fredag, november 18, 2016

Korgen

Oj, nu har det igen hunnit gå en vecka sedan senast. Känns som om jag inte riktigt hinner med.

Jag har nu varit beroende i två månaders tid. Det är utmanande och tär på mina krafter. Jag behöver nog en egen plåtlåda med det snaraste. Visserligen har jag långtgående förmågor i logistik, men min och far i husets uppfattning om när jag skall vara på plats inför en kurs ligger långt ifrån varandra. Han tycker att det räcker om jag är där fem före starttid medan jag själv vill vara i god tid och ta emot mina deltagare. Skönt är det visserligen på kvällarna att få luta sig tillbaka i passagerarsätet sluta ögonen och vila en stund. 

Det är lyxigt med privatchaufför. Det är det, men i måndags...
Far i huset hade besökt Återvinningscentralen medan jag jobbade i grannstaden. Han hade gjort nya bekantskaper och var riktigt uppåt på hemvägen. Jag fick höra om hur det hade kommit in nya varor.
- Det var sånt där du skulle ha gillat, tyger, knappar och garn.
- Vaaaa, sa jag och satte mej käpprakt upp i sätet.
- Ja, det var nog nån pysselmänniska som hade gett upp.
- Men köpte du inte det då?
- Du skulle ha sett hur mycket garn det var. M blev riktigt arg när han skulle sortera det till försäljning och nystanen rullade iväg.
- Men...
- Sen kom det tre gummor och du skulle sett hur dom rev i de där lådorna.
- Men...
- Och så kom det ännu en gumma och hon grävde till och med i roskisen efter tygbitar.
- Men...
- Hon köpte så mycket så jag fick hjälpa henne att bära ut allting. Hon var nog en sån där pysselmänniska hon med.
- Men... protesterar jag med allt svagare röst och sjunker ihop i sätet och är nära att halka ner på golvet av besvikelse.

Hela vägen hem får jag höra om detta fantastiska tillfälle som gått mej förbi. Mummel mutter. Han kunde ju ha hållit tyst om det, inte sant? Jag försöker trösta mej med det uppenbara: Jag ska ju INTE ha mera garn. Jag har redan i år fått så mycket garn, så det räcker en lååååång tid framöver.
MEN sen sticker de där uppnosiga tankarna upp sitt sniffande tryne: Tänk om där var något riktigt speciellt fint garn? Åååh, tänk att jag missade ett sånt tillfälle. Mummel mutter... men jag ska ju INTE...

Väl hemma värmer vi rester från farsdagsmiddagen och far i huset tar fram en liten papplåda. Och så sitter han där och sorterar Marimekkotygbitar och ler så förnöjt. Jag kastar förströdda blickar åt hans håll och konstaterar torrt:
- Nu måste du nog smörja symaskinen om du skall få ihopsytt de där lapparna.
- Ja, just det. Se här är mera Marimekko.
Mummel mutter, tyg, sy, jag? Nääe... inte riktigt min grej.

Plötsligt reser han sig från matbordet och går ut i hallen. In kommer han med KORGEN!

Åååh, den är så ljuvlig. En riktig ormtjusarkorg. Så fin, så fin. Jag ser genast framför mej hur jag placerar den här på soffbordet och har mitt pågående handarbete snyggt undangömt. Inga stickor, garn, saxar, nålar, varvräknare, som ligger och dräller längre.

Far i huset har ätit klart och börjar dra upp det ena och det andra från korgen:
(OBS! Nu läser ni vidare på egen risk! 😀)
 
En virkad provlapp...

två virkade provlappar...

stickad provlapp och tygmärken...

en virkad ruta och två virkade blommor...

två nystan Queen Mohair från Rondo, som inte finns mera, 76 g.

Hedda-garn, 100 g. Och jag vet precis vad jag skall göra med det här!

Reflexgarn, 36 g. Också det här har jag färdiga planer till.

Cotton 8 bomullsgarn från Mayflower, 50 g.

 Simply Recycled från Sirdar, 154 g. Härlig färg och härligt garn. Vad kan detta bli till?

Vid det här laget kan jag knappt sitta stilla och äta längre. Far i huset har tröttnat på garnen och trottar allting tillbaka i korgen.
- Varsågod. Den är din, säger han med ett retsamt leende.
Oj, vad tung den är.
Jag tackar, mycket rörd och tänker att det var nog inte så dumt ändå att stå i köket och kocka halva farsdagen. Och visst är han världens bästa man? Han tänker på sin fru och spanar in garn. Det ni!

Igår hade jag äntligen tid att gå igenom resten av innehållet i korgen. Ni trodde väl inte att det var allt där? 

Ett julrött nystan Craft bomullsgarn från Hemtex, 50 g. Helt perfekt just nu!

Bomullsvirkgarner, 228 g. Kanske något till påsken? Virkade dukar? Men tiden, när få tid?

En blandning med olika sorters bomullsgarner, 118 g. Spännande rester...

Vet inte vad det är för garn, 130 g. Vet inte vad de kan användas till heller...

Bandgarn, 46 g. Det finns ytterligare ett pyttelitet nystan svart sammetsgarn, 10 g. Orkade inte fota det, ursäkta! 

Yllegarn, 150 g, i en spännande färg. En halsduk kanske?

Yllegarnsrester, 180 g. Hur kommer det sig att andras restgarner alltid är mycket mera spännande än ens egna?

Små nystan med yllegarner, det svarta heter Candy och kommer från Svarta Fåret (lämpligt namn för svart garn, inte sant?), 10 g. Det blåa verkar vara från Estland eftersom priset står i estniska kronor, numera är det ju euro, som gäller där också, 8 g.

Tydligen har den här kreativa människan hållit på med yllebroderi? Åtminstone tyder de här garnlängderna på nånting sådant, 14 g. Eller kanske vävning? Vad tror ni?

Det blev inalles 1 360 gram garn och det bästa av allt: Jag har inte köpt ett endaste gram!!! Få se hur det slutar nu i söndag när jag ska iväg på mässa. Det kanske går totalt på tok? Men jag ska egentligen inte ha nånting annat än en bok och så ska jag jobba lite för vår lokala tidning, så det blir nog riktigt bra.

De här virkade rutorna finns också i korgen. Jag funderar på att förvandla dem till pannlappar. Som sagt andras restgarner och halvfärdiga arbeten är mycket intressantare än de egna, som man redan har hunnit tröttna på.

Jag funderar väldigt mycket på vem som har gjort sig av med de här garnskatterna. Har hon slutat virka och sticka? Har det hänt nånting med henne så hon inte mera kan handarbeta? Eller har hon tömt en del av sitt lager för att få in nytt? 
Skulle vara trevligt att få träffa den här kreativa människan.

Apropå farsdagen ännu:
Den här chokladtårtan Surprise ståtade som efterrätt på kaffebordet. Ibland får jag till det i köket också!

Önskar er alla ett riktigt skönt veckoslut. 
Själv har jag fullspäckat program. Imorgon bokcafé och gäster, både barn och främlingar, en från Bangladesh och en från Iran. Spännande...
Och som sagt, mässa i söndag...
Så nu måste jag jobba lite med måndagens kursförberedelser, nån som vet nånting om Mac?






2 kommentarer:

tilda sa...

Oj vilken omtänksam man du har! Och vilken UNDERBAR korg!!!!

Inge Ekholm sa...

Precis! Tack! Korgen är helt enkelt ljuvlig. Inte en sådan som man hittar varje dag.