En regnig tisdag i maj

Vad kan man göra en regnig tisdag i maj, då det dystra vädret gör en trött och slö? Jo, man kan bege sig iväg österut och landa i Bruket, var annars?
Där pågår nu just en fotoutställning i A'la Talli med bilder från Irland, tagna av Alf Hemming. Så dit åkte vi med gubben min.

Här en uppsättning små färgfoton.

De flesta foton är svartvita landskapsbilder. Utställningen pågår till den 28.6.

Bra saker idag:

• Sovmorgon! Finns det någonting skönare? Och nu när det var så mörkt och dystert vaknade jag inte ens av soluppgången. Det ni!
  
  
• Hann sticka på förmiddagen på en invecklad socka. Men nu får den nog vila lite igen.
  
  
• Lunch ute på Fellmanni. Verkar nästan som om vi är stamkunder där.
  
  
• På hemvägen körde gubben min via grannbyn, så jag fick se det nylagda golvet hos den nästyngsta. Riktigt fint och duktigt jobbat.
  
  
• Middagen lagade jag tillsammans med äldsta sonen, varm lasagne passade bra i regnvädret.
  
  
• Fick överraskande kvällsbesök av svägerskorna och fick en trevlig te- och pratstund. Vi har inte setts på evigheters evigheter, så det var riktigt roligt.

Hoppas att ni också har hittat på något kul denna regniga dag.

I morgon övergår vi till sommarmånaden juni. Vårmånaderna har svept förbi så snabbt att jag knappt hunnit med. Så nu ska jag nog sakta ner lite och satsa på att virka, virka och virka igen. Men förstås också sköta de jobbuppgifter som är kvar innan sommarlovet börjar på riktigt. Bra att ha något att se framemot.

Ett mindre sockpar

Så kan det gå när ett blir två och av dumt huvud får kroppen lida. Inte precis för att jag lider, men det gör nog lillan snart. För vet ni vad? Jo, igår fick jag ännu ett par små sockor färdiga, modell mindre den här gången. Men annars rätt lika det förra paret.

Modell: Sockor, modell 33 i Suuri Käsityö nr 1/2022 

Garn: Blossom Fade från Cewec

Åtgång: 32 g

Strumpstickor: Nr 2,75 och 3

Nå, hur kom det sig nu att jag liksom gör två nästan likadana? Nå, jo, det var det där med dumt huvud. Jag märkte inte att den här sockan blev mindre förrän jag hade gjort tåhoptagningen! Ack och ve! Hur många gånger har jag inte grälat på mej själv, dels för att jag inte skriver upp ordentligt vad jag håller på och stickar och dels för att jag liksom inte dubbelkollar i mönstret.

Sprätta började jag inte, så nu återstod endast att sticka en större socka till och så en mindre. Så ett par sockor blev liksom till två par. Tur att garnet räckte. Men stackars barnbarn, som nu drunknar i sockor! Tur också att mönstret är roligt att sticka. Med tanke på färgerna i de här sockparen, så blev det nog bättre så här, inte sant? Och härligt att bli färdig med något. Hur länge tror ni att jag kan hålla på och sticka babysockor?

Bra saker idag:

• Vaknade före väckarklockan. Resten av veckan hägrar sovmorgnar, om jag inte lyckas boka in någonting oplanerat... sånt kan man inte veta så här redan på måndagen. Jag är ju en mor som far... omkring som ett yrväder hit och dit.
  
  
• Var iväg till bästa stadsdelen igen idag och träffade trevliga människor.
  
  
• Äldsta sonen fyllde på lagren med socker, tvål, vichyvatten och dylikt idag på hemvägen från jobbet.
  
  
• Han hämtade också ut mitt paket från postautomaten i stora varuhuset i stan. Jag har inte vågat öppna det än, men vänta bara då gubben min åker iväg till grannbyn. Han ska bara korrekturläsa först, så jag får iväg text och foton och sen kan stänga av datorn för idag.

Ha en riktigt skön fortsättning på måndagskvällen!

Som små solar

Söndag kväll har det igen hunnit bli. Finns det något skönare än söndag? Svar nej, om man får vara ledig och kan njuta i lugn och ro, utan att behöva stressa iväg nånstans.

Bra saker idag:

• Vaknade halvsju, kunde lugnt vända på mej och sova vidare ända till klockan halvnio. Sköna, sköna söndag.
  
  
• Gladde herremännen i huset med att koka ägg till frukosten.
  
  
• Hann sticka färdigt ett litet sockmisstag, som resulterade i att ett par sockor plötsligt blev två par.
  
  
• Gubben min gladde mej med blommor:
  
  
  
  De lyser som små solar!
  
  
• Tidningstexten var färdig redan igår, så jag kunde lugnt skicka iväg den idag efter ännu en genomläsning.
  
  
• Jag åkte inte iväg till lopptorget i stan, fastän jag såg att där skulle ha funnits garn. Tjohoo. Nu sparade jag rejält igen, både pengar och gubben mins nerver! Nog för att han redan igår gav lov till den där utflykten. Men han känner mej så väl och visste att jag inte har lust att fara nånstans när jag njuter av söndagen.

Önskar er en fin ny vecka!

En regnig fredagskväll i maj

Vad kan man göra sista fredagskvällen i maj då det regnar och molnen hänger tungt och mörka över huvudet på en? Joo, man kan aktivera gubben sin, som jag gjorde igår. Försiktigt frågade jag:
– Har du druckit upp din ölburk.
– Nä, jag drack bara några klunkar till maten.
– Bra, då kan vi ju fara ut och åka lite.
Sagt och gjort, gubben min var genast med på noterna och lämnade tv-soffan utan ett knyst. Jag blev riktigt förvånad, för vanligtvis brukar det vara trögt att dra igång honom.

Vi startade med ett besök i stan och sedan körde vi på en liten krokig väg. Den var nylagad och fin. Inte en endaste bil mötte vi innan vi kom ut till asfaltvägen, som vi fortsatte på tills vi vek av till Pernåvägen. Den körde vi på ända tills vi kom till kyrkan och begravningsplatsen. Där vandrade vi runt ett varv i småregnet. Och sedan styrde vi bilkylaren mot vattnet och hamnade här:

Vattnet var varmt, tyckte jag och ångrade att jag inte hade tagit baddräkten med mej.

Backstensstrand var riktigt fin i regndiset. Gubben min fick förstås ett telefonsamtal.

Fisktärnan var den enda fågel vi såg, trots intensivt fågelkvitter. Förra sommaren hördes ofta rördromens distinkta ljud sena kvällar då vi vandrade på gravgården. Men det är nog nästintill omöjligt att få syn på den. Och tyvärr så räcker inte kameraobjektivet till för att få ett foto på låååångt håll!

Bra saker idag:

• Öppnade i morse det röda paketet vi var efter till stan igår.
  
  
  
  Och det här är som ni ser, inget litet rött paket med vita snören!
  
  
  
  
  Istället är det ett rött innehållsrikt paket!
  
  
  
  Som ni ser förbereder jag mej för en kryssrik sommar! Lite konstigt att en förpackning med pennor kostade samma sak som de där refillpatronerna.
  
  
  
  Jag har också laddat upp med läsbart inför sommarlovet. Få se om jag orkar eller ids. Finns ju en hel del annat att göra och mitt läsande har verkligen varit på sparlåga nu. Håller på med tre olika böcker på en och samma gång och i två av dem har jag kommit till så hemska ställen att jag inte vågar läsa vidare på kvällarna. Så jag räknar istället nystan när jag ska somna!
  
  
  
  Och så orsaken till min beställning från bokhandeln, det vita bomullsgarnet. Jo, det är vitt, beklagar fotots mörka färg, men det är gråa dystra moln och därför svårt att fota inomhus.
  Gubben min har inte sagt ett jox om de här nystanen, till all tur. Han tror sig veta att det ska bli en dopklänning så småningom. Det hoppas jag innerligt att jag klarar av.
  
  
  
  Den här härvan vet gubben däremot inget om, så schhh, säg inte ett knyst. Den var superförmånlig eftersom den går ur sortimentet hos Adlibris. Det är handfärgat sockgarn, som jag nu bara måste få pröva på, för alla andra på Instagram och i diverse stickgrupper i Facebook verkar också sticka i dyra handfärgade garner. Och jag måste ju göra, som alla andra, eller hur? Njaa, egentligen inte. Jag tänkte mera på att jag kanske skulle få inspiration till stickandet.
  
  
• Det absolut bästa idag, jag har varit iväg till stan med flickorna, alltså lillan och hennes mamma!
  Först var vi på 8 års kalas till Mias. Där hittade L en fin festklänning åt sin dotter och jag hittade lite smått och gott till dotterdottern, som snart har födelsedag.
  På vägen från Mias gick vi via den lokala handarbetsaffären, för jag behövde en ny virknål. Ja, alltså jag var så ivrig i morse att jag genast virkade en provlapp med det där vita bomullsgarnet. Virknål nummer tre var för stor och förstås har jag inte nummer 2½ i min virknålssamling, så det var bara att öka på det lagret också.
  
  
  
  Jag passade på att investera i ett nytt måttband. En enhörning gör ju vem som helst glad, inte sant? Och jo, det här har inch på ena sidan och centimeter på andra, så nu kan jag sticka på engelska om jag vill utan att räkna om vartenda mått.
  
  
  
  Och när flickor är på stan, så måste dom ju få gå på café, inte sant? Så här njuter vi på Café Favorits gård med rabarbersoda, scones och muffins. Riktigt, riktigt mumsigt. Och som ni ser, så har vi placerat det absolut bästa på bordet!
  Stort TACK till L för en härlig dag. Känns superbra att inte ha suttit framför datorn hela lördagen utan att ha fått umgås flickor emellan.

Nu önskar jag er en skön fortsättning på lördagskvällen.

Själv ska jag försöka få lite stickningar färdiga, men allra först ska jag virka en ny provlapp med min splitternya virknål. Håll tummarna att det blir bra!

Ett litet sockpar

Det har varit lite si och så med mitt stickande på sista tiden. Det har liksom inte blivit till någonting. Det kan bero på att jag har för många projekt på gång eller att det har varit på tok för stora projekt. Jag har också hamnat i det där sss-läget, alltså Second Sock Syndrome, jag får alltså endast en socka färdig och den andra liksom inte vill hur jag än försöker.

Nå, då finns till all tur social media och på Instagram läste jag att man ska bara sticka ett litet projekt om man fastnar. För det känns bra att bli färdig med något emellanåt. Sagt och gjort. Jag hittade ett tänkbart mönster då jag bläddrade i en av mina många mönstertidningar. Jag hittade också ett garn i mitt lager, så det var bara att sätta igång! Och så här blev det:

Modell: Sockor, modell 33 i Suuri Käsityö nr 1/2022 

Garn: Blossom Fade från Cewec

Åtgång: 34 g

Strumpstickor: Nr 2,75 och 3

Riktigt roliga att sticka för mönsterstickningen var så lätt. Och skönt att faktiskt få någonting färdigt för en gångs skull. Färgen växlar och det blir ju flera ränder av en färg när projektet är så här litet. Gissa vem som ska få de här sockorna?

Bra saker idag:

• Jag sov ända till klockan nio! Och det behövdes minsann för jag var så trött igår. Visserligen var jag uppe ett varv vid halvsju och tassade runt. Men det var ett bra beslut att krypa ner mellan lakanen igen och vila ut ordentligt.
  
  
• Det sista jag gjorde före sänggåendet igår var att ta hand om disken, så diskbordet var tomt i morse då jag steg upp. Finemang.
  
  
• Äldsta sonen var iväg till mataffären idag. Skönt.
  
  
• Middagen fixade jag tillsammans med äldsta sonen. Fint att inte behöva göra allt själv. I ärlighetens namn bör jag tillägga att han gjorde det mesta av jobbet och jag hjälpte till pyttepyttelite.

Nu får ni ha en riktigt skön fortsättning på fredagskvällen.

Själv ska jag kolla om gubben min redan har hunnit dricka sin fredagsöl eller om vi kanske skulle ta en liten fredagsutflykt. Men vart skulle det vara kul att åka? Nå, åtminstone till stan, så att jag får ut paketet med garnet till dopklänningen. Jag vill ju börja virka!

På barnfest utan barn

Alltså, jodå det var fullt av barn på barnfesten, som jag besökte idag på förmiddagen. Men jag hade inget barn med mej. Skulle ha varit kul att ha med barnbarnen, men... å andra sidan, så hade jag ju faktiskt ett uppdrag!

Den gulliga hoppekossan var i flitig användning. Här har den landat på mulen. En sån där färggrann tusenfoting skulle inte alls vara illa att ha. Kanske jag kunde virka en åt mej? Vet ni av något bra mönster, så hojta till, tack.

Så här duktigt har dagisgruppen Igelkottarna handarbetat. Fint hantverk. Hoppas att ivern och kreativiteten håller i sig.

Bra saker idag:

• Träffade många trevliga människor i den bästa stadsdelen, bland annat min föräldralediga kollega och hennes döttrar samt min före detta chef från mitt förra yrkesliv.
  
  
• Jag fick plättar och jordgubbssylt innan jag åkte hem igen. Mums!
  
  
• Jag hann glädja tre karlar idag!
  
  
  
  Jag bakade vårens första rabarberpaj. Den här är knäckig och supergod med både sirap och grädde i "smulet".
  
  
  
  Och pajen serverades förstås med vaniljglass, vad annat!
  
  
• Fick alltså yngsta sonen på snabbvisit då jag lockade med rabarberpaj och glass. Hur var det nu? Vägen till mannens hjärta går via magen! 😊
  Med tanke på att hela pajen försvann i gubben mins, äldsta sonens och yngsta sonens magar i ett nafs, så måste jag ju nog ha lyckats, eller vad tror ni?
  
  
• Hade en trevlig eftermiddag i Wårkulla hembygdsgård och träffade också där idel trevliga människor, bland annat stickväninnan B. Tur att våra män inte vet vad vi planerar! Vänta bara!
  
  
• Jag behövde inte laga mat idag. Vi levde på rester från kylskåpet. Tjohoo!
  
  
• Ett stilla regn har glatt oss nästan hela dagen! Naturen tackar, likaså jag, som lugnt mellan mina uppdrag har kunnat sitta inne med Allers A-korsord utan att få dåligt samvete, för att jag håller på med utearbete.

Ha det riktigt bra!

Sakta i backarna!

– Hej, snyggingar, sa jag glatt åt två trettioåriga killar, som hade avslutat sin lunch i Bistro Kronan idag. I ögonvrån såg jag hur stickväninnan B riktigt hajade till.
Du milde, Inge rusar iväg och börjar babbla med unga karlar! 

Vad hon inte visste var att där satt yngsta sonen tillsammans med sin kompis.
Ja, alltså jag var igen iväg och åt lunch och inte vilken lunch som helst, utan Lovisaschnitzel. Mums!

Dagens bra saker:

• Vaknade före väckarklockan
  
  
• Överraskade och gladde mina kolleger med en ostsmörgåstårta:
  
  
  
  Den här svängde jag ihop igår kväll. Och som ni ser, så nu har jag kört med less is more, alltså mindre är mera. Jag har inte öst en massa grejer utanpå smörgåstårtan. Riktigt piggt med de röda tomaterna, inte sant? 
  I den här finns Aura blåmögelost, Port Salutost, kvarg och creme fraiche. Lätt som en plätt. Marthorna har ett mera innehållsrikt recept, men jag förenklade lite.
  Riktigt, riktigt roligt att skämma bort mina kolleger på dagens veckomöte.
  
  
• Stickväninnan B plockade upp mej hemifrån och så åkte vi iväg till stickcaféet i stan. Och det var härligt att få vara med igen. Mycket skratt och faktiskt en hel del sockstickning också.
  
  
• Att träffa på sonen och hans kompis. Men lugn, bara lugn, jag störde dem inte utan lät dem umgås i fred. Jag hade ju stickdamerna att umgås med.

Ha en riktigt skön fortsättning på onsdagskvällen.

En skön vårdag

Oj, nu har tiden runnit iväg och jag borde vara i säng. Hur kan klockan gå så snabbt?

Igår var jag ju lite vemodig då jag hade tagit farväl av vårterminens undervisning, så jag glömde bort många bra saker, som jag nu serverar här i stället, alltså ytterligare bra saker igår:  

• Gårdagens kursdeltagare hade redan tackat för sig, önskat skön sommar och lämnat datasalen då hen återvände och sa: Tack för att du har varit min lärare under vårterminen. Du har haft så fint tålamod med mig och du har skojat och fått mig att skratta fastän jag varit rädd för den här tekniken".
  Jag blev glad och rörd. Tänk att liksom komma tillbaka och tacka mej lite extra. Det uppskattar jag verkligen. Vi borde nog alla lite till mans komma ihåg att tacka eller säga vänliga ord, för det betyder så mycket.
  
  
• Posten hämtade igår två tidningar:
  
  
  
  Allers nr 22, som gubben min fortfarande grälar om. Och trots att han säger att där inte finns någonting att läsa i tidningen, så är det ändå han som först läser igenom den!
  
  
  
  
  Och så kom den här! Superduper bra så här inför sommarlovet. Nog för att det nu just ser ut att bli ett lov med rätt mycket arbetsuppdrag. Men så länge det är roligt är det okej! Inga måsten på sommaren, tack!
  
  
• Och det var inte enbart lunch, som min kollega bjöd på igår, hon sände snällt hem med mej...
  
  
  
  ... citronmuffins. Mums! Och tack! Ja, och ser ni hjärtat i hushållspappret?

Och så kommer vi till dagens bra saker:

• Fick iväg ytterligare två reseräkningar och kom äntligen underfund med hur den ena tjänsten fungerar. Få se om jag minns det sen i höst? Men härligt med en aha-upplevelse och i synnerhet en sån, som förenklar livet.
  
  
• Var ensam hemma med katterna idag på dagen. En skön lyx, för mej som inte vill höra på Ukrainanyheter, Turkiet, Nato eller någonting om ishockey-VM.
  
  
• Har suttit ute på balkongen och stickat. Fick en liten socka färdig. Tjohoo, det var på tiden! Försökte hålla mej i skuggan, men märkte att jag hunnit bli lite röd ändå. Av dumt huvud får kroppen lida. Men det var så skönt att sitta och lyssna till tofsvipan, lärkorna, tranor och så göken i väst. En liten talgoxe och en svartvit flugsnappare kom och hälsade på mej. Där satt de i trädet närmast balkongen och funderade nog på vad jag riktigt gjorde.
  
  
• Och dagens bästa: H ringde, så roligt att höras. På tok för länge sedan sen vi senast talats vid. Men så blir det tyvärr med kvällsjobb och kurser. Men nu, nu ser vi framemot sommarlovet.

Och nu, nu måste jag krypa ner mellan lakanen. Det är min kaffetur på veckomötet i morgon. I kylskåpet väntar en överraskning, som jag fixade här i kväll.

Ha det gott!

Italienskt

Lite vemodigt nu ikväll efter att ha klarat av vårterminens sista kursdag. Sommarlovet hägrar så småningom.

Idag blev jag bjuden på lunch av min kollega. Valet föll på italienskt.

Rykande het lasagne serverades till bordet.

Och förstås skulle vi ha glass till efterrätt, fattas bara annat. I rättvisans namn så bjöd jag på efterrätten. Nån ordning ska det ju ändå vara, eller hur?
Maten smakade riktigt gott, salladsbordet var rikligt och där fanns till och med fruktsallad. Trevligt sällskap är förstås pricken över i:et.

Dagens bra saker:

• Lunchen förstås!
  
  
• Hann få en reseräkning av fyra färdig idag.
  
  
• Vårens skira grönska och sköna värme.

Ha det bra och njuuuut!

 

Lite skrämmande

Kära vänner, om ni nu, mot förmodan vill veta, så nä, det blev inga vardagskläder för mej på kalaset igår.
Nej, men jag såg ändå ut som något katten släpat in genom stubbåkern. Strunt i det. Jag kompromissade lite mellan fin och lida pin.
För det första så klädde jag mej i "reservklänningen", som jag skaffade på sommarrea förra året inför bröllopet. Att jag skippade den då, trots att den är skön på, berodde enbart på att den är ärmlös och blåblommig på vit botten, vilket inte alls är min färg. Helst skulle jag velat ha en rödblommig klänning. Nå, igår fungerade den tillsammans med min vita bolero. Under klänningen hade jag mina svarta något slappa leggings med spetskant. På fötterna något tjocka stödstrumpor i en hemsk brun färg och utanpå dem mina svarta rieker sneakers, som är så sköna på foten. Efter att först ha varit ute hela dagen, fanns det inte en chans att jag skulle ha något med klackar på fötterna.

Och jo, jo, kanske att jag börjar bry mej om kläder och sånt ännu nån gång i livet, men jag tror inte det. Till all tur så fanns det ingen klädkod på det här kalaset, så jag klarade mej med blotta förskräckelsen.
Förresten, brukar ni lägga märke till vad människor har på sig? Jag menar, tänk om ni ser något något misstänkt brott och polisen förhör er i egenskap av vittne, hur skulle det gå? Själv skulle jag ha svårt att beskriva en persons längd, vikt, ålder och överhuvudtaget utseende om det är en högst vanlig människa. Jag lägger liksom märke till fel saker. Jag tror inte att polisen skulle vara så glad om jag skulle säga att hen hade glada ögon eller sur mun. Vad tror ni? Och att sedan alls kunna säga någonting om kläder kan ni bara glömma. Huuu! Ja, bortsett då från om personen skulle ha varit klädd i någonting stickat eller virkat. Då ser ni, då är det ju förstås någonting helt annat. Det fattar ju vem som helst.

Idag har jag varit i mataffären utan munskydd och det var lite skrämmande! Nästa gång måste det väl bli skydd igen.

Med mej hem följde den här tidningen för att där står Sticka & virka på framsidan.

Och för att jag föll för den här direkt. Nu är då frågan om jag skulle våga mej på att ändra på det här mönstret, så att det skulle passa mina mått. Hmmm... det är lite skrämmande minst sagt. Det ska mätas och räknas och...

Dagens bra saker:

• Klarade deadlinen med glans och fick iväg två texter och foton. Puuh!
  
  
• Var iväg till stan på pizza med den äldsta och den yngsta. Ett riktigt bra sätt att umgås medan man får sig någonting till livs utan att behöva stå i köket och förbereda och städa efter sig. Jihaa!
  
  
• Träffade en av mina kursdeltagare på gatan och hade en intressant pratstund.
  
  
• Och nu, nu kan jag äntligen stänga av datorn och bara slappa resten av kvällen! Men först ska jag bara packa väskan inför morgondagens låååånga arbetsdag.

Önskar er en riktigt fin kommande vecka. För arbetstagare blir den ju kortare på grund av torsdagens helg. Tjohooo, fast jag ska iväg på uppdrag i torsdag och det betyder ju sedan jobb...

Friskluftschock

Kära vänner, idag har jag varit ute hela dagen lång. Lite stark vind i skuggan, men annars superskönt i solen. Har inte ännu hunnit kolla hur röd min näsa är!

Jag har varit iväg till Brukets sommaröppning tillsammans med gubben min. Och där strosade vi omkring bland hemestrare och företagare. Det är ju inte alls länge sedan vi senast var där, nämligen i tisdags. Garanterat kommer vi att om en liten tid vara på besök där igen. Så härlig miljö och trevliga människor. 

Det grönskar och blommar. Här får man nog inte sätta sig ner, för det här är privat område. Undrar hur de boende klarar av turisterna.

I naturen tycker jag nu just att det är svårt att skilja på allt gult som blommar. Det här är i varje fall kabbeleka.

Och när man är i Bruket, så får man allt som oftast se häftiga motorcyklar eller som här, bilar. Den här deltog i bakluckeloppiset. "Life is too short to drive boring cars" står det på bakre sidorutan. Fritt översatt: Livet är för kort för att köra tråkiga bilar. Och jo, det är så sant som det är sagt, men i dagens läge handlar det ju nog om bränslepriserna också.

Bra saker idag:

• Kunde njuta av frukosten utan stress.
  
  
• Har varit hela dagen ute tillsammans med gubben min.
  
  
• Har ätit världens godaste morotskaka från kaffevagnen i Bruket.
  
  
• Åt igen en god lunch hos Fellmans. Tredje gången jag äter lunch ute den här veckan. Det börjar visst bli en vana?

Önskar er en riktigt skön lördagskväll.

Själv ska jag nu öppna garderobsdörrarna och börja riva i diverse trasor, för jag ska på kalas ikväll. Och då vet ni att klädfrågan är knepig. Antar att det inte är okej att klä sig i bekväma sköna kläder? Hur i vida världen har jag inte dragit ut alla mina trasor från garderoben i ett tidigare skede då jag ännu skulle ha kunnat åtgärda min akuta brist på festblåsor?

En bit

– Är du riktigt säker på att du berättade allt för läkaren, frågade gubben min igår, då jag för en gångs skull satt i stickfåtöljen.
– Höh, sa jag och såg ut som en fågelholk i ansiktet.
– Ja berättade du om alla dina smärtor?
– Alltså, va?
– Ja, du stönade ju nyss och sa aj, så nånstans har du ju ont.

I det här läget brast jag ut i gapskratt och mellan skrattsalvorna hickade jag fram:
– Det här kan ingen doktor hjälpa.
– Men hur är det fatt då, frågade gubben min oroligt.
Efter en lång stund fick jag äntligen fram:
– Jag stickade fel, så jag måste sticka bakåt.
– Men stickning ska ju vara bra för hälsan, sa gubben min förvånat och fortsatte:
– Det där lät inte alls bra. Du kan få på hjärtat om du fortsätter så där.
– Nä, nä, stickningen tar ju ner på blodtrycket. Det är ju som meditation.
Gubben min såg långt och tvivlande på mej. Stackaren! Det är inte alltid lätt att vara karl i detta hus.

– Jag har en present till dej, sa äldsta sonen idag då han kom hem från jobbet och hittade mej sittandes vid matbordet med en stickning i högsta hugg. Och så serverade han mej...

...en bit laxtårta. Mumsfilibabba och stort TACK till jubilaren som bjöd sina kolleger på smörgåstårta.

Bra saker idag:

• Vaknade tidigt trots sovmorgon!
  
  
• Fick dagens jobb undanstökat före klockan elva! Och det trots lite krångel och ovisshet.
  
  
• Fick överraskande en bit jättegod smörgåstårta.
  
  
• Äldsta sonen tvättade ren min bilruta från fågelskit.
  
  
• Och det absolut bästa av allt, har suttit i gungstolen i köket i grannbyn och hållit den lilla gullungen i min famn. Och hon tittade med stora ögon på mej innan hon somnade och snusade så sött. Och skulle det inte varit för farfar så hade jag säkert suttit där än. Men han hade bråttom hem.
  Att få hålla henne i famnen gör att allting annat i världen känns helt irrelevant. Det är bara här och nu och hennes välbefinnande, som räknas. 
  Nå, jo, förstås att föräldrarna också mår bra och orkar.
  Så glad jag blev när pappan ringde och frågade om jag hade tid att komma över. Förstås hade jag det, trots att jag lånat ut min bil åt äldsta sonen.
  Lycka är att ha en två veckor gammal baby i sin famn.

Ha nu en riktigt skön fredagskväll.

Träffat en Karl

Jaa, ni läste helt rätt, idag har jag träffat en Karl. Lite nervös var jag allt inför vår date, så jag vaknade flera gånger förra natten och förberedde mej på det värsta. Man vet ju liksom aldrig med karlar, eller hur?

Men han var jättetrevlig. Han frågade artigt hur jag mår och jag svarade förstås prima. Och jo, det är riktigt sant med tanke på min ålder, kroppskonstitution och omständigheterna så att säga.

Efter att ha lyssnat på mej och mina ärliga svar, så kavlade han upp min byxbunt och klämde på mitt vänstra underben.
– Bra, det blev ingen grop här, konstaterade han belåtet och jag kunde lättad andas ut.

Sen tog han fram stetoskopet och lyssnade, men jag vet inte riktigt på vad. Lungorna? Hjärtat? Eller båda? Om han lyssnade på hjärtat så kanske det tog några extra slag av glädje för att han var så snäll och hur ska det gå då? Som för Sophia Loren då hon mötte doktorn?

– Bara skräppost, suckade gubben min då jag vittjade postlådan idag. Men ack så fel han hade, idag fick vi ju tidningen med stort T. 

Det som gubben min ondgjorde sig över var de här två handarbetstidningarna. Den till vänster Kotiliesi Käsityö nr 3 2022 kom i måndags och den till höger, Suuri Käsityö nr 5 2022 kom med posten idag.

Inte gillar gubben min heller Allers, som nu en tid dyker upp i vår postlåda på måndagar. Men att säga att det här skulle vara skräppost är nog att ta i och framförallt att använda uttrycket helt fel.

Dagens bra saker:

• Vaknade före väckarklockan
  
  
• Klarade av läkarbesöket i västra grannstaden! Egentligen ett rutinbesök, som legat på is ända sedan covid-19 bröt ut.
  
  
• Gubben min hade ärenden till Motonet, så jag fick skjuts och det var riktigt, riktigt skönt, för att parkera i västra grannstaden är en pärs och parkeringsövervakarna är skrämmande effektiva. Skulle ha kunnat bli ett dyrt läkarbesök om jag ännu skulle ha varit tvungen att betala parkeringsböter. Huuu!
  
  
• Gubben min lät mej inte besöka marknaden i västra grannstaden. Så där sparade jag pengar igen!
  
  
• Schweizisk schnitzel med mos och ett dignande salladsbord bestående av sallad, rårivna morötter, palsternacka och kålrot, gurka, tomat och supergoda inlagda dillgurkor och ännu vattenmelon till lunch på gubben mins favoritställe.
  
  
• Åkte hem via dottern och hann byta några ord med henne och överraska henne med en liten gåva.
  
  
• Eftersom lunchen åts ovanligt tidigt, så var det härligt att kocka middag sent på eftermiddagen tillsammans med äldsta sonen.
  
  
• Och nu just går diskmaskinen! Tjohoo!
  
  
• Stickväninnan B hade läst mitt blogginlägg från igår och erbjöd mej ett nystan av det där fina garnet, som jag blev utan igår. Sa jag inte att stickerskor är snälla? 
  Tack för omtanken, den värmer!
  
  
• Och äntligen, äntligen idag på eftermiddagen hann och kunde jag sitta ute på vår balkong och sticka. Så skönt, så skönt.

Och nu, nu ska jag lägga upp för en ny liten socka eftersom jag har klåpat lite, så istället för ett par små sockor blir det nu två par! Tur i alla fall att det inte gick som för mästerskräddaren!
Och tur att jag har garn så det räcker till ytterligare två sockor.

Ha det bra!

Allmän utdelning

– Nu e de allmän utdelning, sa M då hon kom till stickcaféet idag och så drog hon upp fina tygkassar ur sin väska.

Och kolla, det här är ju precis vad en dam behöver, om inte till stickprojektet så åtminstone som extra kasse i handväskan. Då behöver man inte använda plastkassar i affären. M har sytt dem själv och de är så fina. Jag har redan lagt ett stickprojekt i min, så jag inte tappar bort garn, stickor eller varvräknare. Gäller liksom att hålla koll på alla halvfärdiga alster, som dräller omkring här i huset.

Och är det inte det jag alltid har sagt? Stickerskor är snälla. Tack till M för den fina tygkassen.

Dagens bra saker:

• Vaknade långt före väckarklockan
  
  
• Hann med det jag skulle på jobbet på förmiddagen och fick kurserna inför nästa läsår kollade. Nu borde de vara så färdiga, som de kan bli. Om nu inte nån ännu vill ändra nånting. Huuu!
  
  
• Åt lunch ute i trevligt sällskap. Tack till stickväninnan B för det!
  
  
• Och bäst av allt, Stickcaféet i stan. Där tillbringade jag min eftermiddag och det var riktigt, riktigt roligt. Inte för att det den här gången blev så mycket stickat, men desto mera pratat. Och det är ju också bra, så man inte sitter hemma och ugglar i sin ensamma stickbubbla.
  
  
• Hittade inte det underbara garnet i stora varuhuset, som stickväninnan B stickade sockor av. Lite snopet, för färgerna var underbara. Men jag sparade pengar! Och det är ju alltid bra, eller hur?

Gubben min sitter just nu och glor på ishockey och det tycker jag att är så trååååkigt. Jag får roa mej själv bäst jag kan, men helst så långt borta som möjligt från tv:ns skränande. Kan alltså inte sitta i min stickfåtölj! Suck!
Jag såg faktiskt matchen, eller nåja såg och såg, jag satt med en sockstickning då Finland spelade mot Norge. Matchen mot Lettland hoppade jag över och det var nog riktigt bra, för gubben min rapporterade om blod på isen. Usch! Är det ishockey eller boxning? Matchen mot USA hoppade jag också över och lika så bra det eftersom där lär ska ha varit verkligt fula tacklingar, tacklingar som gjorde att en finsk spelare nu har spelförbud. Fy, fy och fy igen. Varför går man medvetet in för att skada motspelarna?

Ha nu det riktigt bra med eller utan ishockey!

Kulturknuttar

Tjohoo, idag har vi varit iväg till Stallvinden i Bruket. Där öppnades sommarens första konstutställning. Den är färggrann och fin. Och för en gångs skull så kunde vi tänka oss att köpa en eller annan tavla. Det var endast två saker, som avhöll oss. Det ena var svårigheten att välja och det andra och mest avgörande var förstås pengarna och bristen på tomma väggar här hemma.

Helt unika är de här vävda konstverken av Eeva-Lotta Rikberg. Det ligger många timmars arbete bakom och här går det liksom inte att måla över.

Eeva-Kaisa Puuskari målar i akryl i stora svepande rörelser. Mest blommor, men också landskap.

Och om ni tror att det här är min favorit av Puuskaris tavlor, så tror ni helt rätt. Och gissa varför?

Här ett exempel på Puuskaris landskapsmålningar.

Barnens värld heter utställningen i mittersta galleriet. Det är barn, som flytt från Ukraina som skapat de här konstverken. Galleriplatsen har upplåtits gratis och pengarna för de här sålda målningarna går oavkortat till flyktingarna. Mycket bra initiativ. Här möts konsten och behovet att hjälpa. Det är alltid bra att kunna göra någonting konkret.

I det störstas galleriet var det en riktigt härlig färgexplosion. Här en tavla av Tiina Kuusisto.

Och här en av Saila Kurenmaa.

Rita Luukas hade många tavlor med solrosmotiv. De här tre damerna ingår i konstnärsgruppen ARTS.
Resten av tavlorna får ni allt gå och beundra själv. Utställningen pågår till den 12 juni.

Dagens bra saker:

• Sovmorgon, finns det något skönare?
  
  
• Klarade av distansjobbet utan strul. Det är ju alltid lite spännande när allt ska klaffa och nu just med det överhängande hotet från öst, så är det extra spännande.
  
  
• Trots att det var kyligt ute idag känns det som om sommaren nu kommit igång när vi har varit iväg på sommarutställning.
  
  
• Jag har beställt garn till dopklänningen jag ska virka. Huh! Tänkte att det är bäst att beställa precis det garn jag ska ha och inte vimsa in i garnaffären i västra grannstaden. Hoppas att paketet kommer snabbt i nästa vecka, så jag får sätta igång. Det kan ju ta hur länge som helst att virka!
  
  
• Och jag har fått ett förtroendeuppdrag till: Jag får göra smörgåstårtorna till dopet. Oj, hoppas att H kommer och dekorerar dem.
  Lillans mormor tar hand om söta bakverket. Bra arbetsfördelning, tror jag...
  Nu är bara frågan den att ska det göras flera små smörgåstårtor eller en superstor? Eeh... det är väl enklast med flera små redan med tanke på plats i kylskåpet.
  
  
• Åt en sen lunch hos Fellmans idag. Skönt att inte behöva laga mat.

Ha det riktigt bra!

En ampel

– Dina trosor ligger i tvättkorgen, utropade gubben min häromsistens med rätt upprörd röst då han dök upp från tvättrummet.
– Ja, alltså var skall smutstvätten vara om inte i tvättkorgen, frågade jag högeligen förvånad.
– Men dom kan int ligga där med mina kalsonger.
– Varför inte? Tror du att dom börjar yngla av sig. frågade jag och hann redan i min vilda fantasi se hur vi plötsligt skulle få en massa små boxersbyxor.
– Nä, men nu måst jag ju tvätta dina trosor också när jag tvättar mina kalsonger.
Hups! Nu fick jag skrämselhicka, för gubben min tvättar gärna sina kläder, men har ingen aning om temperaturer och färger. Jag såg redan framför mej hur mina trosor hade förvandlats till oigenkännliga små tangamodeller. Vanligtvis brukar jag sköta om tvätten för säkerhets skull liksom, men nu hade jag inte riktigt hunnit med. Den här gången tycks tvätten ha klarat sig och till med blivit ren trots att gubben min kompromissade och tvättade allting i 50 grader och rött och svart tillsammans med vitt och pastellfärger.

Ända sedan vi flyttade hit för, tjaa, hur många år sedan kan det bli nu? så har vi alltid haft åtminstone en ampelväxt hängande utanför huset. De första åren var det min svägerska som gav blomman, men det är redan en tid sedan nu, så nu har vi fått sköta det där med ampeln alldeles själva. Nog för att vi ibland har fått en ampel också som gåva då och då.

I år överraskade gubben min mej med en ampel på självaste morsdagen. Nej, alltså inte för att jag är hans mamma eller så, utan för att han tyckte att han hittat en, som skulle passa här hos oss.

Färgen är ju den rätta, eller hur? Och gubben min hade noggrant tagit reda på att den här växten nog ska klara av gassande sol.

Men vad är det för blomma? Ja, se det varken han eller jag. Den behöver vatten och lite näringstillskott då och då. Hoppas att vi inte vattnar ihjäl den eller torkar ut den.

Dagens bästa:

• Ingen väckarklocka!
  
  
• Långsam och skön frukost med både korsord och stickning. Kan dagen börja bättre?
  
  
• Hann få undan dagens måsten redan före klockan 11. Tjohooo!
  
  
• Värmde soppa på malet kött till lunch.

Snart ska jag iväg till kvällsundervisningen i västra grannstaden, så det blir till att stänga ner här.

Ha en riktigt skön fortsättningen på måndagen.

Ute i naturen

– Nå, är du färdig då, frågade gubben min då jag satt vid matbordet i all sköns ro och stickade sockor.
– Jo, svarade jag utan att veta desto mera om vad jag skulle vara färdig för. Men det är alltid roligt då han tar initiativ till aktiviteter. Jag frågade dock vad vi skulle göra.
– Vi far iväg och kollar på den nya skogsvägen.
– Okej, ska vi ta med lite picknick?
– Du kan fylla vattenflaskorna.

Så jo, jag fyllde vattenflaskor, tog med några bullskivor och grahamskex, kameran och förstås min sockstickning! Klädde om mej i ett huj och fick sedan som vanligt vänta på gubben min. Så glöm allt det där om att det alltid är kvinnorna man får vänta på.

Det var skönt att vara ute i den växlande väderleken. När solen lyste kunde man dra ner dragkedjan i vårrocken och när den försvann var det bäst att dra upp dragkedjan igen och försöka ta sig till en plats, som inte var alltför utsatt av vindens framfart.

Skogsvägen är helt okej med tanke på att det är en traktor, som ska köra här, inte en bil. Nu skulle gubben min vilja hitta en väg ut också, så att det skulle gå att köra runt istället för upp och sedan ner samma väg.

Vägen behövs för att man ska kunna ta hand om de här vindfällena. Här finns bra virke, som kunde användas till eget husbehov, för renovering och snickrande, men få se vad sonen bestämmer att han vill göra med de här träden som vinden fällt.

När jag var liten och gick i skogen, oftast med pappa, men också på bärplockning med hela familjen, så trodde jag alltid att det bodde troll där under trädets rot. Så det var både farligt och spännande med ett sådant här kullfallet träd. De facto så är där ju nog fullt av liv och egentligen borde man ju låta någon stam förmultna för att bevara mångfalden i skogen.

Överallt blommade vitsipporna. De är så vackra och gör sig allra bäst ute i naturen,

Massor av små insekter flög omkring. Här lyckades jag fånga en grönskimrande liten fjäril, som jag inte alls vet vad heter. Undrar om det går att googla fram ett svar eller om jag ska ringa till Naturväktarna?

Se på sjutton, jag hittade svaret direkt. Det är en grönsnabbvinge! Och snabb var den minsann. Varje gång jag riktade kameraobjektivet mot en vitsippa så hade den försvunnit, så förlåt en lite suddig bild.

Medan jag försökte fånga den där fjärilen på bild, så ryttlade två tornfalkar ovanom mitt huvud och gubben min var mäkta förgrymmad över att jag inte hade fotat dem istället. Men hur skulle jag ha sett dem när mina ögon avsökte marken i jakt på grönsnabbvingen? Jag har faktiskt inte ögon i nacken!

Mörka moln hängde bokstavligt talat över oss, så vi tog bilen och fortsatte till en annan skog.

Och där hittade vi en stenfot från en höskulle, som i tiderna fanns vid en utåker.

Och så hittade vi en övergiven bil, som gubben min absolut skulle vilja veta modellen på. Riktigt varför vet jag inte, för det här inget realistiskt renoveringsprojekt!

Det var riktigt skönt att vara ute och njuta av naturen. En skön söndag utan stress eller måsten, bara frisk luft.

Bra saker idag:

• Jag steg upp före klockan åtta, trots att jag inte var i säng förrän strax före halvtre i natt. Och jo, det var ju dumt att titta på omröstningen i ESC, utgången var ju given, men... det var svårt att låta bli ändå. Och nej, jag tänker inte diskutera om rätt låt vann. Det överlåter jag till er. Gubben min tycker att hela tävlingen är löjlig, för enligt honom så kan man inte tävla i musik, som är så olika.
  
  
• Det regnade inte alls då vi var ute!
  
  
• Vi hann prata en stund med yngsta sonen, som också var ute. Han var på fågelspaning med sin kamera.
  
  
• När vi kom hem höll äldsta sonen på att laga mat. Härligt, jag behövde enbart duka bordet och skölja salladen.
  
  
• Fick besked om rart Finlandsbesök i augusti. Det ser vi verkligen framemot.
  
  
• Gubben min plockade blommor åt mej!
  
  
  
  Visserligen lite ynkliga ännu, men när han skulle ha liljekonvaljer, så skulle han. Hoppas att de slår ut och sprider sin väldoft. Gubben min är nog en riktig romantiker, inte sant? Undrar om han kom ihåg att jag hade liljekonvaljer i brudbuketten då när det begav sig?

Önskar er en riktigt fin ny vecka.