Fingermat

– Va, dom e ju int gröna, utropade bisin min igår då han grävde i lådan med rosékulor.

Jaa, vad skulle jag säga till det? Har ni nån gång sett grönt rosévin? Nä, inte jag heller. Självklart är rosékulorna då rosa, eller hur?
Trots icke-grön färg gick kulorna åt. En av dem som älskar gröna kulor, säger att de här nyheterna smakar socker, men har bara olika färg. Det kan jag inte ta ställning till, för jag hann endast provsmaka på två rosékulor innan de försvann i en annans mage! Säkert hälsosammast så för min del.

I natt sov jag jättedåligt. Jag snurrade runt som en liten virvelvind i sängen och hade obehagliga drömmar. Jag drömde att bisin min hade gjort av med våra pengar från kontot i nån galen investering. Vi hade inte längre pengar till mat. Jag försökte få honom att förstå att han inte kan tömma kontot så där bara och var gråtfärdig av ångest. Drömmen var så tydlig och hemsk att när jag vaknade trodde jag först att det var en sanndröm. Det var nära att jag skulle ha börjat skälla på bisin min. Han skulle nog inte ha förstått ett jota av vad jag yrade om.
Och varifrån kommer den här drömmen då? Jo, från överbelastning av eländet som regeringen nu bjuder ut i nästa års strama budget. Det blir liksom ännu mer nöd och ännu värre på alla fronter. Igår talade jag med en som jobbar inom psykvården och uppgivenheten var stor. Snyft!
Hoppas att det blir lugnare i natt så jag orkar i morgon. Ska bara tänka sköna tankar.

Idag har jag varit iväg till stan tillsammans med äldsta sonen. Ja, ni ser, igår var jag tillsammans med yngsta sonen och idag med äldsta. I morgon är det dotterns tur! 💕
Vi inledde stadsbesöket i lokala bageriet, fortsatte till macken, för vår gamla plåtlåda går på bensin. Och nu vet jag inte om man ska säga tyvärr eller tack och lov. Bisin min klarar av att serva våra gamla bilar, men allt elektroniskt är av ondo, för det går inte att fixa.

Från macken till stora röda varuhuset, för där kunde man köpa kaffe till nedsatt pris. Där trängdes vi glatt med andra pensionärer. Den här gången nöjde vi oss med endast två paket kaffe. Vi lämnade alltså kvar lite åt de andra också. Jag hade en rätt lång lista på vad jag skulle kolla där i affären. Men sonen var så otålig och stod och hängde bredvid mej och gnällde som en liten treåring. Jag kunde inte koncentrera mej, så nu är jag utan de där strumporna jag tänkte köpa för säkerhets skull ifall min nagellösa stortå börjar blöda. Brrr!
Men, men det ska ju bli kallt i morgon, så bäst skulle det nog vara med yllesockor! Fast de ryms förstås inte i skorna och då trycker det på tån. Ack, ack...

Från röda varuhuset körde vi söderut och intog en sen lunch.

Den här gången valde jag fingermat i form av Kentucky chicken. Jag kan ju inte alltid hålla på och äta pita kebab heller. Saknade dock sallad eller andra grönsaker. Ja, och så skulle man välja dipp till hönan. Alltid svårt det där, för jag känner mej så lättad då jag äntligen har klarat av att välja nånting från den kilometerlånga menyn. Och så kommer frågan: Hurudan dipp vill du ha?
Jag orkade med kycklingen, men inte med alla potatisar.

Ändå åt jag en blåbärsbulle till efterrätt här hemma och nu är jag alldeles, alldeles proppmätt!

Vi var ett hastigt varv i matbutiken innan vi återvände hem. Jag hade glömt både matlagningsgrädde och jäst igår. Dessutom köpte jag ingredienser till utfärdssmörgåsar i morgon. För tillfället funderar jag på om jag ska sätta gurkorna färdigt mellan brödskivorna eller om det är bättre att ha dem skilt? Brödet blir ganska slemmigt med gurkskivor färdigt emellan. Hmmm...
Jag måste fixa mackorna redan i kväll, för i morgon hinner jag inte.

I morgon blir det alltså inget blogginlägg, för vi ska iväg västerut på roligheter. Och nej, tjuvar göre sig icke besvär, för vårt hus blir inte tomt. Äldsta sonen huserar här tillsammans med våra katter. Dessutom finns här inte nånting av värde att stjäla heller, annat än mitt garn och mina stickor. Men det låter ni allt bli att röra och därmed basta!

Nu ska jag paketera lite, duscha och fixa mackor!

Önskar er alla en fin lördag! Ta hand om er och tänd en brasa om det blir för kyligt.

Bilstickning

Idag har jag varit långt borta hemifrån tillsammans med yngsta sonen. Ända till Myrbacka i Vanda körde han.

Medan han utförde sitt "stadsärende" satt jag i bilen och väntade.

Utanför det här gråtrista komplexet satt jag och stickade på mitt senaste sockprojekt. Och jodå, lugn bara lugn. Jag steg faktiskt ut ur bilen och sträckte på benen, för det är ju inte bra att sitta stilla alltför länge.

Vi besökte också köpcentret Myyrmanni. Jag är inte så där jätteförtjust i såna där anläggningar, men nu råkade jag ha ett viktigt hysch-pysch ärende till Suomalainen. Det värsta var att så fort jag såg mej omkring hittade jag en massa födelsedagspresenter åt flickorna! 🙈 Och det ska ju inte vara flera paket nu, eller hur?
Tyvärr fanns inte det presentpapper jag ville ha. Suck!

När jag kom ut från Suomalainen borde jag ju ha hastat iväg till hissen och parkeringsgrottan, men ett snabbt varv på Lindex kunde jag ju unna mej medan sonen gick i en annan butik. Kära nån så många söta babykläder det finns! Jag hade verkligen svårt att slita mej därifrån utan att köpa nånting.
I vuxen storlek hittade jag ett par underbara gråa långbyxor som var nedsatta från 59,99 € till 10 €. Frestelsen att köpa dem var stor, men jag vågade inte göra det utan att prova dem. Och att prova byxorna hade jag inte tid med, så de fick hänga kvar där på reastången. 

Tillbaka i bilen frågade sonen vad jag tyckte om det här för mej nya köpcentret. Jag svarade att jag saknade de små affärerna. Alla de där kedjebutikerna är ju samma överallt Prisma, Citymarket, Tokmanni, Jysk, Clas Ohlson osv.
– Du såg knappt en sjundedel av stället, sa sonen då.
Det kan förstås hända, men jag vet nog inte riktigt vad som skulle ha intresserat annat än knappar och garn!
Men det kan jag konstatera att toaletterna var snygga och rena. Extra plus för det.

Vi var inte ut och åt, för det var bråttom hem före eftermiddagsrusningen. Vi tog var sin pizzabit i bilen istället. På hemvägen var vi till mataffären här i stan och handlade.

Jag köpte lite godis. De här är nya för oss och förstås inte alls hälsosamma. Jag köpte också ingredienser för mjödtillverkning. Det trots att bisin min sa att jag inte ska göra nån mjöd alls, för det är inte heller hälsosamt. Få se nu, snart måste jag bestämma mej.

Igår kväll då jag satt i gungstolen i allsköns ro och stickade blev det plötsligt skumt. Den andra lampan i vår tre lampors armatur slocknade. Nu var det endast en lampa som lyste. Jag klagade min nöd för bisin min.
– Du får sticka med vitt garn, sa han och struntade blankt i den dåliga belysningen.
Äldsta sonen kom till all tur och bytte ut de söndriga lamporna mot hela och så gick det att sticka med svart garn och svarta stickor igen.

– Va, utropade bisin min efter en god stund.
– Du stickar ju med vitt garn nu, konstaterade han och spärrade förvånat upp ögonen.
Jo, det gjorde jag, stickade med vitt garn, för inte vill jag sticka en helsvart strumpa. Det skulle just se ut det!

Igår kväll såg vi igen på Kapes kökskapning där han hjälpte systrarna Margit och Marjut att komma bort från sin fildiet. Jag koncentrerade mej mer på att beundra de vackra stickade tröjorna än vad som hände i köket.

Nu ska jag försöka få igång både tvättmaskinen och diskmaskinen. Först efter det blir det stickdags igen. Det straffar sig att vara borta på äventyr hela dagen.

Önskar er alla en skön fredag!

Inte riktigt klok

Okej, vid det här laget vet ni ju redan att jag inte är riktigt klok. Det är liksom ingen hemlighet. Jag vet ju nu inte om jag ska skämmas för min dumhet eller om jag bara ska strunta i den. Jag lutar starkt åt det senare, för jag är gammal nog att inte bry mej. Jag tröstar mej med att jag inte är så totalt galen som den stora tokstollen i väst.

Jag tänkte använda det vita mjuka bambugarnet, som blev över från mitt lilla stickade sommarprojekt. Det som jag jagade knappar till igår. Jag virkade och rev upp redan en gång. Och så virkade jag på nytt, men garnet är för mjukt och "fintoffeln" ser inte riktigt klok ut, så igår rev jag upp alltihopa igen. Nu får det här virkandet vara ifall jag inte kan trolla fram lämpligt bomullsgarn.

Efter solnedgången igår kväll lade jag upp en ny liten sockstickning. Inte riktigt klokt med svarta stickor och svart garn i kvällsmörkret.
Inte riktigt klokt heller att börja på ett nytt projekt då jag har så många ofärdiga, som borde stickas färdigt. Det värsta är väl att jag längtar efter att börja på ett större projekt, vilket verkligen inte är riktigt klokt. Det som hittills har avhållit mej från stora projekt är min ovilja att sticka provlappar. Hur sockgarnen och sockstickorna fungerar för mitt handalag har jag nån sorts koll på, men för en tröja? Och med något annat garn? Det kan jag inte veta och då är ju en provlapp enda sättet att få reda på hur det ligger till. Hmmm...

Nu ska jag göra lite annat innan jag kör iväg till stickcaféet, som idag är hos H.

Önskar er alla en skön onsdag!

Den stora knappjakten

Egentligen hade jag idag tänkt skriva om böcker som jag läste förra sommaren, men mitt huvud är nu just fyllt av knappar! Ja, du läste rätt, knappar! Jag vill ha fyra stycken vita knappar i rätt storlek. Det kan väl inte vara så svårt? Här i vårt hus finns ju knappar i parti och minut.

Jakten inleddes igår. Jag drog ut en låda från min mormors arvegods. Vita knappar, jo, men...

... varför finns det endast tre när jag behöver fyra? Och de här är väl inte riktigt vita?

Igår gav jag sen helt enkelt upp.

I morse tog jag så ut den svarta lådan från min byrålåda, som finns i hobbyrummet. I den här svarta lådan har allt möjligt samlats under årens lopp och här finns mina egna knappar. Ja, och så mycket annat med förstås.

Jag tömde svarta lådan och började sortera. Banden hamnade i en plåtlåda och sytrådsrullar i en glaslåda.

Jag gjorde fina fynd, min samling med Nalle Puh klisterbilder! De hamnade nu i skrivbordslådan, så jag hittar dem när jag behöver dem.

Och de här! Visste ni att det finns såna här handdukshängargrejer? Tänk, nu slipper man sy i hängare. Tjohooo! Jag hittade faktiskt två såna här förpackningar.

Och vilken lycka! Äntligen, äntligen hittade jag min riktiga tygsax! Nu kan jag börja klippa. Vågar dock inte dra fram tyg och mönster, för bisin min kommer hit på kaffe med sin vedhuggarkompis. Och då ser det kanske inte så bra ut om matbordet är fullt med tyg, mönster och en symaskin.

Nu blev det bättre ordning i min svarta låda. Och det lönade sig att ordna upp, för nu vet jag vad som finns och jag gjorde ju verkligt fina fynd.

Men knappar hittade jag inte, så jag fortsatte leta bland knapparna jag ärvt av mormor.

Och jag blir nostalgisk. Den röda elefantknappen längst till vänster är från en kofta jag hade när jag var liten. Synd att de inte passar i mitt projekt. Inte säkert att det finns fyra stycken kvar av de knapparna heller. Suck!

Så synd att vi inte har handarbetsaffären kvar här i stan. Det är för dyrt att köra till Knapp-boden i västra grannstaden för att köpa fyra knappar. Och inte går det att beställa via nätet heller, för dels vet jag inte hur stora eller små knappar jag ska ha och dels hinner knapparna inte fram i tid. Jag vill ha mitt projekt färdigt nu och därmed basta!

Igår kväll satt jag och virkade ivrigt ända tills dagsljuset tog slut. I natt kom jag på att jag nog skippar de där virkade "tofflorna" och river upp allting igen. Bäst att sticka sockor istället.

Önskar er alla en fin fortsättning på tisdagen!

Ett bokpaket

Vilken besvikelse igår kväll framför tv:n, ingen snooker! Nej, istället valde kanalen att visa basket. Som om vi nu skulle vara intresserade av sånt. Suck!
En annan besvikelse var att bisin min prompt insisterade på att vi skulle lägga oss redan klockan 22:30. Inte klokt. Jag hann endast sticka ynka 9 varv på ankelsockan. Dubbelsuck! Jag borde kanske inte ha tagit hand om disken igår kväll, för det blev så lite sticktid över. Men det var skönt i morse att komma till ett rent och tomt diskbord (ja, eller heter det det diskbänk?).

Idag inleds läsveckan. Därför sa jag åt bisin min i morse att han skulle läsa nyheterna från text-tv istället för att se på dem. Till det fnyste han förstås. Verkar som om han har övergett text-tv helt och hållet.

Jag hoppas att ni har laddat upp rejält med böcker nu inför den här veckan. Jag har laddat upp med hela två stycken. I tisdags för en vecka sedan kunde jag fiska upp ett bokpaket ur postlådan. Jag beställde de här:

Ska bli spännande att läsa, i synnerhet novellerna, för det är en tid sedan jag har läst sådana. Jag fick ett presentkort till Suomalainen av min väninna T till vändagen. Jag passade på att använda kortet då man kunde beställa fraktfritt. Stort TACK för gåvan.

Idag har jag inte lust att göra nånting alls och det trots att jag har en rätt lång att-göra-lista. Lillemans mamma hämtade hit ett stort paket igår, som ska paketeras.
Mitt lilla vita sommarprojekt borde få knappar isydda och alla garnändar fästade.
Städning i köket skulle vara av nöden. Där har också samlats en hel massa konstiga grejer och skåpdörrarna ser helt eländiga ut. Suck!
Och så borde jag tvätta kläder, vara ute osv. osv. Kanske bäst att jag sätter mej i gungstolen och tar det riktigt lugnt. Visst får jag sitta och läsa mitt på dagen?

Önskar er alla en fin fortsättning på måndagen!

Fastlagsbullar i april

Söndagskväll och jag har gnott på, nästan lika flitigt som den lilla gumman. Få se om jag alls orkar handarbeta i kväll. Igår kväll blev det faktiskt lite småstressigt framför tv:n, för på en kanal visades dart och på en annan snooker, våra två favoritsporter. Blev hektiskt zappande där, så jag koncentrerade mej på virkningen och räknade noggrant varenda maska, för jag vill inte riva upp allting ännu en gång.

Varför blir det alltid så här råddigt på vårt matbord? Hur kommer det sig att allting samlas där på bordsändan? Både stora och mindre grejer, viktiga och oviktiga. Och när jag städade undan, så fanns där en massa små papperslappar och vad ska jag göra med dem? Är de viktiga? Kan jag bara slänga dem? Jag har ju till exempel datum för A:s kalas sparat i telefonen. Det räcker väl?

Nå, jag fick bordsändan uppstädad, diskbordet tömt och alla skäggstrån bisin min lämnat efter sig i lavoaren bortstädade. Puuuh!

Och jag hann duka fram diverse godsaker innan Lilleman med familj anlände.

Och vet ni vad? Jo, vi festade på fastlagsbullar (nej, det heter inte semlor här i Finland!) i april. Jättegott med nybakta bullar, jordgubbssylt och vispgrädde. Som sagt, nästyngsta sonen är en baddare på att baka! Vi hade en trevlig eftermiddag med huset fullt av liv. Lite sur var Lilleman då han inte fick godis från karamellskålen. Inte ens fast han försökte med famo!

Nu får det nog bli en avkopplande sockstickning istället för virkningen.

Önskar er alla en ny fin vecka!

I den statliga monopolbutiken

Igår orkade jag inte åka med till mataffären. Jag hade inte minsta lilla idé vad vi skulle ha för mat nu på veckoslutet. Äldsta sonen körde snällt iväg och handlade. Jag skickade ett stort kuvert med honom att posta. Jag hade nämligen löst både A-krysset och Allersnöten samt några korsord till. Riktigt på skoj skickade jag in lösningarna med hopp om att de kommer fram i tid.

Jag har en riktigt bra kurir, för han köpte Kuriren åt mej. Tjohoo!
Lite smått funderade jag på om jag borde prenumerera på den här tidningen. Men jag litar inte riktigt på posten, så jag håller mej till slumpvisa lösnummer istället. Bra så. Här på pärmen ser ni den talangfulla sånggruppen Lovisette.

På eftermiddagen då jag satt i allsköns ro vid matbordet och grubblade på Novokrysset i ovannämnda tidning, knackade det på dörren och in steg yngsta sonen. Vi diskuterade en stund och så sa han plötsligt:
– Jag är på väg till Borgå, jag ska till Motonet. Vill du följa med?
Nå, jovisst ville jag det och så var jag iväg västerut. Jag var inte alls in i Motonet, för jag hade inget ärende dit. Efteråt ångrade jag mej lite, för jag kunde ju ha försökt hitta en födelsedagspresent till morgondagens jubilar. Men det är svårt, ack så svårt med presenter till män, som säger att de inte ska ha nånting.

Yngsta sonen hade dock planen klar, vi skulle iväg till det statliga monopolet. Nåja, statligt och statligt, det är kanske bolagiserat? Vad vet jag? Jag har i varje fall inte besökt den butiken på flera herrans år, så utan sonen skulle jag ha yrat runt som en huvudlös höna och gapat stort av förundran. Men sonen, han navigerade snabbt och vant genom att läsa på informationsskyltarna och så stod vi där framför whiskeyflaskorna snabbare än kvickt. Allt från det stora galna landet i väst ratades. Nej, sånt blask skulle vi minsann inte köpa. De irländska flaskorna skippade vi också, för ska det vara whiskey så ska det vara skotskt. Åtminstone om man får tro yngsta sonen, som vet mer om den ädla drycken än undertecknad. Den sorten han hade tänkt ut fanns dessvärre inte där på hyllan, så nu blev det till att fundera. Jag tittade mer på hur flaskorna och förpackningarna såg ut medan sonen koncentrerade sig på innehållet, lagringstid osv. Som sagt, det är han som är experten inte jag!

Efter vårt promilleaktiga inköp tog vi en snabb runda i den stora mataffären. Helt plötsligt fick jag för mej att imorgon bjuder vi på ostbricka, nån sorts. Jag handlade alltså ostar och lämpliga kex lite så där planlöst. Få se nu vad det blir till.

Bisin min var också iväg västerut igår tillsammans med sin vedklyvarkompis. Den grillade korven, som Puuilo bjöd på var inte god enligt karlarna, så bisin min körde iväg till Mäntsälä på mat. Mest för att visa vedklyvarkompisen vad som finns inte alltför långt härifrån. Ja, och förstås njuta av grisfilén.
Både bisin min och undertecknad tyckte att det var riktigt bra att komma ut lite istället för att sitta hemma i gungstolarna!

På kvällen började jag på ett litet virkprojekt. Jag sprättade redan en gång. I natt kom jag på hur det skulle virkas, så nu blir det att sprätta på nytt och göra rätt. Det är på grund av det här, som mitt garn aldrig tar slut! Ja, och som dessutom gör att alla små projekt tar mycket längre tid än vad jag beräknat.

Kvällen avslutade vi med att titta och framförallt lyssna på Bryan Adams i Albert Hall. På torsdagskvällen såg vi på ett program om Kate Bush. Så det har varit mycket musik nu på kvällarna. Men ikväll blir det lite annat, för då ska vi se på dart. Det vill säga om jag kan slita mej från den stora älgvandringen.

Önskar er alla en skön söndag!