
Lite skillnad, eller hur?
Huovutettu sydän.
En smula Hänsyn och lite Omtanke betyder så mycket, sa Nalle Puh

till nystan


Den ordinarie stickkorgen var proppfull. Där fanns inte plats för en ny stickning. Det såg ju killarna och skrattade i mjugg åt mig. Nu har ju det blåa nalleprojektet försvunnit från korgen, så snart kan jag säkert använda den igen. Borde få bort det turkosa projektet också.
Nu i lördags gick jag ett steg längre och slängde bara in garnbollen i en plastkasse och åkte iväg. Alla sätt är bra, utom de dåliga. Bäst gillar jag förstås stickkorgen för då vet jag att jag har allting med, måttband, virknål, handkräm, anteckningsblock, penna, hjälpsticka, säkerhetssnål, knappnål, strumpstickor osv.
Ja, så nu har jag då börjat på ett nytt projekt igen.
Jag fick alltså ta till mina små grå och fundera. Smick smack, så vek jag skapelsen dubbel och då gick det ju att spänna ut på bordet.
Viimeistely on tylsäää, valitettavasti. Mutta tänä iltana sainkin Nalleprojektini valmis. Taikajakku Novitalehdestä (Talvi 2005 malli 52). Lankana Nalle ja puikot no 3½, joustinneuletta.
jag inte vill ha dem, så ger jag bort dem i min tur. Det är ju det som kallas återanvändning (kierrätys).

 Därför har jag beställt ett behändigt litet paket via nätet. Men nu har jag fått kalla fötter. Tror inte att den unga damen överhuvudtaget gillar rött. Dessutom är det osäkert om Nalle Puh duger som figur. Han är nog för barnslig. Suck! Vad göra?
 oikea reuna (=högra sidan). Det är alltså rätsidans högra sida som skulle ha 8 maskor avig slätstickning (sileä nurja neule). Det blir förstås plaggets vänstra sida när man klär på sig. Nu har jag stickat nästan 40 cm igen och skall snart dela upp stycket i två delar. Bäst att hålla tungan rätt i mun så jag fortsätter endast på arbetets högra sida 20 cm och sedan stickar den vänstra. Skall bli spännande att se om jag klarar av det?



Viime yönä tämä roosa kaulahuivi valmistui. Niin suloinen ja pehmeä. Kudottu Big Ball Funnysta, puikot no 3, sileä neule. Ilman ohjetta, itse keksimä koekappaleversio. Pitää ostaa enemmän palloja! :)

Så här långt har jag kommit på mitt blåa Nalle-projekt. I det här läget med ca 50 cm kvar att sticka resår är det lite trååååkigt, minst sagt. Å andra sidan är det ett bra handarbete för man behöver inte räkna vare sig maskor eller varv, bara sticka 2 räta, 2 aviga, 2 räta, 2 aviga osv.
Det roligaste fyndet var denhär rosa bollen på 200 g. Kostade 15 € i teetee:s mässtånd. I affären kostar den 90 cent mera.
Det doftar lamm om det vita luddet inköpt hos företagaren själv. På handarbetshuset Priima påstod damen, som sålde, att de kommer att sluta med sitt Hahtuva-sortiment (rullarna på bilden till vänster). Det må vara hur som helst med den saken, jag nöjde mig med dessa två "rullar".
De väger olika mycket, vilket gör att priset varierar. Nånting på 300 g blir det nu att hitta ett projekt till.
100 gram Kaarna skulle det behövas till en basker, som är vintermode i år. Hur kommer det sig då att jag har 300 gram? Jo, förstås för att man fick tre nystan för 10,-
Från Novitas stora mässavdelning fyndade jag också en gul rulle Hahtuvainen och en spole Gold. Kan vara bra att ha.
Jag passade också på att inhandla lite reflexband. Kan också vara bra att ha! Dottern visste precis att jag tänkte laga reflexblommor. Inte illa med tanke på hur ointresserad hon är av handarbete. :)
Och som grädde på moset fick jag de här två 50 grams härvorna på köpet. Vackert Elegant.
Helt overksam var jag inte under bussresan till och från Helsingfors heller. Så här långt kom jag på en alldeles vanlig mössa eller pipo, som vi säger här i Finland. Det är roligt att sticka med 5½ efter att ha tragglat med 3:ans och 3½ stickor. Med grövre stickor går det snabbt undan. Inte långt kvar nu att sticka med Novitas Isoveli inköpt för 2,50 €/100 g från Robin Hood i Gammelby. Lite skillnad mot det handspunna japanska silkesgarnet, inte sant?




Sanoja ei oikein riitä kuvailemaan tuntemani iloa surun keskellä. Juuri kun tarvitsin jotain kivaa, niin SNY pelasti minut. Tuhannet kiitokset Sinulle ihana SNY!
Min hemliga stickvän (SNY) måste ha ett sjätte sinne. Igår då jag kom hem från svärfars begravning väntade ett spännande paket, med lila som tema, i postlådan. I paketet fanns två lila rullar med Novitas Hahtuvainen tovningsull. Hela sommaren har jag gått och tittat på de underbara färgerna. Jag har drömt om en egen tovad sjal, men inte kommit mig för att köpa något. Jag hade ju mina bomullsprojekt att sticka först. I paketet fanns också en mycket inspirerande tidning (Diana). Nu skulle jag inte längre ha tid för något annat än stickning. Vidare fanns det lila lakrits och tovningsnålar.
Det finns inte ord nog att beskriva den glädje jag kände mitt i sorgen. Precis när jag behövde tröstas räddades jag av SNY:s paket. Tusen och åter tusen TACK till dig min underbara SNY!