Snart har en månad rusat förbi och jag har inte hunnit med vare sig det ena eller det andra. Livstakten är nu just så snabb att jag inte riktigt hinner med. Dagarna och kvällarna fylls av undervisning, undervisning och undervisning igen. Väl hemkommen så öppnar jag datorn, går snabbt igenom dagens e-post och stupar sedan i säng. Veckosluten har också runnit iväg utan att det blivit mycket stickat eller virkat. Har flängt omkring då också; Bokmässa i Helsingfors, Digiexpomässa i Helsingfors, restaurangteaterbesök i Kotka osv. Om en vecka är det stora hantverksmässan i Tammerfors, som står på programmet och kanske, kanske jag hinner handarbeta i bussen då? Alternativt bara slumra och ta det lugnt?!
På handarbetsfronten blir som sagt nu just inget färdigt. Det innebär att alla nära och kära kommer att bli utan julklappar i år. Stackars, stackars dem. Håller på med en svart stickad sjal och däremellan virkar jag snöflingor och stjärnor.
Idag har vi firat farsdag på traditionellt vis = mor står i köket medan far i huset och barnen trivs i vardagsrummet. Äldsta och nästäldsta sonen tog dock sitt ansvar och hjälpte till med både matlagning och dukande. I ett obevakat ögonblick hann nästäldsta sonen smyga ner en mandel i potatismoset. Den hamnade på äldsta sonens tallrik. Och han den stackaren vågade inget säga för han trodde att jag hade misslyckats med matlagningen.
Lyckad måste däremot farsdagstårtan ha blivit eftersom svägerskan ringde och frågade från vilket bageri jag hade köpt den då hon fick en smakbit! Borde jag ha svarat Inges?
Trots att det regnat och varit gråtrist och disigt har vi haft helt ljuvliga soluppgångar här.