tyckte korgen behövde piffas upp, så han trädde ett band i spetshålen. Han är minsann en händig man! :)

I korgen lade vi två Pollypåsar och en blommig ficklampa.

Hon blev glatt överraskad och frågade flera gånger om jag faktiskt virkat den själv.

Sommarlovet är räddat!

Igår avslutade jag en av mina många datakurser. En av damerna förbarmade sig över mig och lånade ut det här åt mig:

Hurraaaa! Sommarlovet är räddat. Hoppas att jag klarar av att lära mig frivolitet helt på egen hand. Spetsarna är så vackra och redskapet är litet och borde vara lätt att ta med sig.

Fick också vackra vårblommor precis i min favoritfärg. Nu borde snön smälta och så borde det bli varmare så jag kan placera ämbaret utomhus. Under tiden njuter jag av blomsterprakten inne i köket.

 

Hur kan det komma sig?

Har ni sett mig sticka massor av sockor? Nej, just det. Precis vad jag visste. Hur kan det då komma sig att jag har hela två jättefina sockböcker, en på finska och så den här på engelska?

Som om sockorna skulle hoppa ut ur boken färdigt stickade?
Med den saken må det vara som det vill, boken är i varje fall jättebra och kommer nog en vacker dag att fungera som sådan inspiration att jag tar mig i kragen och åstadkommer ett eller annat par sockor.
Fick idag en liten vink om att det skulle behövas ett par sockor, som skulle hållas på fötterna under natten, men...

Besviken

För en vecka sedan anlände Novita-tidningens sommarnummer. Ack, så besviken jag blev.  Och jag som så hade sett framemot nya somriga projekt. För det första så var själva tidningen så tunn, så tunn, endast 57 olika modeller mot det tjocka vårnumrets 80 stycken. För det andra hittade jag ingen modell, som så där direkt skulle ha tilltalat mig. Nåja, det sistnämnda kanske likaså bra för jag kan ju inte börja på nya projekt i all evighet heller. Och för det tredje och värsta av allt, det utkommer ett sommartema nummer den 16.4. MEN det kostar 6,90 och kommer ut endast i sådana tidningshyllor som har avtal med lehtipiste. Och dit hör inte alla mataffärers tidningshyllor. I slutet av den här Novitatidningen görs det dessutom reklam för kommande sommarmönster, men som sagt då ska man punga ut med extra pengar. Hur jag än vrider och vänder på det så tycker jag att det är orätt mot oss prenumeranter. Fyyyy!

Jag hade faktiskt tänkt skriva till Novita och skälla lite, men jag orkade inte rådbråka mina svaga finska.
När vi diskuterade tidningen igår på stickcaféet var vi tre damer som satt vid samma bord rörande överens om att tidningen på många sätt var dålig. Till all lycka lovade en mera språkkunnig ta hand om den finska feedbacken.

Det absolut trevligaste med tidningen var infon om en Må bra och gör det själv-kryssning till Stockholm veckoslutet 26 - 28.9.2013. Som arrangörer står Burdastyle och Novita.
Visst ska vi väl åka? Vem är med?
Tänker mig att vi kan stämma träff med stickande och virkande stockholmare på fredagen, eller hur?

Teddy

En smått konstig dag igår, då jag hann med både det ena och det andra. Men jag brukar ofta bli så där aktiv då barnen lämnar oss och det blir tomt och tyst. Men igår blev det ju ännu inte knäpptyst för äldsta sonen är ännu kvar. Inte för att far i huset precis är tyst heller. Han talar inte mycket just nu, men hostar så det skräller och ger eko i gitarrlådan. Brrr!

I ett nafs lade jag upp en ny stickning igår. Det hela började lite tveksamt för det verkade som om jag inte skulle ha rätt stickor hemma när provlappen var färdig. Men sedan mindes jag ju mina nya Novita tippar och så fanns det inga ursäkter längre.
Min vana trogen började jag med att lägga upp för ärmarna och jag stickar bägge samtidigt, dels för att de skall bli lika och dels för att den andra ärmen är så urtråkig att sticka. Och då blir projektet ofta ogjort för att ärmen aldrig växer från den där första halvan på andra ärmen. Visst är det bra då man känner sig själv?

Jag hittade tillräckligt med Teddygarn (tror jag) i lagret, för att kunna sticka just en sådan tröja jag vill.

Idag var jag på stickkafé och det var som vanligt riktigt trevligt. Min stickkorg fick många beundrande kommentarer, som aaah och ååh och så fin osv.
Äldsta deltagaren i dagens kafé är 85 år, eller vänta nu, hon har kanske fyllt 86 redan? Och yngsta, ett riktigt charmtroll, 10 månader gammal.

Gul påskkorg

Idag lyckades jag virka färdigt den gula påskkorgen, som jag började på igår. Det är minsann bra att ha matt-trikå hemma. Far i huset börjar bli lite orolig. Han undrar om det alls blir trikå kvar att väva med.
Men lugn, bara lugn, det här materialet har jag inhandlat alldeles själv, redan år 2011, från det stora loppiset i stan. På tiden att jag gjorde nånting av det.

Modell: Virkad korg i fasta maskor, påhittat från mitt egna huvud
Garn: Matt-trikå och bomullsgarnsrest
Åtgång: Trikån 782 g och bomullsgarnsresten 9 g
Virknål: Nr 10 för trikån och nr 3½ för bomullsblomman
Strategiska mått: 32 * 16 cm

Blomman i närbild. Lärde mig det där med magisk ring på nytt. Tack och lov för youtube när man kör fast eller tappar bort sig. Blommönstret hittade jag på nätet i en blogg. Blev tvungen att lämna bort det sista varvet med blomblad för garnresten tog ohjälpligt slut.

Skuld till sparbössan: 791 g blir ungefär 16 nystan på 50 g (15,82 för att vara exakt, men jag avrundar uppåt) 16 nystan * 2,50 €/ny = 40 euro + 2 € för färdig korg och +2 euro för färdig blomma = 44 € om jag har räknat rätt!

Och nu, nu har jag lust att lägga upp ett stoooort arbete, tänkte mig en stickad tröja utan knappar, men med bälte. Ska bara kolla om jag hittar nåt garn som jag gillar att sticka i och sedan lägga upp för en provlapp och så...
Eller borde jag göra färdigt några UFO:n istället? Men...

En galning i vårt hus

Nu är det bevisat. Det bor en galning i vårt hus. Tyvärr känner jag henne mycket väl och jag slipper henne inte i första taget.
Alltså, det här är ingen matblogg och det här är inte heller ett skrytinlägg om hur duktig jag är, utan endast ett hjälplöst konstaterande: Jag är galen!
Men det visste ni ju förstås redan, eller hur?

Vid 19.30-tiden igår kväll fick jag för mig att jag skulle göra en smörgåstårta. Sagt och gjort. Fram med rostbröd och diverse fyllningsingredienser från kylskåpet och så satte jag igång.

Mitt på dagen idag anlände dottern med sambo på besök och smörgåstårtan gick minsann åt. En tredjedel försvann innan jag ens hann "persilja" den! :)

Två timmar senare, igår kväll, fortsatte jag med att, trots allt och min förståndiga inre rösts varningar, koka bondost.
Och av ostkoket blir det ju över vassla och man ska ju inte kasta bort mat, så då var jag ju tvungen att ännu baka mitt i natten. Och det blev jättestora grahams/havre semlor (frallor), som jag prydde med vallmofrön för lite extra krydda. Klockan var så mycket att jag inte orkade forma de där perfekta semlorna. Nej, det skulle gå undan. Klockan hann ändå bli 2 innan jag var i säng. Gäääsp!

I morse när jag vaknade doftade hela huset fortfarande av nybakta semlor och det var så gott med färskt bröd till frukosten.
Idag har jag hunnit laga två sorters köttgrytor och en hönsgryta till kvällens middag. Och så har jag bakat en kladdkaka helt enligt äldsta sonens önskemål. Men nu stänger jag nog köket inför påsk och koncentrerar mig på virkning istället!
EN SKÖN FORTSÄTTNING PÅ HELGEN!

Ett stooooort paket

- Nu hade du allt tur att du var påklädd, sa den vinterlediga äldsta sonen hemma på besök, när han trängde sig in genom köksdörren med ett stooooort paket i famnen.
- Hurså, frågade jag medan jag fortsatte jobba med att sortera fakturor till betalning.
- Nå, tänk om Post-Chrisse skulle ha kommit in. Och det skulle han ha gjort om jag inte varit ute på gårdsplanen.
- Men jag är ju alltid påklädd den här tiden på dagen.

Hrmpfff! Inte kan det ju vara mitt fel att jag en gång var helt nyduschad och bara hade på mig badrocken när Post-Chrisse knackade på? Och måste karlarna alltid påminna mig om det?

- Int har du väl beställt nånting, frågade far i huset misstänksamt när han fick syn på det stoooora paketet på köksbordet.
- Nä, inte då. Minns du inte att jag berättade att jag vunnit en stickkorg på Tildas blogglotteri?
Till det bara fnyste han och så tog han sonen med sig och körde iväg till stan. Och jag njöt av ensamheten och lugnet. Men så började jag riva upp tejpningen. Ville ju genast ha min nyvunna stickkorg.

Den är så läcker och fin. Härliga glada färger. Stabil.

Och många praktiska fickor, både på kortsidorna och långsidorna.

Både stora och små fickor. Och det bästa av allt, det är ju återvinning eftersom det är en gammal diskmedelsburk i plast, som utgör stommen. Och tyget kan tas av och tvättas när det har blivit subbigt. Jag är full av beundran inför Tildas kreativitet och skicklighet.

Den här korgen räddade min dag och antagligen livet på far i huset. Jag höll verkligen på att tappa humöret, ja ni läste rätt, jag kan göra det, tappa humöret och bli så arg att jag nästan spricker. Tack och lov är det sällan som det händer, men det är inte alltid så lätt med karlar som tycker att man på nolltid ska göra det ena och det andra färdigt åt dem medan man själv har ett helt annat program inplanerat. Nå, jag jobbade på och han fick det efterfrågade och nu har han försvunnit till grannstaden på styrelsemöte, så jag kan lyxa till det lite och börja virka korgar av matt-trikå!



ETT MEGASTORT TACK till dig Tilda för den vackra, fina och praktiska korgen! Nu när jag har ny korg får jag starta ett nytt projekt, inte sant?
Och en RIKTIGT GLAD och SOLIG PÅSK till er alla!

Fullspäckat program

Hjääälp! Det känns som om jag inte alls hinner med längre. Dagarna rinner så fort förbi och det finns hela tiden någonting att göra, någonting att se, uppleva, människor att träffa osv...
Beklagar, men inlägget blir långt som en roman. Vem vet när jag hinner skriva nästa gång?

Förra veckan hade vi nästäldsta sonen med sambo på vintersemester här och programmet var fullspäckat. De anlände sent på måndagskvällen efter att på vägen från Ekenäs besökt en hel del spännande affärer i huvudstadsregionen, såsom Ikea, Motonet osv.

På tisdagen var jag på jobb i grannstaden och då följde de med och besökte bland annat Brunbergs fabriksbutik. När min undervisning var slut körde vi nästan raka vägen österut till köpcentret Veturi. Jag hade inte varit där tidigare trots att det öppnades i vintras och ligger ungefär 60 km härifrån. Jag är ju nu inte riktigt en sådan där shopgalning bortsett då från min svaghet för garn. Men lite spännande är det ju med nya platser. Både ekenäsborna och undertecknad hade noga studerat affärsutbudet redan på nätet. Det gäller ju att vara metodisk på så många kvadratmetrar och inte rusa runt som en huvudlös höna. Vi hade någorlunda klart för oss vad vi ville se och det enda jag skulle ha var en 40 cm rundsticka nr 4 och den hoppades jag finna i någon av stormarketarna.

Första affären jag gick in i var Sinelli. Ville ha lite färg till mina clear stamps ifall jag skulle få för mig att någongång göra lite egna kort. Och tyvärr vimsade jag faktiskt omkring i affären. Det fanns så mycket pysselgrejer att jag tappade orienteringen. Två gånger gick jag förbi färgerna innan sonen på skarpen sa åt mig att använda hjärnan och tålmodigt förklarade att det finns en viss logik i affären, dvs stämpelfärgen är förstås där stämplarna finns.
- Ahaaa, svarade jag som om det skulle ha varit århundradets stora upptäckt.
Nå, jag fick mina färger och köpte tyvärr inte färdiga kortförpackningar. Nån som förstår vad jag tänkte?

Den andra affären jag ramlade in i var Tiger, som är en dansk inredningskedja och en som jag aldrig hört talas om tidigare. De hade en spännande blandning med allt möjligt och många smågulliga grejs och en hel del trendiga grejs. Jag gjorde av med hela 2 euro i den affären. Jag köpte två tvålar som doftade påskliljor för en euro och en läckert färgad metallvirknål nr 6,5, som också kostade en euro. Vad jag skall göra just med en sådan virknål vet jag inte riktigt, men...
De hade också garn i Tiger, men det var 100% akryl, så...

Sedan fortsatte vi strosa lite hit och dit och faktiskt ganska planlöst. Hann med både H&M, Cubus (ny affär för mig), Seppäla och KappAhl. I Clas Ohlson laborerade vi lite längre för där finns så mycket man inte vet att man behöver eller ens skulle ha saknat. Vi besökte Glitter, också en nyhet för mig och som namnet antyder är det fråga om bling-bling. Dessvärre var jag förra veckan och klippte håret alldeles för kort för att kunna ha vare sig diadem eller snygga blomspännen i det så... Vad ekenäsborna fyndade lämnas här osagt.

Ungefär så där fortsatte vi och upptäckte att vi trots allt verkade ha hur mycket tid på oss som helst. Jag hittade rundstickan i Anttila för 5,99 € (ett typiskt Anttila-pris, varför inte ta 6 euro istället?) och såg både där och i Citymarket på garnutbudet, men hade inga besvär alls med att låta bli att köpa. Ett billigt och bra shoppingvarv blev det och vi var färdiga, till vår stora förvåning, långt före klockan 20.
Oroväckande lite folk var det i Veturi en helt vanlig tisdagskväll i mars. Det var ju skönt för oss, men värre för affärerna.

Okej, härifrån framåt är inlägget förbjudet för dottern, så läs INTE!!!!
På hemvägen hände ett och annat då sonen fortfarande hade hand om chaufförsuppdraget, bland annat körde han runt ett varv extra i rondellen efter att först ha tagit fel avtag osv.
MEN han tog mig till Novitas fabriksbutik i Koria. Och det skulle han nog aldrig ha gjort. Efter fyra månaders avhållsamhet gick det överstyr och jag kom hem med liiiiiite garn. :)

Började lite oskyldigt med de här två nystanen på 150 gram var. 7 bröders sockgarn i serien fåglar och det här är Peippo = Lärka, en sort som kommer att utgå. Kostade 5,90/150 gram. Som hittat, inte sant? Dessutom absolut nödvändiga eftersom far i huset nu har sitt sista hela par sockor i användning.
300 g

Och så fanns det förstås förmånligt garn, som det här Helmi för 2,95/50 gram. Visserligen lite över min smärtgräns (max 2,50 €/50 g), men kvaliteten är 60% bomull och 40% bambu, så ni förstår...
De här nystanen är tänkta till grytlappar eller handdukar. Vid den här korgen fanns fina modellexempel.
300 g

Men vad jag ska göra med de här nystanen vet jag däremot inte. Men färgen är ju så vacker och garnet så mjukt och skönt...
400 g

De här vet jag däremot att behövs till de två jag redan har hemma för att kunna genomföra ett halsduk/polo-projekt. Kostade 2,90/100 gram.
200 g

Likaså vet jag vad jag skall ha de här mohairgarnet till. Modellen finns i Novitatidningens vårnummer. Nu i onsdag ska sommarnumret komma. Hoppas där finns många inspirerande modeller.
Rose mohair garnet kostade endast 1,50 €/50 gram. Borde kanske ha köpt ännu mera? Nu blev det precis det 200 gram som behövs för det planerade stickprojektet.

Prismässigt var de här nog ett misstag, för de skulle ha blivit 40 cent förmånligare per nystan från Novitas nätbutik. Men jag har så länge gått och längtat efter just den här färgen så...
Kostade 3,95 €/100 gram. Drömmer om en virkad väska. Det här är en blandning av återvunnen bomull, 50% och 50% akryl. Slitstarkt och stadigt.
500 g

Uj, uj, uj nu har jag förköpt mig, för när jag räknar ihop det här lilla inköpet så har garnlagret fläskat till sig med 1 900 gram. Hjääälp, jag drunknar! Huuu. Och visst måste jag nu plundra sparbössan?

Dom här stickkablarna + ändar måste jag ju bara ha. Så läckra färger. Storleken på ändarna är 7, 8 och 10. Längden på kablarna är 60, 80 och 100 cm.
Och visst är virknålen från Tiger också läcker?

Väl hemma var jag lite sur på mig själv. Varför köpte jag inte istället 650 gram bambugarn så att jag skulle ha kunnat sticka den där tunikan åt mig själv? Modellen fanns uppstickad där i affären och såg riktigt snygg ut också på riktigt. Aaah, nu går jag och bankar huvudet i köksbordet för att få in lite förstånd!

Insåg för övrigt att jag helt tappat garngreppet, så jag tror inte alls att det är hälsosamt med avhållsamhet. Jag hade ju ingen aning om vad garn kostar och knappt koll på det som är nytt och det som är på väg ut ur sortimentet. Det är nog bäst att jag börjar skärpa mig nu, annars...
Så borta med vinden var jag att jag läste Pussilakana (=Påslakan) på en stor skylt ovanför en nätkorg. Tittade lite förvånat i korgen där det låg garnpåsar. Men hur i hela....
Konfunderad tittade jag på nytt på skylten och insåg att det stod Pussilanka (=Påsgarn) håhåjaaa, jag kan nog inte finska ändå. :)
Och tyvärr tog jag ingen garnpåse heller och det borde jag kanske ha gjort för det var grått Tennesseegarn, 100% bomull. Skulle ju ha passat till vilket projekt som helst. Suck!

Eftersom det är ca 50 km härifrån till Novitas fabriksbutik, kan man ju fråga sig varför jag nu handlade som om det varit sista gången jag någonsin skulle besöka den. Nå ni som följt med mig inser att det inte alls är någonting konstigt för jag ska ju INTE gå in i sådana där affärer. Basta!

Vad som hände resten av förra veckan tänker jag inte gå in på i detalj här. Kan bara konstatera att värst mycket stickat har det inte blivit förrän igår då jag var tillsammans med far i huset och äldsta sonen och hälsade på mamma.

Nu kan jag då också hålla med far i huset när han säger att jag har för mycket och onödigt garn. I lördags var jag på påskbasar i grannkommunen och hade turen att vinna hemstickade strumpor i Kyrkoby-Norrby marthornas lotteri.

Ja, så nu behöver jag ju strängt taget inte de där två 7 bröder nystanen jag köpte i tisdags. Åtminstone behöver jag ju inte dem genast, men kanske till julklappssockor?
Det är Inge-Maj Ollas, som har stickat de här fina sockorna.

Mitt i natten igår skrämde jag far i huset med min sjövilda lyckodans. Stackarn han vaknade upp ur sin sköna sömn och förstod ingenting. Jag är en riktig turgumma för jag har vunnit en stickkorg hos Tilda igår. Glad, så glad...
Ett jättestort tack för den fina vinsten!

Och nu är det dags för mig att göra sällskap med Lurvinge ute i solen, ska bara ta itu med lite kursplanering och e-post först.

Lilla gula disktrasan

Förra fredagen, på självaste kvinnodagen, hade jag en sådan enorm lust att sticka en liten disktrasa. Jag längtade helt enkelt efter att få börja på något nytt, som jag skulle få färdigt i ett litet nafs. Det var bara det att far i huset skulle iväg till huvudstaden och han ville prompt ha med mig. I det här fallet vet jag inte om jag skall vara smickrad eller besvärad? Jag skulle som sagt ha haft lite annat att göra än att sitta över två timmar i en bil. Dessutom blev det aldrig någon utlovad mat. Suck!

På fredagskvällen när lugnet lagt sig i huset började jag gräva efter garn. Man tycker ju att det borde finnas bomulls-, bambu-, eller lingarn lämpligt för just disktrasor i mitt stora lager. Haaa, trodde jag (och kanske ni?) alltså! Men inte hittade jag precis det garnet jag ville ha och då får man ta det som finns och försöka anpassa sig. Jag tänker nämligen inte ge mig, för när det gått några dagar till så har mitt garnköpstopp hållit i hela fyra månader!!!!! Men i nästa vecka när jag skall bege mig till Kouvola lovar jag INTE att hålla mig på den smala vägen längre. Eventuellt tillåter jag mig några nystan. Få se hur det känns om jag skulle snubbla över någonting lockande.

I tisdags besökte jag igen stickcaféet i stan. Av förekommen anledning diskuterades en hel del sjukdomar och död, men förstås mest stickrelaterade grejer. En sak som damerna vid "mitt bord" hade gemensamt var det eviga mönsterbläddrandet. Känner ni igen det? Man är bombsäker på att man i någon tidning/bok har sett det där mönstret som man vill börja sticka/virka. MEN man hittar det ingenstans. Sedan går det åt tid att bläddra och så hittar man förstås annat som lockar och som man tänker att sen-så-ska-jag... Ja, och när den tiden är inne, så har man förstås tappat också det mönstret.
Ja, hur gör man?
Det finns de där förståndiga människorna, sådana som min stickväninna, som ordentligt skriver upp kommande projekt i sitt häfte. Ibland försöker jag lite med det också för jag har ett stort svart häfte med Lilla My på.
En annan av kvinnorna försökte sortera mönstertidningarna i olika högar. Hmmm, kan kanske fungera, men själv har jag sorterat mönstertidningarna enligt årgång.

Själv kör jag med tre olika system, vilket självklart inte är särskilt fiffigt, men... Jag har alltså det där häftet att skriva i. Men jag har också en excel-tabell och därifrån brukar jag skriva ut en lista över de lite mera speciella garnerna, som vissa projekt kräver. Den listan brukar jag ha med mig i väskan när jag går på mässor. Och det är ju smart, eller hur?
Och min tredje strategi är att lägga post-it-lappar med lite anteckningar på direkt i mönstertidningen/boken. Detta då när jag är på desperat jakt efter något annat mönster, men förstås snubblar över andra intressanta grejer. Antar att min strategi inte är särskilt fiffig, men den fungerar behjälpligt. Beträffande mönster på nätet har jag lärt mig att det bästa är att direkt skriva ut dem jag är intresserad av och sedan mappa in dem. Så jag har en stor tjock mapp för allt möjligt, en tunnare för sockor och en mellantjock för sjalmönster. Låter bra, inte sant? Ända tills ni ser mitt skrivbord och en hel del lösa blad som ligger där. Inte kan det väl vara mina utskrivna mönster? :)
Vad har ni för strategi?

En pytteliten disktrasa blev det alltså sedan förra lördagen:

Modell: Roll Out the Barrels Dischcloth från Knitting 2013 Calendar
Garn: Cotton nr. 8 från Hjertegarn
Åtgång: 14 g
Stickor: Nr 3
Strategiska måtten: 16*19 cm
I sparbössan: 2 euro

Det gick ju inte åt så mycket garn så nu kommer jag undan med endast 2 euro för färdigt projekt i sparbössan. Hurra! Hur skulle jag annars ha råd att sticka eller virka?

Disktrasan blev inte så stor eftersom garnet var så tunt. Men jag ville prompt ha garn i 100% bomull. Och då fanns det inte så mycket att välja på i mitt garnlager. Virkgarn för dukar är ju ännu tunnare.
Disktrasan ska gå att tvätta i maskin i 60 grader. Och när den är utsliten ska den gå att kompostera. Så det så!

En virkad korg

På något oförklarligt sätt verkar det som om Tilda och undertecknad  gör liknande saker, om ni undantar då det att jag inte syr, inreder, lagar mat eller bakar.
Men i lördags när jag fick för mig att nu måste jag bara få virka med lite matt-trasetrikå, så vad gör Tilda då? Jo, hon sorterar förstås mattrasor!

Själv sorterade jag inget, men grävde lite. Fanns inte mycket grått, men tillräckligt och det var ju huvudsaken. I ett huj under lördagskväll och halva söndagen hade jag åstadkommit den här:

Modell: Virkad korg, mönster från Kauhavan kangasaitta. Svensk översättning hittar ni i Jaanas pyssel- och handarbetsblogg. Därifrån tog jag mitt mönster.
Garn: Matt-trastrikå
Åtgång: 1 144 g
Virknål: Nr 10
Strategiska måtten: Diameter 29 cm, höjd med handtag 28 cm och utan 24 cm. Min är alltså lite större än i beskrivningen.

Skuld till sparbössan: 23 (blir 22,88 ny, men sånt kan man ju inte räkna) nystan á 50 g * 2,50 = 57,50 € + 2,- för färdigt projekt = 59,50 €. Och så avrundar jag uppåt till 60 euro.

Korgen fick ett nytt hem redan igår. Far i huset var om möjligt ännu mera spänd på mottagandet än undertecknad. Men både födelsedagsbarnet och dottern i grannstaden verkade gilla skapelsen. Skönt!

Tidningar. tidningar

Det hela började helt oskyldigt med att min födelsedagspresent av dottern damp ner i postlådan.

Jag hade redan trott att prenumerationen tagit slut för mina sticksystrar (och bröder) i Online stickcafé på Facebook hade redan hunnit nämna tidningen i ett par omgångar. Som vanligt är tidningen full av inspirerande modeller, tekniker och tips. Men jag ska inte sticka nånting härifrån, inte den här gången heller.

I tisdags var jag iväg till stickcaféet i vanlig ordning. Lite nervös var jag allt, för tänk om damerna inte gillade min tidningsartikel om nattstickningen?

Efter stickandet mötte jag yngsta sonen. Vi åt tillsammans och gick sedan för att handla. Förstås skulle jag iväg ett varv till tidningshyllan och förstås fastnade två tidningar i mina nypor.

Sådana här tidningar ska jag inte alls bläddra i, än mindre läsa i. Jag blir bara gråtfärdig när jag ser mig omkring i vårt nedslitna kråkbo och jämför med alla fina bilder. Nej, bort det från mig.
Men jag måste bara köpa tidningen för det var en rekommendation från ovannämnda facebookgrupp.
Jag fick bläddra rejält innan jag riktigt i slutet av tidningen kom till det eftersökta:

 

Sängöverkastet! Så vackert, men antar att det är färgkombinationen som är avgörande?

Kommer ni ihåg kaffepannsmössorna? Här är en huva för tekannan. Man borde kanske virka en sådan...
Den andra tidningen jag köpte var den estniska Käsityö, öersatt till finska:

Och som jag tidigare konstaterat, den här ska jag inte alls ha, men...

... men här finns en artikel om den åländska fårrasen. Kanske jag skulle börja föda upp dem på "gamla" dar?

Men det jag egentligen föll för i tidningen var de skira spetsarna från Haapsalu. Så vackra och fanns även i modernare design, men jag föredrar de här sjalarna. Nu gäller det då att hitta någon som åtar sig stickandet.

När jag kom hem på tisdagskvällen väntade min favorittidning på mig:

Där fanns, som vanligt, många fina och intressanta modeller.

Den här toppen skulle jag vilja virka, men åt vem?

I veckan fick jag också den här tidningen:

Och den borde jag nog avbeställa fort som sjutton, för jag syr ju inte.

Och från det här numret var det endast den här blomhyllan som jag omedelbart föll för. Och den får allt far i huset lov att snickra ihop. Nån arbetsfördelning måste det ändå vara.

Nu ska jag lämna er för denna gång och försöka sätta fart på tians virknål. Vad det eventuellt blir får ni se efter födelsedagskalaset i grannstaden. Om det inte blir något så tar vi med oss en blomma istället. :)