lördag, juli 12, 2025

Först norrut sedan österut

Igår på eftermiddagen var jag iväg till Hyvinge, tur retur. Bisin min var ytterst hemlighetsfull när han igår på dagen meddelade att vi skulle starta klockan två istället för halvtre, som vi kommit överens om med yngsta sonen. Jag fantiserade faktiskt om allt möjligt, som det kunde betyda, trots att jag ju borde vara van.

Hit körde han till Suomen käyttökone Oy. Suck! Jag borde ju ha vant mej vid det här laget, men...

Porten var stängd med ett rejält hänglås och jag undrade, som vanligt, varför bisin min inte hade ringt på förhand. Men när skulle nu en av den gammaldags bondestammen ringa först?
Det som roade mej lite var den där post-it-lappen där på skylten. Lappen håller knappast i regn och storm.
Från det här stället kan man tydligen köpa motorer till kompressorer, traktorer osv. samt andra maskindelar och bland annat traktorfälgar. Håhåjaa... inget för mej här inte.

Sen fick jag sitta i bilen med den här utsikten medan far och son var ute och provkörde en Adam plåtlåda.

Från Hyvinge drog vi vidare till Juustoportti i Mäntsälä. Frågan var om vi skulle hinna till buffétserveringen. Det gjorde vi, för klockan 18 hade de ännu inte städat bort buffén. Schnitzelfredag stod på menyn, så här är gräddpotatis, broilerschnitzel och grisschnitzel med bearnaisesås. Riktigt gott!

Sådana här ekipage såg vi en hel drös av. De var alla på väg till Rokkiralli i Hyvinge.
Från Mäntsälä körde bisin min raka spåret hem och det hade jag faktiskt inget emot.
Vi startade hemifrån tio före två och var tillbaka hemma före halv åtta. Inte illa på en fredagseftermiddag.

Idag har jag varit iväg till östra grannstaden med yngsta sonen. Det var riktigt skönt att sitta i bilen, men ack och ve, när man skulle ut i hettan.
– Man borde inte släppa in dig i butiken, sa sonen då han började rada upp på kassabandet allting jag shoppat i Prisma.

Och jo, han har alldeles rätt, den rara gossen, för se nu:

En sticktidning, som jag inte har hunnit bläddra i ännu.

En korsordstidning, i den euforiska glädjen över att det överhuvudtaget fanns en på svenska!

En mönstertidning, trots att jag inte är någon sömmerska, men...

... jag kunde helt enkelt inte motstå den här rosa klänningen! Det står att det är en enkel modell att sy och att storleken passar alla människor. Dags att ta en tripp till Eurokangas? Nästa gång bisin min frågar om jag vill följa med till Motonet i västra grannstaden svarar jag ja och kvistar sedan snabbt över till tygaffären. Det låter väl, som en bra idé?

En kaftan har länge stått på min önskelista. Jag tänker mej den mest, som ett plagg att dra över huvudet efter bastun eller duschen. Men oklart om jag klarar av att sy en sån här och ännu mera oklart vilket tyg, som skulle vara det optimala.

Ett par såna här byxor skulle vara sköna och det står att de här också skulle vara lätta att sy, hmm...

Och en vacker blommig klänning för "stora flickor". Plötsligt hittade jag alltså en massa symönster i den här tidningen.

Jag hittade också mönster till den här stickade sjaletten. En sådan här, som kan användas som huvudduk eller en liten sjal, har länge stått på min att-göra-lista.

Till den här skira toppen har jag faktiskt garn!

De renoverar fortfarande där i Prisma, vilket gör att jag har lite svårt att hitta och hamnar än här och än där. Den här gången gick jag inte alls till avdelningen med barnkläder. Jag hamnade istället vid bokhyllan.

Och där fick jag syn på den här boken, som jag varit lite nyfiken på. Tyvärr begick jag det fatala misstaget att jag öppnade boken och bläddrade lite i den och...

... jag var såld direkt. 

I den första avdelningen i boken finns det plats för att skriva ner sina garner, sorterade enligt tjocklek. Det här uppslaget handlar om restgarner.

Här går det att anteckna alla strumpstickor man har. Beklagar att fotot blev minst sagt suddigt så ni inte ser de där tabellerna på högra sidan. Fanns skilda sidor för rundstickor, stickspetsar och för kablar. Handlar både om tjocklek och längder.

Andra delen i boken handlar bland annat om stickterminologi, teori, tips och bra att veta då man ska göra olika saker.

Här finns bland annat färgcirkeln och...

... möjlighet att skriva in sina egna projekt.
I slutet av boken finns det mönster och sidor med rutor, så att man själv kan börja designa egna modeller. Nej, nej, jag behöver förstås inte alls den här boken, men... ja, som sagt, jag kunde inte motstå den. Och oj, så jag har bläddrat i den här boken redan!

Egentligen skulle jag inte ha så mycket från affären annat än hushållspapper och toapapper, men lite här och där stod det Ale, alltså rea. På ett ställe var ett långbord uppdukat med spännande prylar. Oj, oj, oj, så jag fyndade. Kan jag förresten redan nu börja plocka ihop påsarna till årets julkalendrar åt barnbarnen?

Dessvärre begick jag ett ödesdigert misstag när jag lät blicken irra och hittade två lådor under bordet. De innehöll rödlappat garn och...

... förstås måste jag ju köpa lite Tuuli, 150 gram.

När ett garn först har varit nedsatt till 7,50 €/nystan och nu såldes för 3 €/nystan, så måste jag ju bara köpa, inte sant? 150 gram Loisto. Vad jag ska ha det här till, inte den blekaste aning. Troligtvis är det så att det projekt jag har i tankarna ska ha ett annat garn, Valo. Det fanns också där i lådorna, men faktiskt, så kunde jag hålla mej från att gräva ända till bottnen. Jag har ju redan förstört mitt garnlager förra månaden och ska nog inte fortsätta på den vägen.

Jag passade också på att nappa den här förpackningen med tre liters fryspåsar.

De är lite små, jämfört med fem liters påsarna jag använt tidigare. Men jag fick i alla fall mina nyförvärv att rymmas i påsarna.

Det absolut bästa med dagens affärsbesök var att jag hittade födelsedagspresenter åt den blivande ettåringen. Tjohooo! De liksom bara fanns där utan att jag ens behövde leta. Lite harmfullt var det att den leksak jag såg först och som var nedsatt med 50%, var åldersmärkt från 3 år uppåt. Yngsta sonen tyckte att det var lite onödigt att köpa leksaker till en liten, som redan har allt. Och ja, kanske det, men farmor vill ju så gärna att Lilleman ska bli glad.

Igår kväll blev det hopplöst trassligt med min virkning. Snyft!
Jag vet inte om här är ett nystan, två eller tre. Jag började nysta, men gav upp. Jag skulle ju bara vilja få framstycket färdigt och då vill jag virka och inte nysta. Suck!

Nu ska jag ta hand om disken och så får vi se om jag alls ids ta fram mitt garntrassel mera ikväll.

Önskar er alla en skön söndag. Njut, så länge sommarvädret varar!

Inga kommentarer: