Inte en enda....

... hemmagjord julklapp blev det i år heller. Idéer och garn hade jag ju, men tiden bara rusade iväg. Så är det ibland och bot och bättring är det inte stor mening med att lova, för antagligen kommer tiden att ta slut nästa år igen. Förstås kunde man ju börja redan tidigt på hösten med stickandet och virkandet, men inte heller det blir alltid av. Jag måste helt enkelt skärpa mig. Kanske ett lämpligt nyårslöfte?

Äntligen...

... i tisdags, för en vecka sedan, hade jag den stora äran att få bli stamkund i Garnhuset i Borgå. Nu kommer nog mitt garnlager att anta helt annan volym för hur skall man kunna hålla fingararna i styr?
Men stort TACK till Garnhuset som beviljar rabatt för garnomaner och på det sättet uppmuntrar stickande och virkande.
Lysande stickor säljer dom dock inte. Kanske de inte tror på det stickkonceptet?

Lysande...

... är den tekniska utvecklingen ibland. Nu har ledbelysningen nått fram till stickornas spets. Inte illa eller hur? De här lysande lila stickorna var det som fick mig igång på den nya gråvita stickningen. Jag stickade hela fem provlappar för att se om jag ändå inte kunde ha de här stickorna nummer 6,5. Men tyvärr hur jag än stickade töjde och drog, visade mina provlappar envist på nummer sju. Inget att göra åt annat än bara fort sticka undan det jag nu håller på med och pröva lyckan på nytt med något annat garn och projekt. Men det får nog bli till efter jul innan jag använder mina patenterade Knitlite (Milward) stickor.

Jag fick dem förra måndagen av handarbetande kolleger. De hade besökt mässan i Helsingfors. 14 euro betalade jag för härligheten och vi hade riktigt roligt med dem på jobbet utan att ens sticka. Och ni skulle bara se hur de lyser i mörkret. Idén är ju att man behöver använda dem när man stickar med mörkt garn. Men de är förstås gångbara om belysningen i övrigt är dålig.
Det finns virknålar med samma ledbelysningsidé. Men jag tycker att de ser lite obekväma ut med sitt breda skaft.
Säga vad man vill om teknik, men visst är den bra, eller hur?

Finland 90 år!

Hipp, hipp, hurra för Finland som fyller 90 år idag!

Jag skulle ju inte...

... lägga upp en ny stickning före jul. Nej, det skulle jag absolut inte. Jag har egentligen inte tid och det är så lätt att fastna i det där "bara ett varv till".

MEN jag föll för frestelseen. Det som inspirerade mig är mina nya stickor som jag fick förra måndagen. Återkommer till dem senare.

Den nya stickningen är i gråmelerat Soft Mohair garn från Sandnes. Jag har sjuans stickor och har min vana trogen satt upp bägge ärmarna först. Då får jag undan plaggets tråkigaste partier först. Och när jag stickar bägge ärmarna på en gång blir de ju exakt likadana vad beträffar ökningar och avtagningar.
Det är spetsstickning och slätstickning som gäller. OM jag hinner får detta bli en julklapp annars en midsommarpresent! :-)

Den skira spindelväven...

... är äntligen färdig. Känns skönt. Men nu vågar jag inte börja på något nytt projekt, för tänk om jag fastnar i det? Tyvärr är bilderna inte riktigt bra. Borde ha haft en människa som modell att svepa sjalen runt för att ni skulle kunna se hur den ser ut på riktigt. Mönstret är en modifierad veersion från Garnstudios DropsDesign och garnet är Vivaldi. Stickor nr 12 och virknål nummer 10.

Brunt ochn lurvigt...

... är det jag pysslat med förra veckan. Hoppas jag får alla delar hopfogade med det snaraste.
Vill ha den spindelvävstunna sjalen färdig också för att kunna påbörja ett helt nytt projekt.

Virkad halsduk

För en dryg vecka sedan fick jag säsongens första halsduk färdig. Den är virkad med Novitas nya garn Kuura. Lätt och snabbt gick det med enbart stolpar, fasta maskor och luftmaskor. Lite fantasilöst, men ibland är det roligare när jobbet löper. Garnet i sig gör att det ser ut som om mönstret var mera invecklat.
Halsduken gav jag bort, men mottagaren tyckte att den var stickig och att man fick garn i munnen av den. Själv tyckte jag faktiskt att garnet var skönt.

Som skiraste spindelväv...

... är det projekt jag resultatlöst kämpat med under de senaste månaderna. Det har inte riktigt velat komma igång. Jag har stickat, repat, stickat, repat, stickat...
Det var fel i mönsterdiagrammet och det tog tyvärr lite tid innan jag insåg det. Mönsterstickning kräver koncentration och det har varit lite si och så med den. Det finns en hel del annat som stör...



Skiraste Vivaldi-garn (Garnstudio) från Garnhuset i Borgå och stickor nummer 12. Det är ingen lätt match att sticka med så grova stickor. Man får verkligen akta sig så inte hela stickan ramlar ur stickningen och alla maskor tappas bort.

I min rosa plastlåda

I höst köpte jag en rosa plastlåda på 15 liter åt mig. Det var meningen att jag skulle lägga kurspapper i den. Papper som skulle vara en räddare i nöden då ens egen inspiration tryter.
Men sedan kom Novita ut med fina nya garner; Mambo och Kuura och vips köpte jag några nystan. Nu har en samling rosa Novitagarner fått ta plats i den rosa lådan. Fiffigt eller hur?

Inget garn

Igår var jag iväg till Robin Hood och shoppade tillsammans med mamma och lillsyrran. Jag var ute efter kattmat. Att sedan en del annat fastnade i nyporna och hamnade i shoppingvagnen kan väl inte jag beskyllas för?
När vi efter välförrättat värv satte oss i bilen konstaterade mamma ytterst förvånad: "Du köpte inget garn". Mamma tittade på en dam som kom ut med två plastkassar fyllda med garn och tyckte att jag inte betett mig som vanligt då jag inget garn alls hade.
Lillasyster skulle just till att protestera, medan jag ivrigt började tala om annat. Visst hade jag ju smugglat ut två nystan garn. Mamma har snart födelsedag och det skulle vara roligt att få ge något jag själv åstadkommer som gåva. Få se om jag hinner...
Garnet jag köpte var Novitas nya Kuura, som är så ljuvligt mjukt och skönt. Kostade 6,50 euro/100 g och är för stickor 7 - 8.

Apropå garn ännu, kolla in det här garnförrådet. Visst ser det ju mera ut som om man hamnat i en garnbutik än hemma hos nån? Det här är att vara garnoholic på riktigt!
Ja och visst är jag lite avundsjuk! :-) Det skulle inte alls vara fel att vara släkt med den där samlande kvinnann!

Goda effekter på hälsan

Stickning ger goda effekter på hälsan står att läsa i boken Zen and the Art of Knitting av Bernadette Murphy.
När du stickar får du:

• Lugnare andning
• Långsammare hjärtslag
• Ökad hjärnstimulans och koncentration
• Minskning av ångest och frustration

Och jag som har haft så dåligt samvete för att man sitter stilla då man stickar. Fram med stickorna nu bara och uppnå högre koncentration och stimulera hjärnan!

Karaktär

Mycket stolt kan jag nu pösa för jag har karaktär! :-) Igår gick jag dröjande, men dock förbi, ja du läste rätt, förbi en stor korg full med de ljuvligaste garner till priset av 1 euro/nystan. Och jag gick förbi! Tänk om jag nu är botad från min garnoholic-sjukdom?
Hela natten har jag förstås ångrat mig. Men man kan ju inte bara samla och samla och samla som en ekorre heller. Nångång måste man ju använda garnerna också...
Men tänk om jag ändå skulle åka in en sväng till stan idag och.... ;-)

Uppdaterad

Äntligen har jag kommit mig för med att snygga till litet här på denna blogg. Och kommit mig för med att skriva något också. Det har varit tyst hela sommaren och det för att det har hänt så mycket att vi hade fullt sjå att hålla oss över vattenytan.

På stickningsfronten inget nytt. Har fastnat i en sjal. Lagt upp, repat, lagt upp på nytt, repat., som i en oändlig loop. Kom till sist fram till att spetsmönstret hade lite fel i diagrammet. Stickade igenom alltihop och skrev upp varenda maska och nu borde det fungera. De 20 första varven ser åtminstone bra ut. Men nu har jag ett litet motstånd mot denna sjal att komma över. Få se om jag lyckas med att få den färdig.

Dags för vertikalt läge. Det är en arbetsdag imorgon också.

Nytt och färggrant

Trallallaaa. Titta vad äldsta ättelägget just hämtadde från posten åt mig:
Ett paket som jag beställde för en liten vecka sedan och hade hunnit glömma bort. Visst blir man inspirerad och glad av den här satsen med stickor och virknålar?
Nu hoppas jag innerligt att katterna inser att plast inte alls är lika gott som bambu eller metall. Fast kanske de får för sig att även gnaga på dess pinnar i ren frustration eller ilska?

UFO

Äntligen fick jag slut på det lila remsprojektet. De sista trådändarna har jag fäst idag och ikväll åker toppen iväg till Ekenäs med dottern. Tur att hon var hemma på besök så jag kunde prova plagget på henne. Det satt som gjutet. Hon är nöjd och glad över gåvan medan jag själv tycker att jag borde ha kunnat göra bättre ifrån mig. Men det skall väl synas att det är hemstickat? Jag menar annars kunde man ju ha köpt en ny topp.
Ihopsyendet tog som vanligt den längsta tiden. Ena sömmen sprättade jag faktiskt upp två gånger och stjärnan fick jag virka en gång till för den första blev alldeles för liten.Garnet heter Cotton Viscose och är ett DROPS-garn, färg nr 21 från färgkartan. Mycket behagligt på huden, men det delade på sig vid stickningen. Det består av 54% egyptisk bomull och 48% viscose. Går att tvätta i 40 grader. Mönstret är från Moda nr 3/2006 modell 27. Jag använde stickor nr 3 och virknål 3,5

Tråkigt skede

Igår tog jag mig äntligen i kragen och stickade några centimeter med det fina lila garnet, maskade av och virkade en stjärna. Medan jag stickade och virkade var jag hela tiden i spänning om huruvida garnet skulle räcka eller ej. Som ni ser gick det hela nästan jämnt ut och bra så för det var förra våren garnet inhandlades. Skulle ha blivit svårt att få tag på nytt exakt likadant garn. Vad lär jag mig av detta? Jo, lämna aldrig en stickning väntande i stickkorgen! :-)

Nu just är mitt lila remsprojekt inne i ett tråkigt skede. Någon borde sy ihop delarna och fästa alla vilsna trådändar. Suck! Nåja, två sidsömmar, lite remsor och en stjärna kan väl inte vara oöverkomligt.
Far i huset hade ingen lämplig skiva att fästa upp delarna på, påstod han i varje fall, så jag fick breda ut dem på dubbla filtar och ett skrynkligt lakan och spänna ut. Jag skulle gärna ha fuskat och bara lätt pressat dem, men garnet tål inte stryklod enligt banderollen. Få se nu när jag får inspiration till att sy...