Rädda sockgarnen!

Idag har jag utfört en för mej farlig räddningsoperation! Och nej, nu talar jag inte om drönarna, som dimpade ner från himlen inte så jättelångt härifrån.

Nej, jag har räddat en vän i garnnöd. Hon meddelade att hon ska sluta sticka sockor, för fastän hon stickar med 2½ och 7 bröder, blir hennes sockor ändå så lösa att de inte hålls på fötterna. Hon säger att de inte heller håller formen. Hon undrade alltså om jag kan tänka mej att ta hand om hennes lager. Gissa vad jag svarade?

Nå, förstås jo! Så jag ryckte ut och räddade sockgarnen med den påföljd att mitt eget lager nu är katastrofalt! 🙈
Om det nu är så att du inte har starka nerver och inte tål mängder av garn, råder jag dig vänligt nog att hoppa över resten av det här inlägget. Det här kan kanske räknas som missbruk av garn?

Julröda 150 grams nystan, får snällt vänta till i vinter. Jättebra att ha i lager! 450 gram

 

Också de här 150 grams nystan och det räcker till ett par sockor i lite större storlek. Tjohoo! 450 gram

Högst uppe ett nystan på 200 gram! De två andra 150 gram, precis så där som det var förut. 500 gram

 

Här sju bröder i mer eller mindre klassiska grå sockfärger. 1050 gram

Randiga 150 grams nystan. 450 gram

Horisont i 100 grams nystan. 600 gram

Aapo var en av de sju bröderna. Här finns han som 100 grams nystan. 300 gram

Här också 100 grams nystan. 600 gram

Ett ensamt Nature nystan. 100 gram

Det bästa med de här nystanen är att de alla har den "gamla" sammansättningen, det vill säga 75% ylle och 25 % polyamid. Det blir alltså rejäla och slitstarka sockor.
En annan bra sak är att här är många grundfärger, färger som jag oftast saknar i mitt lager, för jag faller pladask för rosa och lila färger och köper oförnuftig nog de nystanen. Inte sagt att karlarna gillar såna sockor!

Wool Rescue har jag inte råkat på förut, Tjockleken samma som i sju bröder. 300 gram

Här reflexgarn och storebror. 200 gram

Grundfärger av Nalle-garnet. 400 gram

Randigt Nallegarn, Taika. 100 gram

Vieno, tunnare än Nallegarn. 126 gram

Junior Raggi, ny bekantskap för mej. 350 gram

Sisu. 100 gram

Ulla från Lankava. 200 gram
Förr fanns det en liten garnaffär i Pyttis längs med riksvägen. Därifrån kunde man köpa Lankavas garner direkt över disk. Nu vet jag inte om den nya motorvägen gjorde så att den affären stängde eller om det helt enkelt inte lönade sig att hålla den öppen. Det kan förstås hända att coronan bidrog till stängningen, vem vet.

Jag har inte använt kaupunkilankas garner heller. Dem kunde man förr köpa från Pukaron Paroni i Lappträsk. Men den finns ju inte heller kvar längre. En stor kedja tog över och kastade ut allt. Utveckling i all ära, men ibland så undrar jag allt.

 

Alltid spännande med självrandande garn, här Nordlys från Viking Garn och DROPS Delight. 150 gram

 Vännen sa att hon härefter endast ska köpa inhemsk ull. Här ett exempel på det:

Wilhelmi från Vonue. 200 gram

Och Ensio från Airikkala gård. 100 gram

Om jag har räknat rätt så har jag räddat 6 826 gram sockgarn! Och totalsaboterat mitt garnlager. Snyft! Men lugn bara lugn. Jag kommer att ge bort en hel del garn, för jag hinner omöjligt sticka allt detta.

Jag fick den här fina boken "på köpet". Den innehåller Veera Välimäkis fina sjalmönster. Det enda som kan vara lite knepigt här, är att nästan alla mönster har utländskt garn. Nog för att man får tag på dem i vissa garnaffärer i huvudstan eller från nätet, men ändå...

Igår kväll så började jag faktiskt på ett litet somrigare projekt, men jag tyckte att kanten inte blev bra. Nu funderar jag om jag ska riva upp de 30 första varven och göra om kanten, men hur. Ännu en fråga att spara till onsdagens stickträff.

Vi hade förresten inte en endaste en finsk häxa på besök här igår på palmsöndagen, så jag fick gömma chokladäggen. Det finns en viss risk att de försvinner annars. De behövs garanterat i lördag då finlandssvenska häxorna går runt.

Nu får det lov att bli lite sockstickning ännu innan läggdags!

Önskar er alla en härlig ny vecka! Hoppas att sommartiden inte ställer till det alltför mycket!

Jyjy-26 – 5

Viikko sitten, sunnuntaina 22.3 valmistui vihdoin jyjy-26 nro 5, traktorisetti:

5 Traktorilapaset

Aloitus: 26.01.2026

Valmis: 22.03.2026

Langan menekki: 31 g

Lanka: Fröya, Viking Garn
Puikot:  3½ ja 4

Ohje: Malli 41,  Kauneimmat käsityöt nro 7/2022

Suunnittelija: Gerd Auestad/Viking Garn

 

5 Traktorimyssy

Aloitus: 28.02.2026

Valmis: 21.03.2026

Langan menekki: 49 g

Lanka: Fröya, Viking Garn
Puikot:  3½

Ohje: Malli 40,  Kauneimmat käsityöt nro 7/2022

Suunnittelija: Gerd Auestad/Viking Garn

 

5 Traktorvantar

Start: 26.01.2026

Färdig: 22.003.2026

Garn: Fröya från Viking Garn

Åtgång: 31 g
Stickor: 3½ och 4
Mönster: Modell 41 i Kauneimmat käsityöt nr 7/2022

Designer: Gerd Auestad/Viking Garn

 

För en vecka sedan på söndagen fick jag äntligen traktorvantarna färdiga. Då väntade redan mössan färdigstickad med alla garnändar fästade.

Men det var det här virrvarret med garnändar på vantarna, som gjorde att det dröjde innan det här lilla projektet blev färdigt.

Det blev igen en liten hög garnstumpar till min burk, som innehåller just garnstumpar. Kan vara bra att ha ifall jag vill virka lite amigurumifigurer. Vem vet om och när jag får inspiration.

Fröya är ett nytt garn för mej, mjukt och skönt, men passar på något sätt inte riktigt mitt handalag. Det var dock det garnet, som användes i mönstret och som jag hade köpt redan i januari just för det här ändamålet.
Om ni tror att det här traktorsetet ska bli Lillemans, så tror ni helt rätt. Att traktorn är röd här och inte grön som i mönstret, beror helt enkelt på att det finns enbart röda traktorer på gården. Om de här är för stora för Lilleman får storasyster dem och är de för små får jag hitta på åt vem jag kan ge dem.

Igår kväll körde jag fast i min stickning, jyjy-26 projekt nummer 13. Typiskt att det är nummer 13, inte sant? Jag vet inte riktigt om jag vågar fortsätta och tänker att det är nog bäst att projektet nu får vila i lugn och ro medan jag funderar. Fiffigast är förstås att ta med det till stickcaféet och fråga där. Jag har lite på 20 cm kvar att sticka så skulle det vara färdigt. Jag är inte jättepigg på att riva upp alltihopa igen. Suck!
Nu är frågan om jag ska fortsätta på en av de fyra olika sockstickningarna jag har börjat på eller om jag ska sticka någonting lite somrigare emellanåt. Eller varför inte börja på en femte sockstickning? 😀

Bäst att gå ut och öva lite kast medan jag funderar.

Önskar er alla en skön fortsättning på vår korta söndag! Ja, ni kom väl ihåg att vrida klockan framåt i natt?

Ny hobby

Om ni far här förbi på landsvägen och hör nånting som klingar, då är det bara jag!

I torsdags hämtade nämligen nästyngsta sonen den här korgen åt mej! Så nu kan jag börja med en en ny hobby, frisbeegolf eller discgolf, som det egentligen heter. Sonen hämtade också några discar som jag ska kasta i korgen så det sjunger om det. Han uppmanade mej samtidigt att delta i de lokala tävlingarna, för i damklassen finns endast en annan med. Det betyder ju att jag får silver fastän jag blir sist! Wow!
Men först måste jag nog övningskasta här hemma. Visserligen går det bättre här, för här är ju öppet och inga träd i vägen. På en frisbeegolfbana kan det i princip vara vilka hinder som helst, träd, buskar, vatten och förstås höjdskillnader. Sen finns det trappor, åtminstone på den banan som finns i Valkom. Just nu har jag svårt att föreställa mej gå omkring med en ryggsäck fullproppad med discar och försöka kasta rätt sorts disc i 18 olika korgar! Visserligen har jag haft bra bollsinne, men att kasta frisbee har nog inte mycket gemensamt med bollar, tror jag.

– Du kommer att få axeln ur led, sa bisin min och skrattade smått försmädligt åt min nya hobby.
– Varför det, frågade jag förvånat.
– Nå, du ska ju ha en knyck när du kastar.
Till det fnös jag bara. Jag behöver väl inte ha nån knyck? Bäst att studera kastteknik på Youtube.
På något sätt tycker jag att bisin min borde vara nöjd, för han har ju klagat på att jag bara sitter och stickar hela tiden. Min nya hobby tar ju mej ut! Men nä, bisin min tycker att jag borde göra nån nytta ute på gården istället. Kratta och städa upp och... Håhåjaa!

Nu smiter jag ut på nytt!

Önskar er alla en skön fortsättning på vår soliga lördag!

Snabb service

– Nå, e du färdig nu, frågade äldsta sonen idag mitt på dagen.
– Eh, vad då färdig?
Det visade sig att vi nu ändå skulle till stan, fastän han tidigare sagt nej till en stadsresa.

Vi började med att besöka "telefonbolaget".  Någonting jag dragit mej för en längre tid. Ändå vet jag i princip vad dom talar om när de tekniska termerna kommer upp. Men, nu skulle äntligen det urgamla fiberavtalet sägas upp eller bytas och jag skulle ta ett nytt snabbare i bruk. Jag var beredd att identifiera mej och började redan gräva efter passet. Samtidigt funderade jag febrilt på hur uppsägningen skulle gå till.

Men hör och häpna, den unga damen på andra sidan disken frågade efter vår adress och mitt namn. Hon kollade att jag har andel i telefonbolaget och äldsta sonen kom ihåg att nämna att vi har kabeltv. Och nästan innan jag ens hann blinka var allting fixat.

När vi kom ut ur telefonhuset stirrade sonen och undertecknad förbluffat på varandra. Hur gick det där till? Borde jag inte ha identifierat mej? Vem som helst skulle ju kunna säga vad som helst om de har ens namn och adress! Jösses! Om vi skulle ha vetat att det var så här enkelt, så skulle vi ha gjort den här åtgärden för länge, länge sedan!

Från telefonbolaget fortsatte vi till Corints bageri. Gissa vad vi köpte därifrån?

Från bageriet iväg till nepalesiska matstället.

Där åt vi lunch, butter chicken. Jag orkade förstås inte äta upp allt, tyvärr.

Men vad gör man inte för att få detta läckra naanbröd? Det åt jag åtminstone upp till sista smulan!

Saino kan vid första anblicken verka lite nedgånget. Men på borden står levande blommor. Det uppskattar jag och ni ser ju att den här blomkvisten dessutom är i helt rätt färg. Och maten är god om man gillar asiatiskt.

Proppmätta tog vi oss till mataffären, för nu skulle vi ju ha mera kaffe! Ja och så en äggförpackning för säkerhets skull. Och vitpeppar, buljontärningar, gurka, sallad, knäckebröd, yoghurt och persilja. I längden kommer nog det här förmånliga kaffet att bli dyrt!
Och på tal om dyrt, yoghurten och knäckebrödet fick man för -30% om man visade sin app. Så jag tog snällt fram telefonen, visade kupongerna och... ja den unga damen i kassan visste inte vad hon skulle göra! Det kunde ju inte jag svara på, så hon fick ta hjälp av kassadamen vid grannbandet. Förstås uppstod det kö där i kassan, för många var också idag på jakt efter förmånligt kaffe. Men det var inte mitt fel. Igen frågar jag mej varför affären inte hittar på något annat eller något lättare sätt att utnyttja de där kupongerna. Någonting, som skulle gå betydligt smidigare.

Äldsta sonen gick ytterligare en runda i mataffären och kom ut med två kaffepaket till. Nu har vi alltså hamstrat 10 paket!
Medan jag satt och väntade i bilen fick jag ett sms. Nu är vår fiberuppkoppling uppdaterad till en betydligt snabbare version. Verkligen snabb service. Allting gick så enkelt och smidigt. Enda kruxet är nog att det gick på finska. Men jag var snäll och orkade inte insistera att jag vill ha service på svenska. Fegt gjort av mej, för jag borde nog stå på mej, eller hur? Här i stan försvinner den svenska servicen innan man ens hinner blinka!

Gissade ni rätt? Vi köpte förstås berlinermunkar från Corint. Det fick bli dagens efterrätt. Nu är den här munken lika god som jag minns den från förut. Det här är nog den bästa berlinermunken, för den är inte så där sliskigt söt som de flesta är.
Bisin min påstår att han ska fara iväg till västra grannstaden och ta med en berlinermunk till sin kompis. Vilken tur då att vi köpte lite flera! Men vete fåglarna om han kör iväg västerut, för nu hittade han nån sport på TV!

Önskar er alla en mysig fredagskväll.

Ett halvt loppisvarv

Tro det eller ej, men igår var jag i säng redan före klockan 23! Duktigt gjort, inte sant? Så redan klockan 10 i morse var jag i stan tillsammans med äldsta sonen. Den här gången jagade vi bland annat förmånligt kaffe! Vi började i tyska butiken, men jag gick inte in, för jag vägrar ladda en endaste app till i min telefon. Kaffet fick man endast genom att skanna appen. Suck, säger jag bara!

Medan sonen var iväg och fick sitt hår klippt och skaffade ett prepaid telefonkort åt fadern till hans reserv knapptelefon, fick jag strosa runt i stora loppiset. Jag skulle egentligen inte ha nånting, men det är ju alltid intressant att se vad som finns. Jag var dessutom inspirerad av gårdagens diskussion i stickcaféet där en och annan gjort fina fynd. Dessutom, vad annat skulle jag ha gjort medan jag väntade att sonen skulle bli färdig? Suttit i bilen och fipplat på min telefon?

Jag hittade förmånliga legoförpackningar, en bunt med intressanta tidningar, tyvärr utan pris, en hel del pocketböcker, men inte ville jag betala 3 €/bok för dem! Jag såg också påsar med garn och en stickring, men då tittade jag stint åt ett annat håll.

Det jag däremot kom hem med är en billig påskkrans, som jag genast hängde upp på vår ytterdörr. Jag hittade ju gult bomullsgarn igår, men jag hinner inte virka något påskigt av det ändå. Dessutom så skulle jag ha behövt skaffa nån sorts krans också, så nu fick det bli en sån här liten konstgjord istället.

Eftersom jag vet att sytråd är jättedyrt, så passade jag på att köpa den här påsen med sytråd i regnbågens alla färger. Vid det här laget hade jag hunnit genom halva loppiset när sonen dök upp och otåligt manade på. Och lika bra det, för nu köpte jag ju inte en massa grejer. Det finns förstås en viss risk att jag missade nåt häftigt fynd, men äääh!

Från loppiset for vi iväg till mataffären och där var det proppfullt med pensionärer. Kaffet drar när man får det förmånligt. Hur ska man annars ha råd med den livgivande drycken? Ja, så säger alltså den här tedrickaren. Jag passade också på att köpa ägg, för det finns en viss risk att vi annars blir utan!
Ett snabbt och effektivt stadsvarv och nu finns det sex paket kaffe här hemma. Flera skulle det förstås finnas om vi skulle ha energi att åka tillbaka till stan och handla på nytt, men det lär nog inte bli av idag åtminstone.

Jag lever inte allenast på ägg utan behöver lite hjärnstimulans till påsken också, så de här två dubbelnumren med extra många kryss kom jag hem med.

– Ska du ha Kuriren, frågade äldsta sonen.
– Va, har det kommit ett nytt nummer?
Jodå, det hade minsann kommit ut nummer fyra. Så för att gynna inhemskt, fick den här tidningen också följa med hem.

Här hemma satt Nasse och löste korsord medan jag var i stan. Det var allt bra att jag köpte tidningar med extra stora kryssbilagor, för här är storkrysset redan löst. Nasse har också tjuvat ett chokoägg. Ajabaja!
Det här är bisin mins arrangemang. Sånt här tycker han om att förgylla vardagen med. Tack för det! Mycket bättre än blommor och choklad om ni frågar mej.

Muminpappans käpp hängde löst.

Så idag tog jag äntligen fram lilla syskrinet, som jag har fått av U.

Nu är det lappat och lagat, så Muminpappa kan bege sig ut på nya äventyr. Hoppas att bisin min blir nöjd nu, för han har varit så orolig för hur Muminpappa ska klara sig utan sin käpp.

Småningom dags för middagsmat, spaghetti och köttfärsröra. Lite skulle jag vilja sparka bakut och gnälla "jag vill ha tagliatelle". Men ibland måste bisin min få det han gillar. Till påsken kan jag sedan laga någonting med sill, en gubbröra kanske? Då får han nöja sig med ägg och skinka. Så det så!

Önskar er alla en skön torsdagskväll.

Virka påskgult?

Lite misstänksamt tittade jag på en vit papplåda i sovrummet. Vad sjutton innehöll den? Inte garn väl? Nä, knappast, för där var ju den där vita större papplådan, fullproppad med 7-bröder garn. Så vad finns i den här mindre då? Har jag blivit så glömsk att jag inte ens minns vad jag har i mina lådor?

Jag öppnade försiktigt. Tänk om här ändå finns något spännande bortglömt garn? Nu blev jag riktigt ivrig, för snart måste jag nog tänka julklappsstickning! Jo, det är alldeles sant, för nu är det endast 9 månader kvar till julen!
Förbluffad och lite besviken tittade jag in i lådan, seriealbum! Vem sjutton har fått för sig att lagra dem i sovrummet? Borde jag ha en allvarlig diskussion med bisin min? Ja, och vad ska jag nu göra med 91:an, Åsa-Nisse, Lilla Fridolf med flera? Samla på dem? Ge bort dem? Slänga dem i pappersinsamlingen?

När jag nu ändå höll på med mysko lådor, fick jag för mej att också öppna en brun papplåda. Jag hade en vag minnesbild att där borde finnas bomullsgarn.

Och tänka sig, jag kom ihåg alldeles rätt, så bisin min ska minsann inte komma och säga att jag inte vet vad jag har för garner! Det jag däremot inte visste var att jag har påskgult garn! Så dagens fråga lyder: Ska jag virka nånting påskgult? Det börjar bli lite ont om tid och jag har rätt många påbörjade projekt redan, så...

Idag har jag igen varit till stan. Den här gången hade vi stickträff hos C. Som vanligt åt vi gott, stickade en hel del och njöt av varandras sällskap. Och jag fick igen goda råd, tack för dem. Nu kan jag fortsätta sticka på det där blåa projektet.

Apropå handarbete, gamla traditionella hantverk lockar också unga. Tjohoo!

Denna regniga och gråmulna dag har jag roat mej med att se en tysk herremans lista på 20 sånger från KAJ, som tysken gillar skarpt. Jag skulle gärna förklara vissa saker för honom, som att Paavos barkbröd är gjord med tanke på Finlands 100-åriga självständighet 2017, att Taco hej handlar om hur man har myskväll osv. Men jag hoppas att nån annan redan har gjort det. Jag har inte orkat plöja genom alla kommentarer och den här videon är redan från maj förra året, så jag är lite sent ute.

Nu är det dags för gungstolen och lite, lite stickning före läggdags. 

Önskar er alla en fin torsdag.

Skenet bedrar

Solen lyser så lockande utomhus. Men väl där ute är vinden frisk och jag började frysa. Skenet bedrar!

Idag har jag inte hunnit vara mycket hemma, för jag har varit två gånger iväg till stan! På förmiddagen var jag iväg med bisin min, för nån måste betala de nya sommardäcken som de två yngsta sönerna behövde till sina bilar. Och gissa vem som fick dra fram betalkortet? Just precis, "mamma betalar"! Varför bisin min inte kunde göra det, ska vi inte gå närmare in på här. Men kan bara konstatera att han allra helst skulle ha tagit en faktura och gått till en bank. Eftersom företagaren känner bisin min är jag säker på att han skulle ha fått en faktura och då skulle jag inte alls ha behövt åka in till stan till däcksfirman!

Men då skulle jag ha missat trevligt stickmöte, för där satt den äldre generationen, alltså mamman till företagaren och stickade på en tubhalsduk. Oj, vad vi hade mycket att diskutera. Hon visade de fina sockorna med Lovisadroppar-mönstret, som hon hade stickat. Hon visade också tågsockorna hon hade stickat av sockgarnsrester. Jag drog fram min telefon och visade lite vad jag har stickat under vårvintern. Vi skulle ha kunnat tala stickning och garn hur länge som helst, men bisin började så smått gå in på mitt garnlager, så jag tackade och sade hej. Inte ville jag nu direkt torgföra garnmängden här i huset.

Däcken skulle iväg till grannbyn, så jag passade på att titta in hos nästyngsta sonen och hans fru. Det var tyst i huset, för Lilleman sov middagsvila. Med svärdottern talade vi om virkning och garn. Hon har virkat en jättefin babyfilt till sin kompis som väntar smått. Hon har också börjat på en restgarnsfilt i regnbågens alla färger åt Lillan. Sonen ägnar sig åt helt annan sorts hantverk.

Jag kom hem med ett nybakt jästbröd. Gottigotti! Tack!

Här hemma hann jag sitta ner en stund innan det var dags för en ny stadsfärd. Den här gången tillsammans med äldsta sonen. Det var dags att igen veckohandla.

Vi inledde vår köprunda med ett besök i grillen i söder. Jag valde Chicken Burger och fick faktiskt ner hela hamburgaren, men blev tvungen att lämna potatisen. Dem orkade jag helt enkelt inte äta upp. Det är alltid bra att gå i mataffären med magen mätt.

Från postlådan fiskade jag upp den här reklamen om trädfällning. Måste säga att bisin min gjorde en stor inbesparing i söndags då han själv fällde den stora torra granen! 150 €! När trädet är kvistat och grenarna bortstädade sparar bisin min ännu mera. Dessutom så blir det ju ved av allt det där, så ännu mera sparas in! Hör ni hur det riktigt rasslar i kassakistan? 😊
Hoppas det blir lite pengar över till garn? Inte för att jag direkt behöver mera garn, men...
... ja jag svarade idag på ett WhatsAppmeddelande, att jag nog är intresserad av 7-bröder garn i 150 grams nystan och av den gamla kvaliteten. Nu väntar jag med skräckblandad förtjusning på bilder av garnet! 🙈

Bäst alltså att sticka vidare! Och sticka snabbt så jag blir av med lite garn. Strunt nu i städningen inför påsk.

Önskar er alla en skön tisdagskväll.