Sockskaft

Glömde alldeles bort igår att berätta om vad jag såg på mässan i Tammerfors. Det var glitter och glamour som gällde. Nästan alla garnnyheter hade glittertrådar i sig. Inget för mig, tack. Frillahalsdukarna är fortfarande populära, liksom hemstickade sockor och vantar samt sjalar. Förundrade mig en aning över att det alltid var män som stod och sålde symaskiner. Varför det? Kan de månne använda maskinerna på riktigt?

Min stickväninna ville och kunde tyvärr inte följa med på mässutflykten. Hon tyckte det blev för lång tid i bussen. Ja, det blev det ju förstås, men ingen fara. Jag hann slösticka lite och fick ihop till ett låååångt sockskaft.

Randningen har jag gjort alldeles själv. Tänkte passa på att bli av med lite restgarner. Använder förstås Novitas 7-bröder-garn. Vad annat?

Kattpannlapp

- Så fin, den där kan inte bli en pannlapp, utropade min mor för några veckor sedan då jag höll på med ett UFO-projekt. Det blev faktiskt färdigt förra veckans torsdag och eftersom jag idag fick frågan:
- Stickar du ännu, när jag var och åt lunch i stan, så insåg jag att nu är det hög tid att lägga ut lite bevis på bloggen, för visst stickar jag ju ibland.
Och nu just med stark betoning på ibland. Min mor fick sig nämligen ett gott skratt idag (igen) på min bekostnad.
- Va? Har du tappat en stickning? Nu igen, skrattade hon hjärtligt. Jo, just det, jag skulle vilja ha sjalen färdig och blockad och i användning inkommande tisdag, men... Ja, stickningen är totalt borta. Nu har jag dock inte vågat gräva så jättedjupt på mitt överbelamrade skrivbord. Tänk om det kommer bortglömda UFO-projekt emot? Hujedamej! Jag som bara vill ha den där lila sjalen färdig så jag kan börja på någonting helt annat. Ja, och städa vill jag då absolut inte alls göra. Suck!

Kattpannlappen var också ett UFO, som jag påbörjade redan den 10.6.2011. Tänk att det tog ända till 15.8.2013 innan den var färdig. Jag är en synnerligen långsam stickerska. Det här är alltså ett KYH-projekt från år 2011, som aldrig liksom blev färdigt.

I det här projektet fick jag köra med man-tager-vad-man-haver i bästa Kajsa Wargh anda. Huruvida hon nu på riktigt har myntat det där uttrycket vågar jag inte gå ed på.
Men jag fick i varje fall ta till sockgarn sommaren 2011 eftersom jag saknade bomullsgarn.

Modell: Kattpannlapp modell nr 47 från tidningen Kauneimmat joulun käsityöt nr 2/2007

Garn: 7 bröder från Novita

Åtgång: 78 g

Verktyg: Rundsticka nr 3 och virknål nr 2½

Skuld till sparbössan: 7,50 €

Den här pannlappen är verkligen tjock på grund av sockgarnet och så är den dubbel. Ja, och så finns det ju en massa mönstertrådar som löper inuti grytlappen.

Baksidan ser alltså likadan ut som framsidan, om man nu kan tala om bak- eller framsida på det här projektet. Jag är inte riktigt nöjd med den virkade uddkanten. Borde inte ha följt beskrivningen till punkt och pricka utan använt någon egen variant.

I veckan hittade jag samma grytlappsbeskrivning i den här boken

Vad jag nu gör med en sådan här bok i blått vet jag inte, men....

... kattpannlappen ser onekligen bättre ut i bomullsgarn, liksom tunnare och smidigare. Tjaaa, huvudsaken är ju dock att ingen bränner sig när de använder grytlappen. Så kanske den får vara lite tjockare?

Surf and Sand

Vad göra då det återstår ett litet restgarnsnystan på 52 gram från förra årets sockstickning?
Nå, förstås hitta på någonting för att bli av med garnet, men vad?
Tja, jag har ju varit rätt vilsen i handarbetsvärlden och har inte fått någonting ur händerna så jag beslöt att satsa på någonting relativt enkelt. Och simsalabim, så blev det en mössa och ännu en julklapp är färdig.

Modell: Mössa, modell Surf and Sand från Knitting Calendar 2013

Garn: 7 bröder sinisorsa (gräsand) och Oi, villasukka (det enfärgade garnet)

Åtgång: 54 g
Stickor: Nr 3½

Skuld till sparbössan: 4,50 €

Jag gillar mönstret även om det inte framträder så tydligt i den här randningen. Och om jag nu tillåts skryta lite? Ja, så tycker jag att avslutningen på den här mössan är riktigt snygg.

Och jag tycker om det här randiga garnet. Det är piggt och snyggt. Undrar om det ännu finns i sortimentet? Här ser ni förresten att det är två aviga maskor ibland. Det gör ytan mera levande.

Nu ska jag fästa lite trådar på mitt UFO-projekt och sedan börja virka kanten på den pannlappen, även det en blivande julklapp. Vädret är idag perfekt för lite inomhuspyssel.

Mysteriesockor

Jippiiii! Idag fick jag äntligen, äntligen färdigt stickat sockparet, som påbörjades den 5.10.2011. Ja, du läste alldeles rätt, i oktober år 2011. Har ingen aning om hur i vida världen det har kunnat ta så lång tid. Jag stickade faktiskt båda sockorna parallellt. Ska bli en julklapp, så med tanke på det kan man kanske säga att jag nu är ute i god tid?! :)
Mönstret är från Sveriges stickförening Sticka. Var ett KAL och finns inte tillgängligt längre. Tur att jag hann skriva ut alla ledtrådar innan mönstret stängdes.

Modell: Mysteriesockor 2011
Garn: Ljus lila Heritage Sock Yarn från Cascade Yarns och melerat mörklila Meilenweit Ultimo från Lana Grossa
Åtgång: 76 g
Stickor: Knit Pro nr 2½

I sparbössan: 7,50 €

Riktigt trevliga att sticka trots att det tog så lång tid för mig. Kul också att randa själv.

Puro halsduk

Jihaaa! Årets första julklapp fick jag färdig i fredags. Ja, skratta ni bara, men det gäller att vara ute i god tid för att hinna. Det är ju bara 343 dar kvar nu, dvs 11 månader, en vecka och två dagar. Räknat från idag alltså. En nedräkning som kan göra vem som helst nervös, för knappt har man fått bort julen innan det är dags att börja planera inför nästa. Men ta ingen stress nu. Ni andra som är betydligt duktigare och snabbare att sticka, virka och knåpa behöver inte alls starta i lika god tid som undertecknad. Finns dessutom en viss risk att jag kommer att förlägga julklapparna nu när jag är ute i så här god tid.

Nåja, det här var ett sorts mellanarbete under jullovet för det kändes trist att se på tv utan nånting för händerna.
Idag hade jag med halsduken till stickcaféet i stan där vi hade rena rama julafton, tack vare Tilda. Men det är en annan historia, som jag ska återkomma till senare.
Halsduken hade jag inte med mig för att skryta utan endast för att fråga råd: Behöver den blockas?
Svaret jag fick var: Nej.
Puuuh, tack och lov för det. Nu behöver jag inte ännu röja bruna bordet. Tror att jag nu en låååååång tid ska syssla enbart med projekt som inte kräver blockning. Allt för att slippa röja och städa.

Men tillbaka till rubriken för inlägget, alltså halsduken...

Modell: Flätmönstrad halsduk, modell 23 från Novita-tidningen hösten 2009
Garn: Puro från Novita, färgen jäätynyt karpalo (översatt ungefär frostnupet tranbär), inhandlat i Prisma i Tallinn i augusti år 2009
Åtgång: 200 g
Stickor: Nr 5½

1,90 m lång och jättemjuk i 100% ull. Tror jag ska gräva lite i garnlagret och göra en till, för det var så roligt.
15 € i sparbössan, 2,50/50 gram garn och 5 € för att den blev färdig. Räknade den som UFO eftersom den var påbörjad förra året. Visserligen i december och det tog inte ens en månad att sticka den, men ändå...
Och den av er som har gott minne kanske kommer ihåg ett liknande alster från KYH-omgången år 2010. Och helt rätt, samma garn och samma mönster, som sagt trevligt att sticka.