Nej, inte har du...

- Nej, inte har du varit och köpt garn utan mej, utropade min mor torsdagskväll för en vecka sedan.
Innan jag hann dra efter andan blev far i huset vild:
- Va, int har du köpt garn nu igen?
-Nä, njaa
- Jo, såg du inte när vi var på loppiset, hickrade äldsta sonen glatt.
- Va, när hann hon med det?

Där ser man. Det är bäst att vakta mej hela tiden och inte springa så fort ut till bilen.



Jag fyndade faktiskt de här nystanen för 2 €. Förmånligt kilopris om man tänker tvåhundra gram.


Men vad ska nu jag med brunt helylle garn?

Jo, jag hade tänkt kombinera dem med de här nystanen, som jag fick av min mor för två veckor sedan. Idag när jag undersökte saken närmare insåg jag att Nostalgia från Novita är grövre, så nu får jag allt hitta på något annat projekt för det bruna garnet.

Och min mor blev lugn då jag lovade ta henne till en riktig garnaffär. Tyvärr vill hon inte till Lankamaailma. Hon tycker att det är för långt att åka till huvudstan. Och ja, kanske lika bra att inte åka dit för hon skulle garanterat bli garngalen hon med. Stickivern har ju redan smittat av sig från mig, så...
I morgon, fredag ska vi åka iväg. Få se vartåt det bär...

Crochet inside

Inget gör mig så glad som när jag hittar en ny tidning. Och det gjorde jag i lördags i matbutiken. Och snabbt som ögat nappade jag den åt mig.

Crochet inside heter den här engelska tidningen. Tur att jag inte såg på priset före köpet. Väl hemma hickade jag till. Men så finns här också 49 olika mönster.

Apropå virkning ännu, så har jag störtförälskat mig i de här prästkragemormorsrutorna. Det kliar riktigt i fingrarna att få sätta igång.

Spiralkant i repris

På Gunborgs begäran ska jag nu beskriva hur spiralkanten görs.

Lägg upp önskat antal maskor, skall vara delbart med fyra. Du kan använda garn som randar sig själv, men då ska det helst vara långa partier med en färg så det inte blir så spräckligt. Det här är förstås en smaksak och var och en gör som den själv vill.
Om du vill bli av med restgarner är det här idealiskt och du byter färg vid varje varv.
Sticka rätstickning i sex varv. På följande varv: sticka 4 m och vrid maskorna bortåt från dig själv, ett varv runt liksom, sticka igen 4 m och upprepa vridmomentet, gör detta varvet ut. Sticka ytterligare ett varv räta maskor och dela sedan upp maskorna på strumpstickor om du vill ha kant på sockor eller vantar. Spiralkanten kan ju också göras för tröjkanter, ärmkanter med mera.
Tänk svårare än så här är det inte.

Själv är jag nu lite osäker på vilken sida jag skall använda för att fortsätta med vanten. Den övre bilden visar rätsidan och den nedre avigan. Hmmmm, kanske bäst att riva upp alltihop och låna lite restgarn från en av mammas halsduksstickningar.

UFO förvandlas till FO

I dag är det den internationella lyckodagen och vad kan göra en garntokig stickgalen dam lycklig? I synnerhet då hon verkligen inser att mera garn är ABSOLUT FÖRBJUDET att köpa och faktiskt inte har råd att handla heller?
Jo, att få ett UFO (UnFinished Object = ofärdigt projekt) förvandlat till ett FO (Finished Object = Färdigt objekt). Och den bedriften lyckades jag med i morse. Fick trådändarna äntligen fästa på torgvantarna. Den stickningen påbörjade jag den 5:e maj är 2013, så det var verkligen på tiden att få den färdig. Mönstret är av Kråkspark och jag har inte alls lika snygga tumkilar, men...
Mönstret är förresten trevligt att sticka och garnet helt ljuvligt från Peru.

Modell: Torgvantar enligt Kråksparks mönster

Garn: Cascade 220 Heathers från Cascade Yarns

Åtgång: 58 gram

Stickor: Nr 3,75

LYS

I går missade jag tyvärr stickcaféet för jag var iväg till grannstaden med vintersemestrande barn. Som kompensation besökte jag istället en LYS (Local Yarn Shop =  lokal handarbetsaffär). Hur lokal den sen nu är med tanke på att vi först körde igenom grannkommunen innan vi hamnade där. Finns ju en affär närmare här i hemstaden, men tyvärr, nu ville västnylänningarna österut, så...

Jag besökte alltså Kangas Keidas, som finns i Prisma. Det var första gången jag tittade in i affären och hemskt nog, så kom jag ju inte tomhänt ut därifrån.

Två nystan Regia Fantastico sockgarn = 300 gram. I affären fanns det ena garnet ljuvligare än det andra, men jag skall INTE ha garn. Nej, nej, nej... jag skall INTE.

MEN...

... de här två nystanen med Nallegarn bara hoppade i min kundvagn i Citymarket och jag lyckades inte schasa bort dem. De kostade enbart fem euro så jag förbarmade mig över dem. Ytterligare 200 gram och så har jag igen ett halvt kilo garn till i lagret. Håhåjaaa....

Utpressning

I lördags idkade jag kallblodig utpressning gentemot far i huset. Gulp! Jag går fortfarande omkring med dåligt samvete. Och trots det är jag inspirerad till tusen. Nu ska det minsann bli fart på stickandet!

För att göra en lång historia lite kortare:
Redan på fredagskvällen meddelade far i huset att vi följande dag skulle iväg till Robin Hood och bunkra upp kattmat. Min vana trogen var jag tidigt igång på lördagsmorgonen medan far i huset stannade i bädden och låg och drog sig. Sent omsider intog han frukost och jag hoppade omkring honom som ett vilset åsnesto.
- Ska vi fara nu?
- Njaa, nääe, jag ska bara...

Så gick hela dagen och jag visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till i väntan på avfärden. Stickade sockorna färdiga och började sedan jobba. Och förstås hittade far i huset på att vi skulle starta vid 17-snåret då jag är mitt i ett arbete.
- Jag kommer inte med, snäste jag.
- Kom nu, lockade han.
- Nej, det är sent och det är inget roligt när inte jag får köpa nånting eller titta på nånting.
- Men kom nu.
- Nej, kattmat är trååååååkigt.
- Men om du får köpa garn.
Swoooooooooosch och jag satt ute i bilen och väntade.

Och så blev det några garnnystan, alla var till salu för specialpris.

Tre nystan med Nallegarn, som ska bli till sockor eller vantar, 300 gram

 

Två nystan med Nalle Taiga-garn. Tänkt som spiralkant på vantar eller sockor, 200 gram.

Och så två nystan Wool, som ska bli till åtminstone ett par barnvantar, 100 gram. Kameran ljuger lite för färgen är i verkligheten mörkare. Är lite nervös för det här projektet, som är ett beställningsjobb. Jag har inte stickat vantar på jag vet inte när...

Nu blev det alltså 600 gram garn i ett litet huj och jag ska ju INTE ha mera garn. Suck!

Garnåtgång augusti 2013

Ja, du läste rätt, augusti 2013. Inser att jag ligger rejält efter med uppdaterandet av garnåtgångstabellen. Vet inte om det är någon tröst att jag kan hoppa över både september och oktober förra året. Jobbade så mycket då att inget blev färdigt, så det så.

I augusti förra året fick jag i alla fall de här två kreationerna färdiga:

• Surf and Sand-mössa     54 g
• Kattpannlapp                  78 g

Inalles: 132 g

 

En Geisha-ask

- Nej tack, jag ska int ha, sa dottern idag då jag lycklig och glad överräckte en Geishalåda åt henne.
- Jag har chokostrejk.

- Men kan du inte se vad det finns i lådan i alla fall?
- Mina sockor, sa hon och lyste upp som Nådendals sol. Tyvärr ingen stoppning av sockor här inte.

- Va ska jag med dom här, frågade hon. Sedan insåg hon väl kanske att ett litet tack var på sin plats. Men helt tydligt var det att hon allra helst vill ha sina väl ingångna och sköna söndriga sockor tillbaka, fixade och hela.
Och jag som var så stolt. Jag hade ju faktiskt lyckats inom loppet av två veckor sticka hela två stycken sockor. Det är nog snudd på rekord för mig, det. Månne jag har kommit över SSS nu? Den andra sockan brukar oftast bli liggande halvfärdig, men nu gick det minsann undan.

Modell: Helt vanliga yllesockor i damstorlek med förstärkt häl
Garn: Nalle Taika från Novita

Åtgång: 86 g

Stickor: Nr 3

Ny familjemedlem

I måndags anlände han, ja det är nog en han, råder ingen tvekan om den saken, så inget hen här inte. Han satt bältad på passagerarsätet i min bil då far i huset hämtade mig från jobbet. Sheriffen har ju specialövervakning den här veckan. Men till far i husets stora besvikelse blev de inte stoppade. Kanske just för att de använde bilbältena?

Får jag lov att presentera Fååre?! Visst är han söt?

 

Gullig oberoende från vilken sida man ser på honom.

Spiralkant

Idag hade jag glädjen att kunna delta i stickcaféet i stan. Och jag fick lära mig någonting nytt, nämligen att sticka spiralkant. Ja, jag tror att det heter så, åtminstone tänker jag kalla det för spiralkant, så det så.

Det är vår instruktör Desiré Kantola som handleder, inspirerar och lär oss nya saker och som här visar upp sin kant och pigga orangefärgade socka. Visst är den fin?

Handarbete höll också min mamma på med igår. Mums!

Och förlåt att jag glömt ge svaret på gissningstävlingen i januari. Det ni såg på bilden var inget annat än ett redskap för att känna om potatisen är färdigkokt, alltså om den är mjuk. Fiffig återanvändning, inte sant?

Nytt igen?

- Är halsduken redan färdig, frågade far i huset med något överansträngt i rösten igår morse när han såg hur jag startade en ny stickning.
- Nä, men sockor behövs ju alltid...
- Men ska du verkligen starta på något nytt igen?

Stackars honom, jag hade packat alla mina UFO:n i den väska han skulle ha i måndags. När stickningarna låg utspridda var de liksom inte lika många. Men nu när han upptäckte dem alla på samma gång blev det för mycket. Har nu lovat, mer eller mindre motvilligt, att ta itu med det ofärdiga så fort jag har min nya stickning färdig.

Våra katter har bra skyddsfärg, inte sant?