Två små provlappar

Idag har vi haft minusgrader hela dagen. Brrr! Och jo, jag fryser faktiskt lite. Sol har vi också haft och det var riktigt härligt.

Härligt var det också på stickcaféet idag hos C. Hon bjöd på jättegod skinkpaj och god tårta. Pratet flöt bra på och stickorna glödde. Fyra av oss stickade sockor, en stickade inte alls och själv stickade jag på ett par benvärmare. Och vilken glädje, jag blev av med lite garn. Tjohooo!

På stickcaféet får man alltid goda råd, så jag tog med mej två små provlappar.

Jag ville veta om jag skulle satsa på den jätteglittriga kombinationen till vänster eller den lite mindre glittriga till höger. C sa att jag ska sticka den till höger och så får det bli, för hon har bra öga för färger. Den till höger blir alldeles för guldglittrig. Jag borde förstås ha stickat större provlappar, men jag hade så bråttom här på förmiddagen så jag hann dessvärre inte.

Den här hämtade bisin min in från postlådan idag. Nu är julen räddad, tror jag! Tänk om jag löser kryssen redan före jul! 🫣Hur ska jag då göra när jag smuttar på den alkoholfria glöggen och mumsar på pepparkakor om jag inte har kluriga kryss att lösa? Skippa både glögg och pepparkakor?

Apropå kryss, så hörde jag häromdagen hur bisin min förklarade i telefon för sin äldre syster:
– Inge löser bara svåra kryss. Hon tappar intresset om det är lättare kryss.
Heh, bisin min tycks känna sin fru. Svägerskan var så glad när hon hade hittat en tom ruta i ett korsord i Allers-tidningen från oktober, en ruta som hon kunde fylla i. Tidningen som äldsta sonen tog med då han senast var och hälsade på sin faster. Bisin min påstod att jag nog skulle ha kunnat fylla i rutan, men korsordet hade inte tillräckligt många ugglor. Och det var ju riktigt sant.
Tänk så många vi är som hade glädje av den tidningen och av korsorden.

Nu ska jag paketera de sista påsarna till flickornas adventskalendrar så att jag kan tömma bordet. Hoppas att vi kan leverera dem snart också, för de tar ju lite rum. Och det utrymmet behövs nog för mitt garn och mina projekt. Ja, och så ska jag ju börja paketera julklapparna också. I år blir det endast några få, så det borde gå snabbt. Det kan förstås haka upp sig på rimmen...

Önskar er alla en fin torsdag! 

Tre kassar

I en veckas tid har jag nu funderat från och till. Ska jag vara ärlig och verkligen berätta hur galen jag är? Eller ska jag vara  riktigt tyst och inte säga ett knyst om min galenskap? Avgörandet har inte varit lätt, men redan som sjuåring i söndagsskolan fick jag lära mej att ärlighet varar längst, så här kommer nu den oförskönade sanningen.
Men först en liten varning, det här är ingenting för såna med svaga nerver! Det är heller ingenting för såna som tänker skvallra för bisin min! Det är bäst att han får sväva i ovisshet om mina garntillkortakommanden, annars kommer han bara att börja gnälla om att han ska ha en 70 tums TV. Suck!

I tisdags för en vecka sedan träffade jag en dam i garnnöd. Innan vi träffades hade hon skickat bilder på nystan och härvor via WhatsApp och frågat om jag var intresserad att rädda henne från en katastrof. Efter ett kort övervägande svarade jag jakande på frågan. Hur skulle jag kunna annat? Hon behövde få mera plats i sin garderob, för hon skulle iväg till Tammerfors på hantverksmässan. Allt garn som hon erbjöd ville jag förstås inte ta emot. Och det som jag direkt visste att jag aldrig kommer att använda tackade jag genast nej till.

Hem kom jag den här gången med tre kassar fulla med garn, istället för två, som förra gången! Och vad hittade jag i kassarna?

Ljuvligt mjukt mohairgarn blandat med lin i 25 grams nystan. 425 gram
Färgerna är kanske inte riktigt de jag skulle välja, men vem vet. Ofta när jag börjar sticka med nån för mej främmande färg brukar jag börja gilla den mer och mer när jag liksom ser hur det blir på riktigt.

Tjocka mjuka garner, som eventuellt kunde bli en halsduk. Här är 200 gram, så det borde räcka. Men jag har inte kollat hur många meter, så få se nu.. 

Mjukt skönt garn utan banderoll, så här gäller det att pröva sig fram. Färdigt nystat är en lättnad. 290 gram

Det här skulle med fördel kunna bli en tröja åt bisin min om jag bara hade tillräckligt med fantasi och framförallt energi. 1 000 gram

Här är ett färdigt mösspaket, så det är enkelt att veta vad de här garnen ska användas till. Trasslet i förgrunden kan jag kanske ta med till stickcaféet och få det upprett? Min hulda moder, skulle ha varit bra på att reda ut sånt här...  150 gram

Lite allt möjligt sorts garn, som blivit över från diverse projekt. Har inte en ljusblå aning om till vad jag ska använda de här, kanske vantar eller nånting liknande?  334 gram

Gråa härvor i mängd och massor, men till vad? En väst? En sjal?  400 gram

Tjockt terapigarn från Jalovilla. Är inte allt garn rena rama terapin?  300 gram 

Tukuwool från Titityy. Färdigt nystat, så det är bara att sätta igång. 350 gram

– Finns det något garn du behöver, frågade damen.
– Jo, julrött sockgarn, svarade jag utan tvekan.
Och plötsligt ville hon bli av med alla sina Violanystan. Själv funderar jag lite smått att det här garnet kanske är för tunt för mej. Få se...
Det här garnet hette Venla förut. 634 gram

Här är alltså nu 4 083 gram allt som allt, om jag har räknat rätt. Och nu har jag totalt förstört mitt garnlager och det på endast några dagar! Det borde ju ha räckt med besöket i Vanda 8 november. 
Till mitt försvar, får jag väl säga att nu har jag ju varit Ytterst hjälpsam, eller hur?
Ja, och tekniskt sett, så har jag ju inte egentligen köpt nytt garn. Det var ju E som köpte det och lät det mogna i sitt skåp. Jag har alltså gjort en god gärning, som har räddat det här garnet!

Men lugn bara lugn, en del av garnet ovan kommer jag att ge bort. 

Med mej hem fick jag också några tunna rundstickor. Hoppas att jag får användning för dem.

Och vet ni förresten vad det värsta är?

Jo, i slutet av veckan har Tokmanni ett sånt här lockande garnerbjudande. Och nu skulle jag ju ha fått julrött sockgarn för en verkligt billig peng! Bäst att hålla sig borta från den garnhyllan!

Önskar er alla en skön tisdagskväll. 

Det månatliga cafébesöket

Nu när stickdamerna träffas hemma hos varandra har mina cafébesök nästan helt och hållet ebbat ut. Vilken tur då att jag har månatliga träffar! Verkligen bra att nån orkar dra ut mej och framförallt in mej till stan!

Idag var det alltså den dagen då det var dags för mitt månatliga cafébesök. Det ösregnade när jag kom till stan, så det passade perfekt att sitta inomhus och njuta av både sällskapet och bordets håvor.

Jag åt skinkpaj med auraost och sallad, himmelskt god citronmarängpaj och drack grönt julsancha te. Från caféet körde jag sedan raka spåret hem till min stickning. Nu är snart en lilaglittrande benvärmare färdig. Här går det undan minsann!

Önskar er alla en fin tisdag!

Pysslat och sysslat

Idag har jag hållit på intensivt, så intensivt att jag inte ens har tagit mej utanför dörren. Jag har pysslat och sysslat hela dagen lång.

Jag har knåpat ihop till tre adventskalendrar! Här bild på två av dem, den tredje rymdes tyvärr inte med. Jag har kommit fram till dag 15 och nu tog de stora påsarna slut, så jag måste ta paus. Jag får inte saker och ting att rymmas i de där pyttesmå påsarna. Håhåjaa...
Min fantasi är förresten också slut. Vad skulle vara kul att lägga i de återstående påsarna? Jag har nog grejer några dagar framåt ännu, men sedan dagarna före julafton är jag ytterst osäker på.

Jag har också sysslat i köket idag. Fått igång diskmaskinen och lagat söndagsmiddag tillsammans med äldsta sonen.

Igår gjorde jag något galet igen, för jag anmälde mej till JyJy2026. Man ska starta 20 stick- virk- eller makraméprojekt senast 28.02.2026. Starta får man på julnatten och man ska använda minst 50 gram garn/projekt. Färdig ska man vara med alla sina 20 projekt på midsommarnatten! I Facebook finns JyJy26-gruppen så man kan heja på och peppa varandra samt rapportera om sina framsteg. 
När jag var med i KyJy25 så hoppade jag helt enkelt av, för att jag inte hann på grund av min sjukhusvistelse. Få se hur JyJy26 går. Man ska inte ta det så allvarligt utan på lek, för annars är det inte kul.

Önskar er alla en rasande fin ny vecka! Ta hand om er!

Hjärtebenvärmare

Igår tog jag mej äntligen i kragen och fick de sista garntrådarna fästa i mitt senaste stickprojekt.

Modell: Säärystimet, s. 38 i Käsityön ABC 11, Sukat lapaset & asusteet 

Start: 21.09.2025

Färdig: 14.11.2025

Garn: 7 bröder från Novita och Ullis från Rusta (självrandande garnet)

Åtgång: 164 g 

Stickor: Nr 3 och 4

Designer: Sarita Kotkavalkama

Det här var ett riktigt trevligt projekt och det skulle förstås ha blivit fortare färdigt om jag inte skulle ha stickat sockor i oktober. Ja, och förstås om jag hade tagit hand om fästandet tidigare.

Men det är på något sätt så urbota tråkigt att fästa! I synnerhet när det blir många garnstumpar att ta hand om.
Det här var också ett restgarnsprojekt på riktigt. Det enda hela nystanet jag har använt är det svarta. Och ja, jag tog alltså av det jag hade i lager. Det gick också fort att sticka det här mönstret, för den där hjärtdelen var endast 17 varv!

Och vet ni, jag var så ordentlig att jag började på det här nya projektet först efter att ha fått allting färdigt fäst. Om jag inte skulle ha gjort det, så finns det allt en uppenbar risk att inget skulle ha hänt med hjärtebenvärmarna och jag skulle ha stickat vidare på det nya.
Här har jag igen gått inför falska flätor, som jag nu just verkar ha pippi på. Det är fyra mönstervarv, så det borde inte vara så svårt, men ändå lyckades jag sent igår kväll sticka fel. Så det blev att sticka lite bakåt igen!

Och nu mina vänner, nu ska vi väl passa på att hjälpa dem på Svenska Teatern och sticka lite rekvisita? Tänk så roligt att få se sitt eget alster i musikalen Änglagård. Stickor nummer 6 och rätstickning, så det borde ju gå snabbt. Är ni med så åker vi till Helsingfors på stickträff?

Nu är det hög tid för mej att ta hand om disken, som jag helt enkelt lämnade igår. Och förstås ska vi ut och njuta av friska luften och det soliga vädret.

Ha en riktigt bra fortsättning på lördagen!

Två kassar

I lördags var det slut på mitt garnbantande! Det är ju inte hälsosamt att banta, man ska enbart ändra levnadsvanor. Och det mina vänner, är svårt när det gäller garn. Ska man sluta sticka helt och hållet? Eller hur ska man göra med sin garnpassion?

I lördags var jag ju iväg på en liten utflykt.

Hem kom jag med två kassar fulla med garn. Tygkassen fick jag på köpet, men plastkassen var jag tvungen att köpa. Jag borde alltså ha tagit med en egen kasse, så skulle jag ha varit ordentlig och miljövänlig.

De flesta nystan jag köpte är sockgarner och från Norge. Novita får ursäkta, men så har de ju också sin tillverkning nuförtiden i Storbritannien. Dessutom är det bra med omväxling från marketgarner.

Jag köpte alltså Viking Garn Sportsragg. Priset på de här nystanen var rejält nedsatt. 550 gram

Jag höll mej till basfärger, som här naturvit och ett kritvitt nystan. 300 gram

Den här påsen med rosa nystan nappade jag i farten och hoppades på det bästa.

Och hipp, hipp, hurra! De här nystanen räcker till två par sockor och ett par benvärmare!  450 gram
Förutom de här färgerna, så köpte jag ännu 300 gram grått garn av den här samma kvaliteten. Jag har stickat förut i Sportsragg, men eftersom jag har gett bort de sockorna, så vet jag förstås inte hur bra garnet håller. Hmmm.

Det här Nordlysnystanet ska stickas till ett par sockor.

De här Nordlysnystanen är mer ett impulsköp. Det ena rosa nystanet behöver jag till mönsterfärg i ett par sockor, kanske. Vet inte riktigt om jag alls ska börja med det evighetsprojektet. De övriga nystanen får snällt vänta på min inspiration. Jag skulle inte ha köpt de här alls om inte en dam sagt åt mej att de här är nu verkligt förmånliga. Nordlys totalt 600 gram.

Det här ljuvliga garnet stod inte heller på min lista, men det ska bli en huva/mössa. 150 gram

Det här behöver man inte ens fundera på vad det ska bli, för gör-det-själv-paketet är ju en liten sjal. 75 gram

Snart är det jul och då måste man förstås ha glitter! 20 gram

Här är alltså nu garn till åtminstone 8 par sockor, en huvudbonad, en pytteliten sjal och ett par benvärmare. Om jag räknade rätt är här 2 495 gram garn! 🙈
Det innebär att mitt garnlager nu är på katastrofens brant! Och ändå gjorde jag precis som min förra kollega i västra grannstaden sa: "Du får bara köpa garn som du vet vad du ska sticka av". Och jag hade ju min handskrivna lista där jag gick och plockade bland nystanen i garnhyllorna.
Och vet ni vad jag har gjort nu? Jo, jag har lagt garnen färdigt i olika projektväskor med en lapp där det står skrivet vilket mönster som ska användas till vilka garner. Smart, eller hur?

Jag köpte också tre par strumpstickor, för bisin min har tappat bort min låda med strumpstickor. Han påstod att han städade här i datarummet, men det var nog en förskönande omskrivning för att rådda! Visste ni förresten att det är ett års garanti på KnitPro-stickor?
Stickmåttet med linjal är en gåva från Lankamaailma.

Nu ska jag ta itu med disken och sedan fästa lite.

Önskar er alla en skön fredagskväll med mycket mys!

Ett litet uppdrag

Idag har det verkligen varit ruskigt väder med blåst och regn. Perfekt väder att sitta inne och pyssla. När jag precis hade fått sista garnänden fäst i ena benvärmaren, ringde telefonen. Kunde jag komma och se efter Lilleman medan han sov sin eftermiddagssömn?
Joo, förstås kunde jag det. Jag körde alltså iväg till grannbyn och hann vinka åt Lilleman innan han skulle i säng. Han somnade snällt på nolltid och fadern for iväg till stan. Och vet ni, jag hade sån tur att Lilleman vaknade precis då fadern steg innanför dörren. Han hämtade ner sonen från övre våningen och Lilleman ville genast i min famn. Där satt han sen en lång stund medan han mornade sig. Ljuvligheters ljuvlighet. 💕

Sedan lekte storasyster och Lilleman. Hon försökte fånga honom med hula-hularingen, men han lyckades alltid smita iväg. I något skede lekte de båda syskonen så livligt att de slog huvudena ihop. Stackars Lillan, hon fick ett märke under ögat och det gjorde säkert jätteont. Jag blev alldeles förskräckt, tänk att jag är en så dålig barnvakt! Men barnens far tröstade mej med att de inte var första gången, som huvudena hade krockat.

När jag kom hem väntade äldsta sonen på mej. Hastigt klädde jag om och så iväg till stan och mataffären. Men det är en annan historia!

Önskar er en skön fredag!