Crazymattan

I våras, närmare bestämt i maj år 2014, mitt under den intensivaste flytten fick jag sådan intensiv längtan efter att virka. Och vad gjorde jag då? Jo, satte förstås igång med ett litet mattprojekt. Eftersom mina garn var spridda lite här och där, fick jag ta till man-tager-vad-man-haver-metoden. Så här har använts restgarner.

Modell: Matta, mönster enligt eget huvud.
Garn: FlipFlop och Tivoli från Novita samt Clairlande
Åtgång: 382 g
Virknål: Nr 8

Färggrann retro skulle man kunna beskriva mattan som. Virkad med 4 dubbelt Clairlande (det bruna) och blå FlipFlop samt rosa FlipFlop och Tivoli. Kul färgeffekter. Min mor fick mattan i gåva för att ha något varmt att sätta fötterna på. Hon tyckte den var så fin att den inte alls kunde placeras på golvet. Hon lade den på en pall, som hon vilar fötterna på medan hon stickar i racerfart. Numera stickar hon också sockor. Och det fick hon t o m min lillasyster att göra under julhelgen. Tyvärr var hennes stickiver superkort och ingen stickning tog hon med sig till Värmland när hon återvände hem.

Virkad sjal

Puuust, det var ett kalas som hette duga. Gästerna åkte för ungefär en timme sedan och vi hann äta och dricka så vi nästan sprack. De lämnade kvar en glöggflaska åt oss för vi hann aldrig så långt som till glöggen. Att äta varmrätt, efterrätt och bakpå det ännu kaffe med dopp tog på. Nu återstår disken. En maskin snurrar redan. Vet inte om jag vågar sätta på en ny till natten för här grasserar en rejäl vinterstorm. Vem vet när vi blir utan el.

Mamma hade på sig sjalen som hon fick i födelsedagspresent i oktober förra året. Det var en UFO som jag påbörjade 1.5.2011 så det var verkligen på tiden att få undan den virkningen.

Modell: Virkmönster från en finsk bok, som jag tyvärr inte minns vad heter. Är inte heller säker på att jag har boken hemma. Kan mycket väl vara lånad från biblioteket.
Garn: Carolina från Marks & Katten
Åtgång: 304 g
Virknål: Nr 4 och 3

Handalaget hade ändrats så jag fick gå ner i virknålsstorlek. Tyckte att sjalen inte var nåt särskilt medan jag virkade. Men när jag sträckte ut den såg jag ju att det fanns ett fint mönster. Det stod sig faktiskt vackert mot mammas svarta polo.

Tyvärr minns jag inte de strategiska måtten längre. Hmmm, borde ha mätt på nytt idag när mamma var här. Har gjort det tidigare och någonstans på nån lapp borde uppgifterna finnas. Det enda jag hittade nu är mått från ett år tillbaka då vi skulle möblera det här huset. Inte gångbart i det här fallet.
Och nu lite sockstickning innan jag stupar i säng. I morgon får vi nämligen lunchgäster så det gäller att stiga upp i tid. Ha ett riktigt skönt veckoslut.

Gästtofflor

Igår försvann de sista 250 grammen av julskinkan i Fina skinkpajen. Så nöjd, inget matspill där heller. Receptet har jag använt sedan år 1981, då min lillasyster gav mig det årets Köksalmanack i julklapp. Ja, hon gav den alltså julen år 1980. Fina skinkpajen är en favorit bland karlarna i familjen och far i huset blev nästan lyrisk då pajen stod på middagsbordet igår. Han önskar sig den lite oftare, men tjaaa, det finns enklare maträtter, som går snabbare att tillreda. Först ska pajdegen knipas ihop och så ska den vila 1 h i kylskåpet. Äggvitorna skall vispas skilt och sedan försiktigt vändas ner i skink- äggule- gräddfilsblandningen, som i sin tur ska i det förgräddade pajskalet. Blir alltså en del disk.

Idag ska jag glädja far i huset med fattiga riddare till efterrätt, så blir jag av med julbullaskivorna. Men då får han allt lov att vispa grädden. Nån arbetsfördelning måste vi ju ändå ha i köket.

Igår hann jag precis fästa sista garnändarna i gästtofflorna så att dottern hann pröva dem och gå in dem då hon var här på snabbvisit. Det röda garnet fick jag av en släkting till far i huset då hon tömde sin mors förråd. Och det vita mohairgarnet hittades uppe på vår gamla vind.
- Så bra att de där garnen kommer till användning, konstaterade dottern igår.

Modell: Har utgått från DROPSmönster, som fanns i årets DROPS julkalender. Har inte följt mönstret slaviskt utan virkat lite egna grejer. Hanken virkade jag för att kunna hänga upp tofflorna i väntan på nästa gäst.
Garn: Score, det röda och Sara mohair, det naturvita.
Åtgång: 90 g
Virknål: Nr 6½

Beklagar att bilden är lite suddig.

Önskar er alla ETT RIKTIGT GOTT NYTT OCH STICKRIKT ÅR!

De blå sockorna

Och så var julfirandet över för denna gång. Gästerna från Ekenäs återvände hem idag så nu känns det lite tomt. Julen har firats med stort U som i umgänge. Det har varit en sån innerlig glädje att ha barnen på besök, att äta tillsammans och umgås samt att spela Geni och kortspel. På annandag fick jag lov att koka en ny bondost. Den tog slut i morse. Jultårtor bakade på 2 kilo bladdeg har försvunnit i hungriga magar. Dottern bakade en gudomlig chokladmoussetårta, som också gick åt som smör på heta stenar. Skinkan försvinner imorgon och lådorna är slut. Skönt, inget matspill här inte. Bra planerat. 
En hel drös med fina julklappar och härliga rim. Tack för dem. Enda smolken i glädjebägaren var minstingens frånvaro. Men man kan ju inte få allting heller.

Nu då julen är över kan jag också tryggt visa en hemstickad julklapp, som uppskattades. Själv funderade jag hur det kunde ta så lång tid att få ett par sockor färdiga. Jag började på dem den 14.11 och de var inte färdiga förrän den 17.12. Jag och sockor alltså, ingen bra kombination. Men jag fick ju den andra färdig, så det så.

Modell: Alldeles vanliga herrstrumpor/sockor. Mönster finns bl a på 7 bröders garnbanderoller, baksidan
Garn: 7 bröder Nostalgia från Novita
Åtgång: 144 g
Stickor: Nr 3

Det blev en bandhoptagning i tån. Gillar den och hittills har karlarna inte klagat över den, så...

Karamellkorgar

Igår överraskade jag mina kolleger rejält vid höstterminens sista personalmöte. Jag hade virkat fem karamellkorgar, fyllt dem med tre olika sorters chokladkarameller och packat dem fint och snyggt. Oj, ni skulle ha sett deras min då de kom till mötesbordet och såg den lilla julklappen vid sin kaffekopp. Vad det är roligt att ge och få sprida lite glädje.

- Har du faktiskt suttit och virkat dom här åt oss, frågade en kollega. Jadå, det hade jag ju gjort. Och det var så roligt att virka att jag av bara farten gjorde en sjätte korg igår. Den ska få bli julklapp åt nån den med. Vem som ska få den är hemligt. Kan ju inte avslöja allt här.
Eftersom vi på jobbet fokuserar på hållbar utveckling så gäller det förstås också min julklapp. Garnet jag använde, Novitas Hanko, består till 50% av återvunnen bomull. Påsen är en stekpåse, som med fördel kan användas när man har tagit bort korgen. Bandet med hjärta på är av bomull och kan knytas som rosett på korgen och det lilla glashjärtat kan hängas i granen och följa med som hållbart julpynt i många år. Smart och genomtänkt eller hur?

Modell: Fri virkning enligt förlaga från Tuulia Designs julkalender. Minns inte under vilken lucka det fanns, en virkad konfektask. Min blev alltså som en korg för jag hade inte tillgång till matt-trasetrikå.
Garn: Hanko från Novita
Åtgång: 182 g
Virknål: Nr 6
Strategiska måtten: Höjd 6,5 cm, omkrets 32 cm.

Igår avslutade jag också ett annat julklappsprojekt och så kände jag mig plötsligt lite rådvill. Vad ska jag börja med nu? Känns inte läge att ta itu med nån UFO, skulle vilja syssla med något lite juligare. Men det skulle inte heller få vara ett så stort projekt att det tar helt fokus från julförberedelserna. Å andra sidan, det är ganska lugnt på den fronten. Vi blir enbart sex personer runt julmiddagsbordet och svärdottern har delat ut matuppgifterna på oss allihopa. För min del gäller det att steka skinkan, koka bondost, baka jultårtor och chokladtårta. Det låter väl överkomligt? Det känns konstigt att inte ha minsta julstress. Kanske den slår till när jag ska iväg med mamma och handla i måndag? Eller om jag misslyckas totalt med bondosten?

Nå, det är nästa veckas utmaningar. Idag är det första dagen på mitt jullov. Jag sov ända till klockan tio i morse! Det är rekord för jag var i säng igår före midnatt. far i huset påstår att jag har hostat halva natten. Låte konstigt eftersom jag känner mig utsövd och pigg. Tänk om jag har smittat ner honom och det var han själv som låg och hostade?

Innan far i huset hade hunnit med annat i morse än att ta in dagstidningen från postlådan, hade jag redan fått på en tvättmaskin, strax dags för maskin nummer två, fått bokförarens papper i ordning och iväg till stan och skött undan lite e-post. Far i huset påstod mycket bestämt igår att det skall julstädas här i huset idag, men jag har inte sett skymten av någon sådan aktivitet. Idag påstår han att han skall iväg och såga upp tjocka tallkvistar som brast förra veckoslutet då vi hade storm här.
Så nu har jag själv då att välja på om jag skall baka lite, mockarutor, toscakaka, chokladmuffins? Eller slå in julpaket? Eller sätta upp en ny sticksöm?
Alternativt kan jag ju fastna någonstans i nätet på datorn. Åååh, denna frihet att göra vad man vill. Härligt!

Huvudet upp

Ja, ja, nu tror ni förstås att jag inte vet att det heter upp med hakan. Klart att jag vet det, men mitt senaste färdiga projekt är gjort av ett garnnystan som heter just Heads Up. så det så.
Det finns förstås annat som också heter Heads Up, bland annat en frågesportsapp.

Stickade en mössa förra veckoslutet och så tog det ända till igår innan jag fick den ihopsydd. Och det var minsann på tiden för här föll första snön igår. Lite finns kvar på marken ännu idag.

Modell: Mössa, engelsk beskrivning på garnbanderollen

Garn: Heads Up från Sirdar

Åtgång: 50 g

Stickor: Nr 4

Tänk att 50 gram garn räckte. Nu skulle jag vilja ha en halsduk i samma färg. Antar att tofsarna som följer med garnet får sys fast i var ände.
Garnet är helt ljuvligt mjukt och skönt och precis min färg.

Nu blommar också...

... halsduken!
Den här blev färdig förra veckan. Jag gör alltså annat än flänger omkring och köper garn. Ja, faktiskt, jag stickar och virkar lite mellan varven också! Det trodde ni inte, eller hur?
Få se vad förra veckans födelsedagsbarn säger när hon får den här. Hoppas att den kommer till användning. Med i paketet smög en av hennes gamla kalendrar från hennes skoltid. Den hittades i förra veckans vindsröjning i "det gamla". Egentligen borde vi fortsätta vindstömningen idag, men energi och inspiration saknas. I morgon ska både far i huset och undertecknad på jobb så då blir det nog inget röjande. Och sedan kommer den intensiva arbetsveckan emot...

Modell: Mosstickad halsduk, lade upp 17 m och stickade mosstickning över 15 av dem och sedan kantmaska i början och slutet.
Garn: Flower Alize
Åtgång: 200 g
Stickor: Nr 7

En blå halsduk

- Nej, int kan du sticka en halsduk mitt i sommaren, sa min mor då jag drog fram halsduksstickningen under de varma dagarna i april.
- Nå, varför inte det då, frågade jag kvinnan som själv höll på med sin sjuttonde halsduk.
Jag ville ju få den här färdig och det ju precis före sommaren. Jag startade med den här stickningen redan den 20 februari så det var på tiden att få det hela avslutat. Sista trådändarna fäste jag så äntligen den 2.5. Och ja, som ni alltså ser, jag gör annat än enbart köper garn. Jag använder också lite och faktiskt ger jag bort också. Så det så!
Detta ska bli en julklapp så nu är jag åtminstone ute i god tid.

Modell: En helt vanlig ribbstickad halsduk

Garn: Naava från Novita

Åtgång: 300 g = 3 nystan

Stickor: Nr 6

Ett par lila barnvantar

- Du som tycker om att sticka, kan du sticka ett par vantar åt L, frågade min kusins fru på Facebooks chatt i mars. Och jag funderade så det knakade i hjärnvindlingarna. Vantar, kan jag sticka vantar? Jag som har hållit mig till fingerlösa saker och som har så svårt att få den andra färdig och som ju nu just är såååå långsam, så lååångsam. Öh...
Lite försiktigt svarade jag att om det får ta tid så kan jag försöka.

Och sedan utbröt fullständig panik, modell, var hittar jag ett mönster på en barnvante som sitter bra? Och hur stor vante ska en fyraåring ha?
Jag blev så desperat att jag var tvungen att investera 4,90 € i Novitas Vanttidning, en tidning som jag faktiskt tänkte att jag inte alls behöver för jag ska då INTE sticka vantar! :)
Lila garn hade jag redan hemma, så det var inget problem. Och så ville jag ju pröva den där spiralkanten, som jag fick lära mig i stickcaféet.

Så jag stickade lila barnvantar med spiralkant och indisk tumme som jag hittade beskrivning på i vanttidningen. Och jag tyckte att vantarna såg så små ut, de kunde då aldrig passa.
På påskdagen besökte min kusin med familj mamma och då fick dottern sina vantar. Och hon var alldeles till sig över dem och sprang runt med vantarna på händerna. Och de passade, så jag kunde dra en suck av lättnad. Och nej, det blir inte fler beställningsarbeten i framtiden. Det tror jag bestämt. Jag ska ligga i hårdträning för att kunna säga NEJ!

Modell: Vantgrundmönster med indisk tumme från Novitas Vanttidning + spiralkant (modell 27)
Garn: Nalle Taika (spiralkanten) och Wool, båda från Novita
Åtgång: 24 g
Stickor: Nr 3

Neonhönor

Så har vi då kommit fram till första vardagen efter påskhelgen. Och kan ni tänka, jag har överlevt! Har till och med hunnit sticka lite. Inte alls illa. Ett litet beställningsjobb av mormor till vår nästa äldsta, som högt och ljudligt meddelat:
- Jag ska sen inte ha något stickat.
Då brukar jag förstås reta honom och säga att han kanske föredrar virkat. Men nej, han betackar sig för allt som har med garn att göra. Sådana gåvor vill han INTE ha, inte ens sockor.
Det tycker förstås jag och mamma att är urtråååååkigt. Det är ju så roligt med garn och diverse alster.

Apropå garn, tyvärr hann jag inte fånga det på bild, MEN igår stod faktiskt far i huset och grävde i garnhyllan. Ja, ni läste rätt, han gick direkt till garnhyllan och när jag nästan hade gett upp och suckat över att just den färgen i det garnet inte längre fanns kvar så sträckte han på sig i hela sin längd och grävde fram fyra nystan. Ja, se vad allt gör han inte för sin svärmor! :)

Den här neonhönan landade hos min mor igår när hon bjöd på en delikat påskmiddag.

Modell: Söta kycklingar-mönster från Hemmets Veckotidning nr 16/2014
Garn: Tivoli från Novita, 100% acryl i neonränder
Åtgång: 16 g för två
Stickor: Nr 3

Jag lämnade bort fötterna för jag fick dem inte riktigt som de skulle vara och mamma förstod sig inte heller på dem och hur de skulle rynkas.

Den här åkte iväg västerut och jag hann precis få den färdig innan nästäldsta sonen tillsammans med fästmön återvände hem i lördags. Hon gillade den, men han bara muttrade! :)
Det konstiga är dock att den här första blev mindre än den andra, som min mor fick.
Garnet är förresten hennes. Först sade hon att jag fick låna det, men nu skall hon ändå inte ha det tillbaka. Funderar lite smått vad jag ska göra med resten. Kanske virka en korg?
Det här var ett roligt litet mellanjobb, men ack så pilligt och många trådar att fästa, för att nu inte tala om allt syende. Men vad gör det när jag lyckades få det färdigt?!

UFO förvandlas till FO

I dag är det den internationella lyckodagen och vad kan göra en garntokig stickgalen dam lycklig? I synnerhet då hon verkligen inser att mera garn är ABSOLUT FÖRBJUDET att köpa och faktiskt inte har råd att handla heller?
Jo, att få ett UFO (UnFinished Object = ofärdigt projekt) förvandlat till ett FO (Finished Object = Färdigt objekt). Och den bedriften lyckades jag med i morse. Fick trådändarna äntligen fästa på torgvantarna. Den stickningen påbörjade jag den 5:e maj är 2013, så det var verkligen på tiden att få den färdig. Mönstret är av Kråkspark och jag har inte alls lika snygga tumkilar, men...
Mönstret är förresten trevligt att sticka och garnet helt ljuvligt från Peru.

Modell: Torgvantar enligt Kråksparks mönster

Garn: Cascade 220 Heathers från Cascade Yarns

Åtgång: 58 gram

Stickor: Nr 3,75

En Geisha-ask

- Nej tack, jag ska int ha, sa dottern idag då jag lycklig och glad överräckte en Geishalåda åt henne.
- Jag har chokostrejk.

- Men kan du inte se vad det finns i lådan i alla fall?
- Mina sockor, sa hon och lyste upp som Nådendals sol. Tyvärr ingen stoppning av sockor här inte.

- Va ska jag med dom här, frågade hon. Sedan insåg hon väl kanske att ett litet tack var på sin plats. Men helt tydligt var det att hon allra helst vill ha sina väl ingångna och sköna söndriga sockor tillbaka, fixade och hela.
Och jag som var så stolt. Jag hade ju faktiskt lyckats inom loppet av två veckor sticka hela två stycken sockor. Det är nog snudd på rekord för mig, det. Månne jag har kommit över SSS nu? Den andra sockan brukar oftast bli liggande halvfärdig, men nu gick det minsann undan.

Modell: Helt vanliga yllesockor i damstorlek med förstärkt häl
Garn: Nalle Taika från Novita

Åtgång: 86 g

Stickor: Nr 3

Långsamt som kvällsskyn

Att jag kan vara långsam, på tok för långsam. Verkar som om jag inte får någonting alls ur händerna.
Långsamt som kvällsskyn blev dessa sockor färdiga. De påbörjades den 16.11.2013 och i måndags fick jag dem färdiga alltmedan jag satt i en timmes tid i min bil och väntade på far i huset. Ja, se karlar!

Till saken hör att jag lider av SSS = Second Sock Syndrome = den andra sockan blir aldrig färdig!
Verkligt synd för det är ju bra att ha såna där projekt på gång, som jag just kan ta med mig när jag ska iväg med far i huset. Projekt som inte kräver alltför mycket räknande och inte innehåller mönsterrapporter.
Ursprungligen var ju de här sockorna ett buss-stickningsprojekt på väg till och från Tammerfors. Samtidigt ville jag ju bli av med lite restgarner. Men jösses så lång tid det tog för mig att få detta par sockor färdigt. Så plan A = att det skulle bli en hemstickad julklapp gick i stöpet. Nå, det är en födelsedag på kommande i söndag, så...

Randningen har jag gjort alldeles själv och det var ju lite spännande att se om restgarnen skulle räcka till. Hälarna är svarta, vilket inte syns på fotot.

Modell: Ett par alldeles vanliga herrstrumpor

Garn: 7-bröder och Oi villasukka (det gröna) från Novita

Åtgång: 158 g

Stickor: Nr 4