Lite otålig

Igår var jag iväg till västra grannstaden tillsammans med äldsta sonen. Han skjutsade mej till sjukhuset där jag gick igenom diverse prov inför mitt kontrollbesök hos lungläkaren nästa vecka. Jag hoppas att allting är okej och att ingenting hemskt hittas.

Sonen var lite otålig och ville vare sig hit eller dit. Men lunch ville jag ha, så vi körde in till stan och en lokal pizzeria.

Jag försöker komma bort från mitt standardval, alltså pita kebab och prova på nya rätter. Igår valde jag Durum höna. Det var lite tokigt, för jag visste inte att det liksom var en pizzarulle med sallad och broiler inuti. Jag fick förstås begära låda och ta hem halva rullen.

Vi handlade inte igår, för äldsta sonen vägrade. Idag har vi varit till stan och verkligen storhandlat. Sonen var otålig och jag hade en kilometer lång lista med varor jag skulle ha, allt från sallad, tomater, gurka till grönsaksbuljong och massor av färskostar. Han gick bredvid mej och smågnällde och tyckte att jag inte behöver rädisor och inte så där många burkar med creme fraiche osv., osv.
Till sist fick jag säga åt honom riktigt på skarpen:
– Om du int slutar gnälla nu får du gå ut och sitta i bilen och vänta.
– Men måst du handla så myky (mycket)?
– Jo, för jag ska ju laga en smörgåstårta och ingen vill komma till stan sent i kväll och köpa det jag glömt, bara för att du protesterar.
Sonen lommade lite slokörad iväg, men inte att han plockade vare sig mjölk eller grönsaksbuljong från hyllorna. Nej, han kom istället med en Fazers blå åt fadern. Mummel mutter. Nån chokladplatta stod inte på min inköpslista.

Till all tur gick det undan vid kassorna och verkligen skönt att ha sonen med som tog hand om varorna. Jag skulle ha fått stå en evighet och packa undan i kassarna, tre stycken stora.

Jag kom hem med den här korsordstidningen. Jag har endast supersvåra tomma rutor kvar i Mästarkrysset, så jag behöver lite annat att gymnastisera min hjärna med.

Lite otålig har jag varit i väntan på KAJ:s nya låt, tänk om den floppar? Men nej, ingen fara jag har redan fått Economy PLUS på hjärnan! Nu väntar jag otåligt på videon till låten, för är det på den här DC trean killarna dansar? Att de är på flygplatsen i Vasa vet jag, för det berättade Axel. Jag vet också att planet är i Vasa fastän det är många som skulle vilja ha det till Pyttis. Spännande!

Igår kväll när vi satt i var sin gungstol med bisin min och såg på en dokumentär om hur Led Zeppelin bildades, konstaterade vi att vi inte skulle ha orkat med att vara ute och festa. Enda stället vi skulle ha kunnat tänka oss att besöka var barnbarnen i grannbyn, för de går och lägger sig tidigt på kvällen!
Och nu, nu ska jag iväg till grannbyn och äta hemgjorda munkar! Mums!
Och ifall ni funderar, jo, vi smakade på mjöden igår och den blev helt bra.

Önskar er alla en skön fredagskväll. Njut av det ljuvliga vårvädret så länge det varar.

Vappenfest

Igår var det stickcafé hemma hos G-M.

Och ni ser, det var en riktig vappenfest!

Bordet var så vackert dukat. Vi skålade i god butiksmjöd, njöt av varandras sällskap och bordets gåvor. Vi åt jättegoda varma smörgåsar, små snittar med skagenröra på, petit chouxer och mariannekarameller. U hade bakat goda korintkex. På bordet fanns också små munkar, men ingen av oss orkade äta av dem.

C hade med sig den vackraste heliumballong jag sett.
Bisin min hojtade för en stund sedan att när luften gått ur såna här ballonger kan man använda folien, som presentpapper. Det hade han sett i tv. Så nu kan jag lugnt köpa ballong utan att vara barnslig, eller hur? Jag behöver ju folien när jag ska paketera födelsedagsgåvor!

Det var en så trevlig vappenfest igår hos G-M att klockan mitt i allt hann bli 18.30! Vi satt i allsköns ro, stickade, pratade och mumsade på goda skumppakyssar, som C hade med sig.

Bisin min undrade vart jag riktigt hade hållit hus när jag kom hem sent omsider.

Här hemma fortsatte festen med varma smörgåsar och petit chouxer, som G-M gav åt mej. Stort TACK för godsakerna.
I kväll kan vi ta det riktigt lugnt, för vi har ju redan haft vår vappenfest!

Önskar er alla en riktigt fin valborg! 

Stickad babyklänning/tunika

I tisdags för en vecka sedan blev jag färdig med mitt lilla vita sommarprojekt.

Stickad babyklänning/tunika

Start: 08.04.2026

Färdig: 21.04.2026

Garn: Blend Bamboo från Hjertegarn

Åtgång: 80 g
Stickor: 3½ och 4

Virknål: 3
Mönster: Vauvan tunika från Lankamaailma

Designer: Betina Jönsen, Amager Strik Design

Mönster: Fem minuters hjärta 

Designer: Åsa Bautovic  

Tänk, jag fick det här projektet färdigt ändå till slut. Fotot är taget före blockning, så det ser kanske lite konstigt ut. Det där bambugarnet är jättemjukt och jag tyckte därför att det var lite svårt att sticka med. Nu har jag ännu lite på ett nystan kvar, som jag inte riktigt vet vad jag ska göra med. Jag hade faktiskt, hör och häpna, köpt ett extra nystan, för säkerhets skull liksom.

Det virkade fem minuters hjärtat är mitt eget påhitt. Tyckte att det passade och jag vill ju för det mesta ha en personlig prägel på mina alster. Jag följer ju inte alltid slaviskt mönstren.
Jag utgår från att det här plagget först kan användas som klänning och senare som tunika. För övrigt riktigt härligt med lite babystickning mellan sockorna!
Ja, och tänk, nu har jag sommarprojektet färdigt redan i april!

Nu blir det bråttom, för jag borde hinna få mjöden på flaskor, skriva min medicinlista inför morgondagens sjukhusbesök och duscha innan jag ska iväg till stan på stickcafé. Och vad vill jag göra? Jooo, sticka!

Önskar er alla en finfin onsdag.

I farten

I morse var jag full av energi då jag kravlade mej ur sängen före halvåtta. Det är sånt, alltså energi, man får då man får tillbringa tid med sina barnbarn.

Jag hade en fin eftermiddag igår tillsammans med Lilleman. Han var minsann i farten.

Vi lekte med bilar, som med väldig fart kom ner för den här banan. Tror att det här är någon sorts parkeringshus. Plötsligt hade de snabbaste bilarna försvunnit utan att jag riktigt visste hur det gick till. När jag frågade Lilleman såg han helt oförstående på mej. Vad då, bilar som var borta?
Vi hölls inomhus, för det var rätt blåsigt igår och jag visste inte riktigt vilka utekläder Lilleman borde ha på sig. Sen vet jag ju inte om jag skulle ha klarat av att vara över två timmar utomhus med honom. Det är nämligen inte sagt att jag skulle ha fått in honom.

Lilleman är härlig och han lydde riktigt bra när jag sa att han inte får hoppa från diverse höga ställen där han försökte klättra upp. När så mamma kom hem från jobbet och innanför dörren tog det inte länge innan han blev klängig och lite smågnällig. Mamma är liksom bäst och efterlängtad och då får hon ta emot saknaden. 💕

I morse har jag varit i farten.

– Vad ska du med den där kastrullen, frågade bisin min häpet i morse då han fick syn på tio liters kastrullen på spisen.
– Koka bataljonssoppa!
Men det blir trots allt mjöd i år också, i det här huset! Och jodå, den hinner nog bli färdig lagom till första maj. Om jag skulle ha börjat med mjödtillverkningen tidigare, så skulle drycken vara slut redan före valborg. Och det trots att bisin min säger att vi inte ska ha mjöd, att det inte är hälsosamt eller bra för oss.

Medan jag väntade på att mjöden skulle svalna så pass mycket att jag kunde lägga i den där knivsudden med jäst, paketerade jag lite presenter. Jag är inte alls bra på det här, men vad gör jag inte för mina barnbarn! ❤️
Lugn, bara lugn, här är nu paket till tre kalas! Vårt förråd med handdukar och lakan är nu fyllt med gåvokassar. Det gäller att hålla tungan rätt i mun så rätt kasse kommer med till rätt födelsedagskalas! Snart är barnbarnen så stora att det inte längre går att köpa presenter åt dem, så bäst att passa på och överraska så länge det varar!

Få se nu vad jag ska hitta på resten av dagen. Bisin min vill att jag bakar, men... ja, jag vet inte riktigt...

Önskar er alla en skön fortsättning på tisdagen!

Börja inte sent på kvällen!

Kära vänner, nu ska ni lyssna på mej: Ni ska inte göra som jag gör utan som jag säger! För vad ni än gör, börja inte sent på kvällen med ett nytt stickprojekt! Det gjorde jag igår och hamnade i ett sånt flowtillstånd att jag inte var i säng förrän halvtvå i natt! Inte klokt alltså!

Tidigt på kvällen stickade jag förståndigt nog en provlapp. Måste ju kolla att masktätheten stämmer åtminstone något så när. Använder 7-bröder garn och funderar lite smått om det är för stickigt. Men det är nu det här garnet som jag har hemma, så det får duga.

Jag kunde inte genast sätta upp de 192 maskorna på rundstickan, för bisin min och mr J stegade in här hos oss. Till all tur räckte middagsmaten, pripelsås (köttfärs) och potatis åt båda karlarna. Mr J var riktigt nöjd, för nu behövde han inte laga mat hemma. Till efterrätt delade männen på det sagolikt goda sagowienerbrödet från Wi-box. Och på tal om Wi-box, jag glömde totalt bort att köpa skorpor när jag var där! 🙈 Men kanske lika så bra, för jag har slutat dricka kvällste. Och det är bra, för nu behöver jag inte springa på toan på natten!

Förutom att karlarna babblade och frågade en del, såg jag på darts på tv och då blir det lite si och så med att lägga upp maskor för en ny stickning. Tyvärr förlorade min favorit Gian van Veen mot Johnny Clayton. Men de var ganska jämna, för det blev 6-5 till Clayton. Van Veen måste skärpa sig lite när de där sista pilarna ska kastas, så att han vinner. Bisin min gruffade lite om att jag bara ser på unga killar. Nä, det är inte det, men Gian påminner mej om en högt älskad person och Gian verkar vara riktigt sympatisk. Jag tyckte om när han och Clayton kramade om varandra både i början och slutet av matchen. Dart är faktiskt en trevlig sport utan våld och slagsmål. Fy sjutton för sporter där man pucklar på varandra.

När pilkastningen var slut, gubbarna försvunnit och jag hade fyllt diskmaskinen var det äntligen dags att sätta upp maskorna. Så här långt kom jag med min stickning igår kväll/natt. Att jag inte kom längre beror dels på att det efter klockan 22:30 äntligen visades snooker i tv. Ja, och så förstås att jag är en långsam stickare. 
Men hur som helst, börja inte sent på kvällen med ett nytt stickprojekt ifall ni inte är nattugglor! Det är inte jag, för i morse var jag uppe strax efter sju och känner mej nu lite seg. Måste skärpa till mej, för snart ska jag iväg till grannbyn och ta hand om Lilleman. Men före det ska jag kolla lite vilka fyllningar, förutom skinka jag skulle kunna lägga i skinktårtan, som jag just fick en beställning på!

Önskar er alla en ny fin vecka!

På dop

Igår var vi iväg till Ekenäs på lilla T:s dop, bisin min och undertecknad. Vi plockade upp dottern i västra grannstaden och så susade vi iväg med vår gamle opel. Vi stannade till vid min farbrors grav och tände ett ljus. Vi har inte varit i västra Nyland sen slutet av september förra året och då var jag ännu konvalescent.
Till all tur hade vi dottern med så vågade inte bisin min göra annat än lyda och stanna vid Wi-box! När jag ber om ett stopp för att gå in där och köpa lite västnyländska bageriprodukter med hem, då vägrar han alltid att stanna!

 

Lilla T:s dop var en varm, hjärtlig och stor fest. Jag är innerligt tacksam och glad för att vi fick ta del av den och för att föräldrarna orkade ställa till med så stort kalas. Det är fint att kunna träffas i glädjens tecken och få fira den nyfödda.

Vi hade riktigt trevligt bordssällskap och vi var rätt många från östra Nyland på plats. Österbottningar var där också och kanske fler långväga gäster. Jag har inte riktigt koll på alla deltagare.

När dopfesten var över fick Nallen, som fanns vid det överfulla presentbordet vila sig!

Jag lade våra gåvor i den här gåvokassen (eller heter det presentkasse? Nu blev jag osäker).

Jag paketerade faktiskt in gåvorna. Dumt nog, för inte kan ju lilla T packa upp presenterna! Hoppas dock att föräldrarna tyckte det var spännande! 

Med presenten följde det här hemgjorda kortet. Och nej, det är inte min kreation, jag skulle säkert ha överarbetat det hela, tyvärr. Det här tycker jag att är jättefint och framförallt ett sånt som inte går att köpa i butik.

På hemvägen besökte bisin min ännu en grav medan jag och dottern satt i bilen. Jag ville inte grumla glädjekänslan med besök på kyrkogården.
Vi körde hemifrån igår före halvelva och återvände vid halvåttatiden.  På kvällen var jag rejält trött och tänkte att jag kommer att somna i gungstolen framför snookermatchen mellan Higgins och O'Sullivan. Men jag klarade det och orkade till och med sticka på mitt lilla svartvita sockprojekt. Något nytt orkade jag inte börja på.

Och det trots att dottern igår gav det här garnpaketet med tre nystan ljuvligt mohairgarn och mönster till en härlig tröja. Men först leta efter tians rundstickor, som jag kanske inte ens har och sen sticka provlapp. Nä, det skulle ha blivit på tok för mycket igår kväll.

I morse då jag vaknade trodde jag knappt mina ögon, snö!!! Takatalvi alltså rumpvinter! Brrr!

I morse var det annars lite lyxigt till den stora temuggen, för gårdagens utflyktsmackor fanns kvar i kylskåpet. Ni ser att det står ett I där på påsen. Det är för att det är min macka.

Ve och fasa, om bisin min i misstag skulle få en ostmacka!
Persiljan slokar lite, men mackan var god ändå. Gurkskivorna fick förbli i kylskåpet.

Idag kan vi välja efterrätt från Wi-box. Vill vi ha sagowiener...

... eller struvor?

Nu måste jag bestämma mig för om jag ska börja på ett nytt stickprojekt, som har svårighetsgraden två nystan. Eller ska jag sticka färdigt ankelsockorna? Det svartvita lilla sockprojektet? Något av mina rosa projekt? Eller ska jag virka?
Alla dessa dagliga beslut, som kan leda till total kaos i hjärnan.
Men först ska jag skriva e-post och sen spara gårdagens dopfoton på ett yttre USB-minne! De fotona, som bisin min just har kritiserat. Suck! Varför kan han inte själv fota då om han tycker att jag är en så dålig fotograf?

Önskar er alla en skön fortsättning på söndagen. Om ni tycker det är tråkigt med snön kan ni alltid göra som Lillan, bygga en snögubbe!

Fingermat

– Va, dom e ju int gröna, utropade bisin min igår då han grävde i lådan med rosékulor.

Jaa, vad skulle jag säga till det? Har ni nån gång sett grönt rosévin? Nä, inte jag heller. Självklart är rosékulorna då rosa, eller hur?
Trots icke-grön färg gick kulorna åt. En av dem som älskar gröna kulor, säger att de här nyheterna smakar socker, men har bara olika färg. Det kan jag inte ta ställning till, för jag hann endast provsmaka på två rosékulor innan de försvann i en annans mage! Säkert hälsosammast så för min del.

I natt sov jag jättedåligt. Jag snurrade runt som en liten virvelvind i sängen och hade obehagliga drömmar. Jag drömde att bisin min hade gjort av med våra pengar från kontot i nån galen investering. Vi hade inte längre pengar till mat. Jag försökte få honom att förstå att han inte kan tömma kontot så där bara och var gråtfärdig av ångest. Drömmen var så tydlig och hemsk att när jag vaknade trodde jag först att det var en sanndröm. Det var nära att jag skulle ha börjat skälla på bisin min. Han skulle nog inte ha förstått ett jota av vad jag yrade om.
Och varifrån kommer den här drömmen då? Jo, från överbelastning av eländet som regeringen nu bjuder ut i nästa års strama budget. Det blir liksom ännu mer nöd och ännu värre på alla fronter. Igår talade jag med en som jobbar inom psykvården och uppgivenheten var stor. Snyft!
Hoppas att det blir lugnare i natt så jag orkar i morgon. Ska bara tänka sköna tankar.

Idag har jag varit iväg till stan tillsammans med äldsta sonen. Ja, ni ser, igår var jag tillsammans med yngsta sonen och idag med äldsta. I morgon är det dotterns tur! 💕
Vi inledde stadsbesöket i lokala bageriet, fortsatte till macken, för vår gamla plåtlåda går på bensin. Och nu vet jag inte om man ska säga tyvärr eller tack och lov. Bisin min klarar av att serva våra gamla bilar, men allt elektroniskt är av ondo, för det går inte att fixa.

Från macken till stora röda varuhuset, för där kunde man köpa kaffe till nedsatt pris. Där trängdes vi glatt med andra pensionärer. Den här gången nöjde vi oss med endast två paket kaffe. Vi lämnade alltså kvar lite åt de andra också. Jag hade en rätt lång lista på vad jag skulle kolla där i affären. Men sonen var så otålig och stod och hängde bredvid mej och gnällde som en liten treåring. Jag kunde inte koncentrera mej, så nu är jag utan de där strumporna jag tänkte köpa för säkerhets skull ifall min nagellösa stortå börjar blöda. Brrr!
Men, men det ska ju bli kallt i morgon, så bäst skulle det nog vara med yllesockor! Fast de ryms förstås inte i skorna och då trycker det på tån. Ack, ack...

Från röda varuhuset körde vi söderut och intog en sen lunch.

Den här gången valde jag fingermat i form av Kentucky chicken. Jag kan ju inte alltid hålla på och äta pita kebab heller. Saknade dock sallad eller andra grönsaker. Ja, och så skulle man välja dipp till hönan. Alltid svårt det där, för jag känner mej så lättad då jag äntligen har klarat av att välja nånting från den kilometerlånga menyn. Och så kommer frågan: Hurudan dipp vill du ha?
Jag orkade med kycklingen, men inte med alla potatisar.

Ändå åt jag en blåbärsbulle till efterrätt här hemma och nu är jag alldeles, alldeles proppmätt!

Vi var ett hastigt varv i matbutiken innan vi återvände hem. Jag hade glömt både matlagningsgrädde och jäst igår. Dessutom köpte jag ingredienser till utfärdssmörgåsar i morgon. För tillfället funderar jag på om jag ska sätta gurkorna färdigt mellan brödskivorna eller om det är bättre att ha dem skilt? Brödet blir ganska slemmigt med gurkskivor färdigt emellan. Hmmm...
Jag måste fixa mackorna redan i kväll, för i morgon hinner jag inte.

I morgon blir det alltså inget blogginlägg, för vi ska iväg västerut på roligheter. Och nej, tjuvar göre sig icke besvär, för vårt hus blir inte tomt. Äldsta sonen huserar här tillsammans med våra katter. Dessutom finns här inte nånting av värde att stjäla heller, annat än mitt garn och mina stickor. Men det låter ni allt bli att röra och därmed basta!

Nu ska jag paketera lite, duscha och fixa mackor!

Önskar er alla en fin lördag! Ta hand om er och tänd en brasa om det blir för kyligt.