Sprättigt värre

Sent omsider vid 22-snåret var jag hemma i kväll. Dagen var lång och intensiv, men innehöll håltimmar. Det kan vara skönt ibland, i synnerhet om det går att gå ut. I dag iddes jag inte. Det var på tok för regnigt och dessutom håller jag på med ett panikprojekt. Dopet är i lördag och hittills är enbart ärmarna och halva bakstycket färdiga på babyomlottkoftan. Inte bra, inte alls bra.
När jag drog fram min skapelse och tänkte sticka några varv innan jag kramar kudden såg jag ett fatalt fel i spetsmönstret. Djup besviken suck.
Det går inte att sitta i ett lärarrum och föra intressanta diskussioner och sticka spetsmönster. Nästa gång det är håltimmar får det nog bli besök på stan.
Nu blir här sprättigt värre innan det är dags för dejting med John Blund.