Ute på farligheter

Halva tiden i natt funderade jag om jag ska våga. Jag är nog inte lika modig, som Carita. Hon vill att vi ska bjuda på oss själva. Och jo, det kan jag kanske göra, i synnerhet om jag slipper ta selfien. Så här kommer en förskräcklig bekännelse, som jag helt modigt nu torgför. Och det utan att ens nån har tvingat mej! Jag kunde förstås ha hållit helt tyst och ingen skulle ha vetat ett knyst, förutom undertecknad och E.

För att ta det hela från början: I en av många stick/garngrupper jag deltar i på Facebook blev jag bekant med E. Hon sålde lite garn till loppmarknadspris och hade ett paket jag var intresserad av och faktiskt köpte. Senare förra våren tog hon kontakt och undrade om jag var intresserad av garner, som hon skulle rensa ut från sitt lager. Hon skickade foton på ljuvliga garner och så gick det som det gick. Nu hade hon igen rensat ut garner och skulle dessutom besöka västra grannstaden. Jag tackade nej till vissa garner, till exempel isländska yllegarner, för jag vet faktiskt inte vad jag skulle använda dem till. Eh, ja, sen tackade jag dessvärre ja till andra garner.

Igår var det så dags. Jag väntade ivrigt på att bisin min skulle försvinna till västra grannstaden, innan jag begav mej iväg till samma stad. Träffade E vid åstranden, garn och pengar bytte ägare och jag susade hemåt med väldig fart. Jag behövde hinna smuggla in garnet före bisin min återvände. Och kan ni tänka er, jag lyckades.

MEN, jösses, nu har mitt garnlager skenat iväg, farligt, farligt.

Fyberspates, 100 gram.

Handu, sockgarn, 300 gram.

Italienskt hampagarn, 850 gram. Jag har inte den blekaste blå aning vad jag kan använda det här till. Några förslag?

La Bien Aimée, franskt garn, 500 gram. E tyckte det här var för grann färg för henne. Jag funderar om jag skulle kunna laga nånting åt Lilleman och eventuellt hans storasyster.

Underbart mjuka garnhärvor från Ruukin Kehräämö, alpacka-silke, 400 gram. Kanske nån sorts liten sjal runt halsen? Nattsockor? Eller varför inte en större sjal?

Mighty från Scheepjes, bomullsblandgarn, 500 gram. Kanske kökstextilier?

Skogsgröna härvor, sockgarn, färgat av Pohjosen Kipinä, 200 gram. Synd att bisin min meddelat att han inte tar emot stickade sockor längre. Tycker att det här skogsgröna skulle passa honom perfekt. Vad tycker ni?

Spuni, isländskt garn, 100 gram. Går säkert att använda i någon sockstickning.

Säie Wool från Borgå, 500 gram. Ljuvligt mjukt, till sockor, sjal, halsduk...

Wool me once garnhärva, 100 gram. Ett garn jag länge velat testa, så få se nu sen.

Ni märker kanske att det här inte riktigt är mina vanliga färger, men spännande ändå och inget så där riktigt murrigt.
Om ni har räknat grammen rätt, borde ni komma till den förskräckliga summan 3 550 gram! 🙈 Hemskheters hemskheter. Jag som inte ens får nånting färdigt. Och gissa vad? Jo, E sa, att hon tar kontakt sen i höst igen!

Och så köpte jag ett stickset av E, till halva priset. Vet inte precis om jag behöver ett till sånt här, men man kan väl aldrig ha för många stickverktyg?

Sådär, visst var jag modig nu, som vågade erkänna min garngalenskap?

Önskar er alla en fridfull och fin söndag.