fredag, juli 31, 2020

För många projekt?

Kan en dam med många järn i elden, ja så många att hon inte hinner städa, knappt ta hand om disken, ha för många projekt på gång? Jag bara undrar. Nu just håller jag på med stickade lappar, fast jag har ju inte stickat en endaste lapp på evigheters evigheter. Kanske jag skulle börja virka lappar istället?

Sen har jag ju det där bollprojektet, som jag berättade om i måndags och så har jag ju lilla sockprojektet.
Nu kanske ni trodde att alla projekt var där! Men icke sa nicke! Det finns tre sockprojekt till och tre sjalprojekt för att nu nämna några av dem, som jag åtminstone har koll på. Håhåja...

Och vad gjorde jag då igår morse då jag väntade på dubbelmorfar? Jo, jag lade förstås upp en ny virkning!
Helt galet alltså! Hur många projekt kan jag bolla mellan?

Nästa vecka börjar jag jobba igen och det kommer att bli en hel del timmar framför datorn. Tror ni att jag skulle våga ha med en liten virkning eller stickning på veckomötena? Alltså alla de möten där jag inte är ordförande?

Önskar er alla ett riktigt trevligt veckoslut!

torsdag, juli 30, 2020

Lyckad dagstripp...

... tyckte dubbelmorfar och kanske dottern idag. Själv är jag mera tveksam. Det enda som fick mej att lämna disken och tvätten, var möjligheten att få träffa minstingen. Dubbelmorfar använde nämligen "kvinnlig list" och lockade mej med till huvudstadsregionen med just argumentet om minstingen. Slugt, mycket slugt. Tänk hur mycket jag hade hunnit virka och sticka här hemma!

Vi hade, eller nåja, egentligen var det dubbelmorfar, som hade ett egentligt ärende, vi var iväg efter reservdelar. Först till en firma, som hade flyttat sen dubbelmorfar var där senast för en herrans massa år sedan. Panik, hur skulle vi hitta utan navigatorn. Nå, lugn bara lugn. Jag har ju en smarttelefon! Utan den skulle det ha varit svårt att hitta firmans nya plats längst borta i en gränd på industriområdet.

Sedan hamnade vi förstås i dubbelmorfars favoritbutik, Motonet. Det som piggade upp dagen och gjorde oss riktigt glada var att det i kassan satt en kille som pratade svenska! Jippiii! Han var hemma från västra Nyland. Tänk att vi blir glada för så lite!

På hemvägen hamnade vi här:
Alltså på ett skrotupplag! Jag får lite rysningar och obehagliga vibbar på sådana här ställen. Visserligen är det intressant att se hur det fungerar osv. MEN det är så många bilar, som har pressats ihop med människor inuti i deckare på skrotupplag, att min fantasi skenar iväg med blixtens hastighet. Tänk nu om den där "kroken" på den där maskinen hade kommit med sina klor och gripit tag i mej eller min Adam plåtlåda! Huuu!

Lyckad dagstripp? Tjaa, såg ni en enda garnaffär? Nä, inte jag heller. En enda bokhandel? Nä, inte det heller och inget varuhus för den delen. Jag lyckades dock lura till mej 15 minuter i en mataffär på hemvägen. Men jag kunde endast köpa torrskaffning, för vi hade ingen kylkasse med oss.

Nu tror jag att jag ska trösta mej med att bläddra lite i tidningen, som dök ner (eller dyker den upp?) i postlådan igår:
Men först ska jag nog försöka åstadkomma en reseräkning, så jag inte behöver stressa med det genast i morgon. För i morgon måste jag börja uppdatera min kalender, så jag inte missar någonting jag lovat göra och det är inte många veckor kvar nu så sätter kurserna igång.
Och vet ni vad? Jo, jag har inte alls hunnit sitta ute på balkongen och vare sig sticka eller virka. Jag behöver nog ett nytt sommarlov!

onsdag, juli 29, 2020

Snälla människor

Idag har vi haft flickorna på besök och vi har haft så roligt. M har sån fantasi att jag riktigt baxnar. Hon leker med olika sorters leksaker, bygger säng eller hus med duplo, hittar på att en liten oxe är en älg med sjukt ben osv. Det är verkligen uppfriskande och härligt med sådan fantasi. Och bra sysselsättning när det regnar utomhus.

Själv omger jag mej med snälla människor, för titta vad jag fick för över en vecka sedan:

Fabel sockgarn! De där blåa nystanen är redan öronmärkta för ett sockprojekt och det rosa nystanet behövs för att stoppa ett par sockor med hål i. Så inget onödigt här inte!
Tack till B och L för att ni tänkte på mej!

Nu tror jag att jag ska försöka gå ut en stund om det inte precis ösregnar. Annars får det bli stickning eller korsordslösande istället!

tisdag, juli 28, 2020

Sorgligt, sorgligt

I fredags hann vi in en sväng i Återvinningscentralen i västra grannstaden. Sorgligt nog kommer den att stänga sista den här månaden! Vilken tur att jag hann fynda det fina bokskåpet, annars skulle jag ha blivit utan! Nu blir det inga flera spännande upptäcktsfärder där mera. Så synd. Tänk att också Återvinningscentralen drabbades av coronan.

Vår dotter tycker förstås att det är superduper bra, för nu kan hennes fnoskiga föräldrar inte längre släpa hem en massa grejer. Fast tja, massa och massa, vi har ju nu inte köpt något onödigt, alltså samlargrejer och så. Nej, det var ju det där bokskåpet, vårt köksbord med stolar och vårt matbord med stolar, matstol åt barnbarnen osv. Alltså allt sådant som används och behövs i det här huset.

Janne var snäll, som vanligt. Den här boken fick jag i fredags av honom:
Jättetrevlig och alldeles som ny! Ett riktigt fynd! Men nej, inte tänker jag virka såna där skydd till höstens äpplen. Jag vägrar!

Nu dags för lite stickning och fortsätter det att regna, så blir det ännu mera stickning!

måndag, juli 27, 2020

Tiden går så fort...

... när man har roligt. Och så har det varit nu ända sedan H kom hit i onsdags. Tiden rusade verkligen iväg och roligt hade vi. Det blev jättetomt då hon körde iväg västerut på lördagskvällen. Igår var det till all tur fullt program ändå.

Numera har vi en plan varje gång H kommer hit: Vi ska pröva på ett nytt kakrecept från den där tidningen Hembakat. Så i torsdags satte vi igång. Det gick behändigt och som en dans. Vi är ett bra team i köket H och jag, om jag själv får säga. Den här gången bakade vi Snickerstårta.
I den här finns allt möjligt gott. Om det är hälsosamt vet jag däremot inte. Där är ju förstås nötter så...

Vi fick bastugäster i torsdags. Först bastade de, sedan åt de texmex och därefter, ja därefter var det dags för en liten kakbit!
Tyvärr glömde jag varna: Ta inte så stor bit! Stackars B, som föråt sig och fick sjuk mage. Tårtan är mäktig!

I fredags var vi iväg västerut med H:s bil på rembyte i en servicestation. Medan vi väntade på att få bilen var vi omkring till affärer som öppnade klockan åtta. Just då blixten slog ner och antände ett hus i västra grannstaden satt vi och åt lunch. Det skrällde till rejält i en öronbedövande smäll. Efter besök hos småflickorna och i ett varuhus åkte vi hem med H. Och till kvällen slängde vi ihop en plåt skinkpaj.
Äldsta sonen var chockad:
– Använde du färdig pajdeg från frysdisken? Det brukar du int göra.
– Jo, men nu ville jag att det skulle gå snabbt när H är här.
Visserligen fick hon göra det svåra jobbet, det att kavla medan jag fixade fyllningen. Tillsammans gick vi ut i trädgårdslandet och klippte persiljan. Hon hade inte sett storbladig persilja förut, så vem vet vad hon skulle ha kommit in med för växt!
När dubbelmorfar kom hem från grannbyn blev  han först glad när det vankades "Lilla kvällsbiten",men sedan smågnällig:
– Det där är int den där riktiga som du brukar laga.
– Nej, den här är en enklare variant.
– Den här smakar int bra.
Håhåjaa, tacka sjutton för det . I den här finns rödlök, crème fraiche, ägg, matlagningsgrädde, persilja, skinka och.. tja, man kan ju sätta dit lite vad man vill, inte sant?
Fina skinkpajen, som dubbelmorfar längtar efter tar betydligt längre tid att svänga ihop än den här. Där ska gulorna skiljas från vitorna, som ska vispas till hårt skum och... ja, håhåjaaa.
Men allt nog, vi åt nyss de sista skinkpajsbitarna med äldsta sonen medan dubbelmorfar höll sig till korv och potatis!

Lördagsmorgon grydde lika molnig och regntung, som fredagen. Jag steg upp före klockan sju och satte igång i köket. Efter frukosten körde vi iväg till norra grannkommunen och Robbes Lilla Trädgårdsdag.
Och där var det fullt med folk! I kön till växthusrundturen höll man nog nån sorts avstånd, men annars var det inte så stor skillnad.
Jag var aldrig in i växthusen, för kön var jättelång och jag har redan varit där på besök några gånger förut. 

Det absolut trevligaste var att träffa alla människor. Tyvärr hann jag inte tala med alla, för en del såg jag endast på avstånd. Men vi träffade på stickväninnan B och hennes släkting A och det var riktigt, riktigt härligt.
– Håller ni ännu på med ert lapprojekt, frågade B.
– Nä, nu är det bollar som gäller, svarade jag.
Jag är inte alls bra på det här med bollar, men H är en hejare på det. Jag klarar liksom stickandet och virkandet bättre. Nog, för att jag i veckan lyckades virka två vänsterarmar istället för var sin arm. Håhåjaa!
Vi kom hem med bondost, som Lindkoskimarthorna hade kokat och supergott Hardombröd, som tog slut redan igår. Varför, ack varför köpte jag inte två bröd?

Här hemma blev det fart på mej och H. Smörgåstårtan som jag förberett på morgonen. skulle garneras innan mr J dök upp här på kaffe.
Vi hann nästan bli färdiga. Lite fick han vänta, men den som väntar på något gott...
Visst har vi varit duktiga med H i köket de här dagarna?
Lite skinkpaj åt vi innan hon körde iväg på lördagskvällen.

Igår var det full rulle här då flickorna kom hit. Lilla A fick stanna här hos morföräldrarna medan stora syster och mamma var iväg och plockade kantareller. När de sedan återvänt hem, så skrev jag lite innan det var dags att åka iväg söderut på ett försenat 16 årskalas. Måste säga att det var rätt skönt att sent omsider få krypa ner mellan lakanen igår kväll.

Idag har jag inte gjort annat än suttit framför datorn, grävt bland gamla verifikat från 1980-talet, kopierat dem, ringt några samtal, gått omkring lite och löst lite korsord. Nu skulle det ju vara hög tid att få sitta ner och sticka, inte sant?

Önskar er alla en riktigt bra inkommande vecka!

torsdag, juli 23, 2020

En liten hög

Beklagar att ni blev utan blogginlägg igår, men tyvärr hade jag inte tid. Lite konstigt med tanke på att jag nu är arbetslös, inte sant? Men, vi har besök av H. Visserligen anlände hon på kvällen, men före det var jag ju tvungen att vidta vissa åtgärder, bland annat att bunkra upp i kylskåpet. Ni skulle se det. Det är proppfullt. Jag planerade nog alldeles för många maträtter för fyra personer! Få se om jag lyckas locka lunchgäster från grannbyn idag, för att äta gårdagens middagsrester!

Igår var jag iväg efter ett litet paket till kiosken:
En liten hög med böcker! Och nu vet ni, nu kommer jag inte att ha tid med någonting alls härefter. Tack till H för den fina födelsedagspresenten!

tisdag, juli 21, 2020

Det där med ämbar

I morse var jag så hushållseffektiv att jag blev riktigt rädd för mej själv! Inte satt jag länge vid frukosten och inte öppnade jag ens min krysstidning! Nej, det fick gå undan med fart! När jag hade ätit störtade jag ner i källaren och fick på tvättmaskinen vid sidan om ett par telefonsamtal. Och när jag väl var uppe igen, så fick jag på diskmaskinen.

Sedan iväg till datorn och kolla ett och annat och ja, nu var det nog dags för mej att få en liten socka färdig. Så det blev en minimal stickstund. Ungefär med samma fart åkte vi iväg österut med dubbelmorfar.
 
Och vet ni vad? Jo, äntligen, äntligen har jag min Adam plåtlåda i skick! Och det tack vare dubbelmorfar, som har bytt bromsrör, vindrutan framme, en del andra delar, bland annat en ny vajer till handbromsen, putsat och tvättat min bil. Duktigt gjort! Hur skulle jag klara mej utan honom?
Men nu, det konstigaste av allt, nu vet jag inte ens vart jag skulle vilja åka!

Kanske jag ska köra hit?
Och skaffa mej lite ämbar? Minns ni då jag berättade om att finnarna är galna i ämbar? Så det här är ju verkligen smart marknadsföring. Köp sex chokladplattor och du får ett ämbar! Eller tre paket städdukar osv. Kanske jag borde åka? Vad tycker ni?

Apropå effektivitet ännu. Igår berättade jag ju om min passansökan, idag fick jag sms från polisen! Mitt pass väntar på mej i stan. Det kallar jag effektivt!

måndag, juli 20, 2020

Mörka moln

Rejält varmt har det varit här idag. Nu syns till all tur mörka moln i horisonten, så kanske, kanske väderleken slår om.

Idag har jag igen haft glädjen att få vara barnvakt åt lilla A. Och det gick riktigt, riktigt bra, för hon sov i en timmes tid och hade just gjort tunga lasset då hennes mamma återvände. Jihaa!

För övrigt har jag fått undan veckoslutets jobb och det känns skönt. Nu återstår endast lite digitala grejer och sen kan jag sätta mej ner och först virka och sedan sticka.

Å andra sidan skulle jag allra helst slänga mej på soffan, för jag vaknade klockan fyra i natt/morse och hade jättesvårt att somna om. Jag var rädd att fotot till min passansökning hade försvunnit totalt i cyberrymden! Det är behändigt med alla digitala tjänster, men ibland så... I fredags ringde de nämligen från polisen om min passansökan och i lördags försökte jag fixa enligt bästa förmåga. Inte för att jag behöver passet för att resa någonstans, men nog för att kunna identifiera mej. Söndag var ju ledig dag, så idag på förmiddagen tänkte jag att nu måste jag nog ändå ringa polisen och kolla vad som hänt. Till min stora glädje hade jag fått e-post från polisen. Allt är i sin ordning! Tack och lov!

De mörka molnen skingrades, i alla fall tillfälligt och nu kan jag börja koncentrera mej på helt andra saker!


söndag, juli 19, 2020

Ser ni den?

Nä, inte jag heller!

Och nej, det är inte något större fel på vår syn! Fågeln där på stenen flög bara sin väg och det blev inget foto för mej! Nu kan man ju ha vilda gissningar och fundera att vad månne det riktigt var för en fågel. Hmm, kanske bäst att jag bara återgår till min sockstickning!

Önskar er alla en riktigt bra start på den nya veckan!

lördag, juli 18, 2020

På elitnivå

– Mommo hjälp mej att ta bort klänningen, sa dotterdottern M igår då hon bänkade sig vid vårt matbord. Lite förvånat hjälpte jag M att få bort klänningen.
– Den e så fin. Jag har fått den av H, sa M. Det visade sig att hon inte ville smutsa ner klänningen, då hon skulle äta av "moffens" cornflakes. Vilken förståndig liten dotterdotter!

Igår kom den i postlådan...
... tidningen som gör att jag nu kan gymnastisera på elitnivå. Inledande krysset saknar nu endast någon tom "blind" ruta, så skulle det vara färdigt. Bland annat efterfrågas en bomullsstad i Turkiet...
Men vem sjutton är Kalle Lind? Har aldrig hört talas om en sådan karl. Får jag googla?

Såg förresten att den här tidningen finns till salu i stora mataffären också! Där var jag sent igår kväll, då det ingick i planerna att mr J skulle dyka upp här idag. Men se nej, det gör han icke. Det är för varmt för honom. Så nu har vi både bulle, kex och namnsdagskaka att smaska på här. Och mr J får bli utan. Nästa gång han annonserar att han är på ingång kommer jag nog inte att köpa vare sig bröd, ost eller bulle. Då får han allt ta med sitt eget lunchpaket hemifrån. Så det så! Det finns gränser för vad en småstressad stick- virk -erska hinner med!

Önskar er alla en riktigt skön fortsättning på den soliga lördagen.

fredag, juli 17, 2020

Gåbortpresent

Nå, vad kan man göra med en röd virkad korg? Jo, man kan fylla den med diverse godsaker och sen ta med den till sin väninna. Så gjorde jag igår då vi träffades ute på hennes terrass. Det var så härligt att ses igen efter fyra månaders virtuell kontakt.

Som ni ser är här bara nyttigheter i korgen! 

Kronan på verket blev sedan den något hafsigt knutna rosetten. Nu finns det ingen julröd trikå här längre. Skönt att inte bli kvar med små rester, som jag inte vet vad jag ska göra med.

Stort TACK till T, som tog emot mej. Det var så härligt att sitta på terrassen och förbättra världen.

Idag har jag ännu en gång fått vara barnvakt åt lilla A. Och vi har haft riktigt trevligt ihop på tumanhand medan mamman, storasyster, dubbelmorfar och äldsta morbror alla försvann iväg till grannbyn! Och förstås kom det igen ett tungt lass i blöjan, som jag fick ta hand om! Och det är ingen rast eller ro med en liten som snart är 16 månader gammal. Det är full fart hela tiden. Och även om lilla A pratar på i ett, så är det för mej omöjligt att förstå vad hon säger!

Nu önskar jag er alla ett riktigt trevligt veckoslut!

torsdag, juli 16, 2020

Den röda virkade korgen

Igår blev mitt röda virkprojekt färdigt. Jihaa!

Modell: Virkad korg med halvstolpar.
Garn: Eco Tube från Novita
Åtgång: 596 g
Virknål:  Nr 8 

Mönster till virkade korgar finns bland annat på Lankavas webbplats eller baksidan av banderollen runt Eco Tube (åtminstone fanns det på min banderoll).
Jag gjorde inte en så stor korg med handtag, som finns där på Lankavas webbplats. Jag hade helt enkelt inte tillräckligt mycket garn eller ja, alltså trikå. Och en liten korg ville jag inte göra. 
Jag gillar att virka halvstolpar. Det går lite fortare än om man virkar med enbart fasta maskor. Nästsista varvet är dock fasta maskor och sista varvet är smygmaskor, så jag fick en stadig kant.

Då M fick syn på den här korgen igår, så trodde hon att den var till henne. Hon fick ju en bärkasse till dockan i den där julröda färgen. När jag berättade att jag ska ge bort den till min kompis, så godtog M den förklaringen och tillade:
– Jag vill också ha en sån där. Så nu gäller det att gräva i förrådet och hoppas på det bästa. Jag tror dock inte att jag har så mycket trikå.
– Men du kan ju göra en liten korg, försökte dubbelmorfar trösta då jag klagade min brist-på-trikå-nöd. Till det fnyste jag bara. Hur skulle M få rum med någonting alls om hon inte får en stor korg? Och dessutom tror jag nog att hon behöver handtag på sin korg. Håll tummarna att jag hittar någon sorts trikå i mina gömmor!

onsdag, juli 15, 2020

En liten olyckshändelse

Idag har vi haft glädjen att få vara barnvakt åt lilla A, som minsann inte är så liten längre, eftersom hon springer iväg med fart, medan storasyster M och hennes föräldrar var iväg till nöjesparken. Och vet ni vad? Jo, man ska nog ha kondis när man är barnvakt! Men härligt är det och det går ju bra när man är två. Visserligen valde dubbelmorfar att klippa buskar (de ska tydligen bli en häck!) och gräs just idag och just då det hade kommit ett större lass i blöjan! Och det var just då den lilla olyckan hände!

Lilla dockan råkade bli under min fot då jag skyndade iväg till tvättrummet det fortaste jag kunde med lilla A, som luktade! Stackars lilla dockan, armhålet spräckt och armen hålls inte på plats. Dags att föra henne till dockdoktorn. Dubbelmorfar har till all tur lovat ta hand om den detaljen. Hoppas att det lyckas.

Medan jag lekte med lilla A på eftermiddagen så fixade dubbelmorfar plättsmet, som han stekte lagom till B, L och hennes lillebror A dök upp och sedan också M med sina föräldrar. Så här blev ett trevligt litet plättkalas. Lilla A hade ett gott öga till A och ville gärna sitta i hans famn. Härligt med sådan spontan kontakt. M å sin sida hade fullt upp med att leka med L, så fullt upp att M knappt han äta av dubbelmorfars plättar. 

Det var fart på hela dagen, så nu när diskmaskinen är igång, så tror jag att jag ska ta det riktigt lugnt resten av kvällen. Ska bara få färdig min virkning först. Men det kan bli lite knepigt, eftersom den röda trikån nu är slut! Kan sista varvet med smygmaskor vara i någon annan färg? Och var ska jag hitta lämplig trikå här hemma? Hmmm... det blir till att rota i hobbyrummet och hoppas på det bästa. Det är inte alltid så enkelt att göra slut på restgarner när de tar slut innan projektet är färdigt!
Alternativt kunde jag virka nästsista varvet med fasta maskor, istället för de halvstolpar jag nu har virkat, och sedan se om den röda trikån räcker till sista varvet, det med smygmaskor. Tror att jag testar det först, så blir det stiligare. Håll tummarna!

tisdag, juli 14, 2020

Packade väskan

På förmiddagen bestämde sig dubbelmorfar:
– Jo, det är nog bäst att vi gör det idag, sa han och ringde ett samtal. Klockan 13 var vi välkomna. Jag satt och virkade i allsköns ro, men nu blev det till att packa väskan.

Hur bra det nu sedan är att ha olika väskor för olika handarbetsprojekt vet jag inte riktigt. Det gör ju att jag kan ha många ofärdiga projekt på en och samma gång och sedan glömmer jag bort några av dem.
Å andra sidan, om jag sparar garnet och mönsterbeskrivningen i en enskild väska, så hittar jag ju genast allting och kan fortsätta där jag slutade. Det här alltså i teorin, för det skulle behövas en hel del väskor då!

I den här väskan packade jag min virkning, en ostmacka, min vattenflaska, två bananer, några mariekex och min surfplatta. På detta sätt var jag utrustad för vilken händelse som helst!
Det visade sig dock att inget av innehållet behövdes! Bra, eller hur?

Vi var iväg österut, fick minstingens bil besiktigad och var iväg till dubbelmorfars favoritbutik i östra grannstaden, Motonet. Han behöver lim för att kunna fixa vindrutan på min rödlappade bil. I ärlighetens namn måste jag säga att jag börjat sakna den. Jag saknar den där friheten att själv kunna bestämma över min tidtabell, ta bilen och åka vart jag vill. Ändå vet jag inte om jag nu vill åka omkring så mycket, men bara den där känslan av att jag kan om jag vill, den saknar jag.

Nu tror jag att det är dags för mej att fortsätta virka.

måndag, juli 13, 2020

Ett litet rött...

...paket? Nej, nej, utan ett litet rött virkbörjan...

Jag kunde alltså inte hålla mej igår utan började med ett nytt virkprojekt på kvällen...

söndag, juli 12, 2020

Nytt på stickorna

Igår morse vaknade vi till ösregn och inte mej emot. Då passade det bra att sitta framför datorn och senare lägga upp nytt på stickorna! Vädret var alldeles perfekt för innemys.

Det blev ett litet sockskaftsbörjan igår kväll när det mesta andra var undangjort.

Idag lyser solen och vinden fläktar skönt och nu, nu har jag lust att börja virka istället. Det blev röd trikå kvar från det där projektet med dockans bärkasse. Kanske skulle jag nu då...

Oj, nej, hoppas att ni har bättre ordning på er inspiration och påbörjade handarbeten!
Önskar er alla en riktigt bra start på den nya veckan.

lördag, juli 11, 2020

En minifilt

Också lilla dockan i Barbiehuset måste få en filt, annars är det orättvist!

Hastigt och lustig åstadkom jag den här i början av juli:
Modell: Virkad dockfilt, mönster från eget huvud.
Garn: 7 bröder från Novita
Åtgång: 16 g
Virknål:  Nr 7 (dubbelt garn).

Skönt med miniprojekt ibland! Och sjuttons roligt att få leka med dockor i den här åldern.

Önskar er alla en riktigt bra fortsättning på lördagen.

fredag, juli 10, 2020

En dockfilt

Dockfilten ni såg i gårdagens bärkasse fick jag färdig redan i juni.

Modell: Stickad och virkad dockfilt, mönster från eget huvud.
Garn: Rento från Novita
Åtgång: 102 g
Virknålar: Stickor nr 3½ och virknål nr 4.

Jag var lite orolig att filten skulle vara för liten för M:s babyborndocka.
Men till all tur är den inte det!

Önskar er alla en riktigt skön fredagskväll.
Själv ska jag jobba lite grann på datorn ännu för att sedan bara slappa och njuta!

torsdag, juli 09, 2020

Bärkasse

Idag var flickorna här på besök. Det var härligt. Dessvärre hamnade jag att jobba på och så blev det en liten kommunikationsmiss då M dök upp bredvid min skrivbordsstol och frågade:
- Var e mitt paket?
Åååh, hjälp, paket, vilket paket? Nu gällde det att tänka snabbare än kvickt och så kom jag ihåg att jag ju var nästan färdig med virkprojektet, en gåva hon skulle få i fruntimmersveckan på sin namnsdag. Madrassen var dessvärre inte helt färdig, men...

Jag gick alltså till hobbyrummet och tog fram min skapelse.
- Ååh, sa M. Ååh, e de åt dockan, frågade hon och bäddade ner sin jättestora panda, för dockan var ute i bilen.

Förra veckans fredag blev jag färdig med den här:
Garn: Eco Tube från Novita
Åtgång: 914 g
Virknålar: Nr 7 och 8

Det var roligt att virka även om det var ett styvt jobb.

När M hellycklig sprang iväg med sin nya bärkasse till dubbelmorfar, så stammade han:
- Men, men...
Han hade alltså tänkt att paketet som M skulle få var den påse som innehöll kanelsnurror! Bulle är det bästa hon vet.
Hur kunde jag vara så glömsk och disträ?
Oj, nej, nu måste jag i all hast hitta på en ny namnsdagspresent, men vad? Ett par sockor? Får jag börja på ett nytt projekt?

onsdag, juli 08, 2020

När solen lyser

I morse då jag steg upp var det solsken, lagom vind och skön temperatur. Vad kan man då göra med sin dag? Städa? Nix! Jobba på datorn? Nix! Tvätta? Njaa, nog borde man ju, men...

Nä, bäst att ge sig iväg på en liten utfärd. Så gjorde dubbelmorfar och undertecknad. Även om det heter att man ska dra västerut, så gjorde vi förstås precis tvärtom! Vi åkte österut. 

Vårt första mål var Bruket. Det är utan tvekan trevligaste stället att turista på här i närmiljön. Nu är det nya utställningar på Stallvinden. Vernissagen var i måndags.

I Aulagalleriet ställer Hely Seeskari ut. Hon undersöker människan och naturens förhållande.

I Vindsgalleriet ställer Pan Jianfeng ut, Characters by Heart. Tidvis hade jag lite svårt att urskilja de olika tavlorna. De blev på något sätt alltför lika.

Mitt emot i det andra stora galleriet ställer Rautanaiset (Järnkvinnorna), Kirsi Kaulanen, Tiia-Riitta Lahti och Katariina Seppälä ut.

De här kvinnorna kan smida vad som helst!


Här två exempel på Katriina Seppäläs hantverk.


Och här två exempel på Kirsi Kaulanens fantastiska verk i rostfritt stål!

Den här gruppen gillar jag och den där röda lampan skulle jag gärna vilja ha. Dubbelmorfar påstod dock att den inte passar in här i vårt hus! Höh!

Den lokala smeden, Tiia-Riitta Lahti håller sig till lite mera traditionell smideskonst.

Här är hon i full action och smider spikar.

Till sin hjälp har hon den stora vattenhammaren och sin pappa.

De här utställningarna på Stallvinden pågår till den 2.8 och är öppna tisdag - söndag klockan 11-17. Absolut värda ett besök!

På Bruksområdet finns flera hantverksbodar.
Här lite virkat i Jeppis, i bakgrunden företagaren Jutta Backman. Det är hennes dotter Jasmine, som har virkat.

Åtta euro kostade de här disktrasorna, så nu vet ni vad ni ska göra med restgarnerna. Det lönar sig att använde dem!

Igår hade Rouva Hulda Huoleton (Fru Hulda Bekymmerslös) öppnat sin bod. Hon har 15 hantverkare med sig.
Mycket handlar om återvinning.

Hon har också en del antikviteter. Tänk så obekväm den här barnvagnen måste ha varit i tiderna!

I Axel och Ida finns också mycket intressant. Till exempel massor av fina örhängen. Men hör och häpna, jag köpte inte ett endaste ett litet par! I den här boden deltar sex olika hantverkare.

i A'la Talli hälsas man välkommen av den här lila renen? älgen?

Och här finns massor, massor av inhemskt handgjort! Anne Laakso heter hon som driver den här boden.

Jag tror bestämt att M skulle gilla de här hundarna.

Själv föll jag pladask för det här tovade...

I A'la Talli pågår som bäst Raija Tikkanens utställning. Den här tavlan heter Avaruusasia (Rymdsak).

Och den här Rakastavaisia unikkopellossa (Förälskade i vallmoåkern). Tikkanens utställning pågår till 31.7.

Den här skulpturen är såld, så rör den inte!

Dubbelmorfar tyckte att jag kunde ha suttit här i skamstocken! Riktigt varför vet jag inte, för han vågade inte utveckla det resonemanget. Jag hade ju inte köpt en endaste en onödig pryl. Ingen nödvändig heller för den delen! Alltså jag handlade inget!

Från Bruket fortsatte vi österut, för där lyste solen klart.



I Huutjärvi i östra grannkommunen finns en fin sandstrand med möjlighet att hyra trampbåt, suppbräda eller en eka. Tyvärr hade jag ingen baddräkt med mej. Vattnet var 21 grader. Här vid stranden finns en kiosk, som öppnade för en vecka sedan. Den är öppen varje dag klockan 10-20.

Efter att ha insupit lite sjöluft hastade vi tillbaka samma väg vi kommit och hamnade i Pyttis bageri-kafé

Vi hann just få lunch innan tiden var ute för den serveringen. Köttfärslimpa med klyftpotatis och ett dignande salladsbord. Dubbelmorfar tyckte köttfärsen var för pepprigt kryddad, men jag tyckte det var gott.

På väggen fanns Liisa Mäkeläs färggranna tavlor utställda. Jag köpte förstås bröd och supergoda örfilar, alltså kanelsnurror. Utanför caféet stod en ung gosse och sålde inhemska ärter och jordgubbar, så det blev också lite hälsosamheter med hem!

Härligt att turista i närmiljön! Att komma ut lite och göra något annat än stryka omkring här i huset och på gården. Nu har vi igen varit kulturella så det förslår!
I morgon blir det helt annat program!

Tack till den nästyngsta, som lånade sin bil åt oss! Min Adamplåtlåda står fortfarande på lyften i grannbyn...