Kära vänner, igår blev ni utan mitt dagliga blogginlägg. Det beror på åska, värmen och min allmänna lättja. Jag beklagar! Åskan var det värsta, för jag hade just fått igång datorn när det blixtrade och innan jag ens hann räkna till tre hördes en så förskräcklig smäll att det skakade i hela huset. Samtidigt med smällen slocknade min dator och skärm. Mitt hjärta flög upp i halsgropen och jag tänkte att: "Jahapp, dit for min maskin" Började i huvudet kalkylera, dels vad ny utrustning skulle kosta, men allra mest på när jag senast har gjort en säkerhetskopia! Gissa om det blir katastrof ifall göktytefotona försvinner! 🫣
Strömspiken räckte några sekunder, molnen skockade sig fortfarande mörka och hotfulla. Jag stängde av datorn, som hade startat upp på nytt då den fick el igen. Sedan fick datorn vila i lugn och ro, tills nu idag.
På onsdag kväll var bisin min och undertecknad iväg på släpärtskalas i ladugårdsruinen på Kycklings.
Kvällen var vacker och stenfoten svalkade skönt då sången steg mot skyn. Fullt av publik, längst framme sitter kören Sångargillet i Lappträsk, stående deras dirigent Janne Slätis. Allsång, körsång, duett och kompande orkester var en riktigt fin kombo.
Släpärterna hade god åtgång. Det smälta smöret serverades i snapsglas.Kycklings hembygdsgård är en donation av Sara Hastig. Gården är väl värt ett besök.
Trädgården är vacker och den är alltid öppen.
Byggnaderna på gården är väl bevarade.Före vi körde norrut, tog vi en liten avstickare söderut, till stan. Vi levererade en bit blåbärsbulle åt mr J och så var vi iväg till stora varuhuset efter paket med både fågelmat och kattmat. Äldsta sonen hade upptäckt ett supererbjudande på nätet!
Själv passade jag på att beställa de här två garnnystanen. Projektet har jag helt klart för mej och det ska bli riktigt kul att testa det här för mej nya garnet. Bisin min var inte alls glad fastän det här är ynka två nystan, alltså endast 100 gram.
– Ska jag hämta opp dina garnlådor från källaren, frågade han med frost i rösten.
– Nej, det behövs ju inte nu, kvittrade jag glatt till svar.
Igår var det rena rama lyxmiddagen igen med nypotatis från landet, likaså dill, sallad och...
... den dagliga jordgubbsskörden. Mums!Jag hade redan till morgonmålet lyxat till det med rädisor på frukostmackan. Vet inte om de är hälsosamma, men goda är de och det får räcka för min del.
Det var inte enbart ätbart bisin min plockade in från trädgården igår. Jag fick också de här vackra blommorna, som jag tyvärr inte nu kommer ihåg vad de heter.Igår efter den tidiga middagen eller sena lunchen, hur man nu ser på den saken. Så slocknade bisin min i soffan då han bara skulle vila lite på maten. Det var tyst i hela huset, så jag tog fram min Anna Jansson-deckare och satt i gungstolen och läste medan bisin min snarkade. Men schhh, säg inte åt bisin min att jag satt och läste. Han tror att jag satt i gungstolen och sov! Minst sagt befängt, eller hur?
Senare på kvällen satt jag ännu i gungstolen medan han såg på friidrott och jag virkade.
Och kan ni tänka er? Jo, solfjäderskanten är färdig! Tjohoo! För att jag satt och virkade på den, rev upp ibland och fortsatte oförtrutet på, blev ju allt annat ogjort. Klockan 23 fick jag äntligen igång diskmaskinen och efter det stupade jag i säng. Så därför inga bloggskriverier igår!
Bisin min fick sin årliga "måste-byka"-knäpp igår. Maskin efter maskin med lakan, dynvar, handdukar, strumpor, kalsonger... Snart är allting nytvättat i skåpen om nu bara nån orkar få in det tillbaka i skåpen. Eller nåja, tillbaka och tillbaka, högarna hittades längst inne i ett hörn i gästrummet, vems de är vet ingen, inte ens äldsta sonen, som återvände från semestern idag. Gästrummet är i källaren, så där har han det svalt och skönt.
Bisin min tvättade så flitigt igår att tvättmedlet tog slut. Och under över alla under, han körde iväg till stora varuhuset i stan och köpte ett nytt stort paket tvättpulver!!! Och ja, enligt honom ska det vara pulver och inte flytande tvättmedel. Till det säger jag inte så mycket, utan nickar bara instämmande. Bäst att hålla tyst, så länge han sköter tvätten och bara blunda för det faktum att han inte har den blekaste aning om att smutstvätten ska sorteras både enligt färg och grader. Han stoppar allting i maskinen, gör en kompromiss och kör på 50 grader. 🙈
Förr eller senare hamnar vi att förnya våra textilier, med den här takten tror jag mera på förr än senare.
Den här härvan borde jag nysta upp och sedan fortsätta med ett nytt virkprojekt. Jag känner redan hur det kliar i fingrarna, men få se hur långt orken räcker. Ingen panik!
Önskar er alla en riktigt skön fredagskväll.