KYH 11 valmis - färdig

I onsdags fick jag KYH nr 11 färdig. Två grytlappar av ullrestgarner. Baksidan har jag själv hittat på. Tyckte att ursprungsmodellen annars blev för tunn. Inte vill man ju bränna sig när man tar ut plåtar eller formar från ugnen. Tror att jag har restgarner kvar till en tredje lapp, så ska kanske virka en till för det var så roligt. Den där med mera rosa ränder blir jag nog själv med, för nyansen är så min färg att jag har svårt att avstå från den. :) Den andra hoppas jag att kommer till ett gott hem i sinom tid.

Modell: Virkad grytlapp av ullrestgarner, modell 67, Moda 4/2011 (framsidan, baksidan och uddkanten är eget påfund).

Garner: Ullrestgarener, 7 bröder (grått) och Nalle (grågrönt)
Åtgång: Ullrestgarner: 50 g, 7 bröder: 50 g och Nalle: 58 g = 158 g

Virknål: Nr 4 och 4½

Viime keskiviikkona KYH no 11 valmistui.

Malli: Virkattu patalappu villajäännöslangoista, malli 67, Moda 4/2011 (takakappale on ihan oma keksintö)

Lankoja: Villajäännöslankoja, 7 veljestä ja Nalle

Menekki: Villajäännöslankoja: 50 g, 7 veljestä: 50 g ja Nalle: 58 g
= 158 g

Vkoukku: No 4 ja 4½

Det absolut roligaste med virkandet är att man fritt kan experimentera för det är så enkelt att riva upp! :) Här har jag använt det grågröna Nallegarnet, som jag i juni köpte från Robin Hood och virkat enbart fasta maskor. Att virka runt, runt, runt är inte så lätt alla gånger.

Här har jag använt en rest av 7 bröder och virkat halvstolpar. Tycker det här var lättare att virka än fasta maskorna i Nallegarnet.

KYH 1 valmis - färdig

I väntan på att det skall bli liiiiite svalare så jag ska orka trolla fram en liten bulladeg till blåbären som far i huset plockade i vår skog idag, så kan jag ju passa på att presentera åtminstone ett färdigt projekt. Har några fler i bakfickan, men ni får snällt ge er till tåls tills jag ids sitta här framför datorn och blogga. :)

KYH nr 1, en stickad sjal i mohairgarn, blev i alla fall färdig i tisdags. Och tur var det, för idag skulle det knappt gå att sticka med ett så luddigt och varmt garn. Och dessutom närmar julen sig med stormsteg. Bli inte nervösa nu, men det är inte ens fem månader kvar längre...

Garnet Mohair Fiori från Vihreä Vyyhti har legat en tid i byrålådan. Ursprungligen var det tänkt att bli en julklapp tillsammans med ett par stickor. Men sedan fick släktingen en önskan uppfylld och garnet blev liksom över här hos mig. Med jämna mellanrum öppnade jag byrålådan och klappade lite på den mjuka härvan. Tänkte att jag skall minsann hitta världens vackraste sjalmönster för det här garnet. Nåja, nu har jag plöjt igenom olika mönster alltid, men inget har varit just det där med WOW-faktor. Nu beslöt jag helt enkelt för att bara sätta igång och sticka och plötsligt var sjalen färdig!

Modell: Moss-stickad sjal, modell enligt eget huvud,
de strategiska måtten: 172 cm * 88 cm

Garn: Mohair Fiori från Vihreä Vyyhti

Åtgång: 100 g

Stickor: Nr 8

Viime tiistaina valmistui KYH no 1, huivin.

Malli: Helmiäisneule huivi, malli omasta päästä,
strateegiset mitat: 172 cm * 88 cm

Lanka: Mohair Fiori, Vihreä Vyyhti

Menekki: 100 g

Puikot: No 8

Åh, såg att det här luddiga garnet är nedsatt just nu och att det finns en så härlig ljuslila färg...

Jag ska inte ha mera garn, jag ska inte ha mera garn, jag ska inte ha mera garn, jag ska inte ha mera garn...

KYH 7 valmis - färdig och smygvirkning

Uj, vad fort tiden går och jag hinner inte med allt jag vill göra, ska göra och måste göra. Blääää! Just nu har jag ännu 9 KYH-projekt på gång och fattar inte hur eller när jag ska hinna med dem. Till råga på allt har jag tappat bort ett KYH-början och en virknål samt lånat ut min åttans nål och kan därför inte slutföra KYH-projekt nr 12. Suck! Måste väl köpa nya?

I måndags fick jag i varje fall färdigt en liten virkad duk, KYH nr 7, egentligen ett mellanlägg. Hade ju tänkt virka många, men, men, igen råkade jag ut för garnbrist! :)
Beskrivningen till den här duken gick i textform och jag hade lite svårigheter att hänga med. Är ju faktiskt mera van att virka enligt bild, dvs mönsterrapport eller heter det diagram?

Modell: Virkat mellanlägg, modell 4, Moda 4/2009

Garn: Fiskargarn, rest

Åtgång: 12 g

Virknål: 1½

Täys paniikki päällä! 9 KYH-projekteja jäljellä. :(

Maanantaina (23.7) valmistui KYH no 7, pieni kateliina. Lanka ei valitettavasti riittänyt kun tähän yhteen kappaleeseen.

Malli: Pieni kateliina, malli 4, Moda 4/2009

Lanka: Kalalanka, jäännös
Menekki: 12 g

Vkoukku: 1½

En sådan här liten rest med garn blev kvar från det här projektet!

- Skulle det inte vara bättre om du hade en smygflaska istället, frågade yngsta sonen i torsdags när jag berättade för honom om min smygvirkning. Ja, alltså nu handlar det inte om smygmaskor, utan om att jag smyger mig till min virkning mitt på dagen så fort tillfälle ges, det vill säga när far i huset försvinner ur huset. Ser han mig virka mitt på dagen ger han mig en massa order och sånt vill jag inte höra när jag är ledig. Nej, då vill jag ju virka! :)

I torsdags gjorde jag ändå ett tappert rensningsförsök på förmiddagen. Men efter att ha blivit svårt myggbiten, bromsbiten, myrbiten och brännässlad gav jag upp och smög mig tillbaks till min stickfåtölj.
Skönt att far i huset höll på att rensa diken på trädesåkern och inte visste vad jag höll på med! :)

KYH 3 valmis - färdig

Förra torsdagen (19.7) fick jag igen en liten virkad duk färdig, KYH nr 3. Här fattas de två sista varven, för restgarnet tog igen slut.

Modell: Liten virkad spetsduk, modell 69, Moda 1/2007

Garn: Restgarn i bomull
Åtgång: 12 g

Vnål: 1 och 1,25

Viime torstaina (19.7) KYH no 3 valmistui, taas pieni virkattu liina. Ja taas viimeiset kerrokset puuttuvat. Jäännöslanka loppui kesken.

Malli: Pieni virkattu pitsiliina, malli 69, Moda 1/2007

Lanka: Puuvilla, jäännöslanka

Menekki: 12 g

Vkoukku: 1 ja 1,25

Näin vähän lanka jäi! :)

Så här lite garn blev det kvar den här gången. Undrar vad jag skall göra med alla de där papphylsorna? Tomtegrejer till jul? Bränna upp dem i kaminen? Föra till dagis eller skola?

KYH 19 valmis - färdig

Redan den 12.7 fick jag den här lilla duken färdig, KYH nr 19. Garnet tog igen slut så det saknas några varv på duken = då skulle den ha blivit lite större, men vad kan vara bättre än att göra av med restgarner?

Modell: Virkad liten duk, modell 34,
Kauneimmat käsityöt 5/2009

Garn: Fil D´Écosse från Austral

Åtgång: 10 g

Virknål: 1,25

KYH no 19 valmistui jo 12.7. Taas pieni virkattu liina ja taas lanka loppui kesken...

Malli: Pieni virkattu liina, malli 34
Kauneimmat käsityöt 5/2009

Lanka: Australin Fil D´Écosse

Menekki: 10 g

Vkoukku: 1,25

Näin paljon on jäljellä:

Inte mycket garn kvar här inte!

Gårdagens fynd

Igår var far i huset alldeles ensam iväg till Uusiokeskus (återvinningscentralen) i grannstaden medan jag stannade hemma och virkade. 11 dagar kvar av KYH-projektet och 12 alster som ännu borde bli färdiga. Hur ska jag hinna?

Från den där centralen skulle han ha de där mörka glasen, som vi i tisdags tingade. Vi fick syn på dem redan i måndags. Tre besök på centralen under en veckas tid, inte illa! :)
Glasen skall bli till skydd vid vår köksingång så det inte regnar eller snöar in på förstukvisten. Fråga mig inte om detaljerna, jag bara nickar och tänker att man kan lagra t ex ved som härefter förblir torr. Om det blir lika snörik och kall vinter som den gångna så räcker inte vedlådan i köket till.

Glasen har ingått i en vitrin i nåns butik och stod utomhus. Som vanligt såg far i huset potentialen omedelbart. Glasen passar perfekt och skena medföljde så det finns möjlighet att öppna om det blir för hett på kökstrappan. För tio euro blev de våra. Om vi skulle köpt dem som nya hade vi fått punga ut med i runt tal 350 €.

Igår tog han då firmans LT och körde iväg. Karlarna på återvinningscentralen blev glada och tyckte att far i huset skulle ta med sig allt från gårdsplanen när han nu en gång hade stora bilen. Männen vill alltså bli av med grejerna och gillar förstås om gammalt avlagt kan komma till nytta hos nån annan.
Men far i huset tyckte att njaaa, det mesta på gårdsplanen var skrot. Tur att jag var hemma så det blev ingen argumentation om saken. :)

I dag har han dock glatt mig med en grej han gratis fick med sig igår:

Ett litet vattenfall!
Han riggade upp det i största hemlighet och hade sedan mig att stå i korridoren med ögonen slutna och lyssna, innan jag fick gå ut och titta.
Porlandet som kittlade mina öronsnäckor är som ljuv musik. Ger ro i själen.
Glad och rörd är jag, tänk ett litet vattenfall, vilken tur han hade som fick det. Det är alldeles tydligt att man ska vara på rätt plats vid rätt tillfälle.

Annat han hittade igår på återvinningscentralen har han roat sig med idag:

En låda med olika legobitar blev till en bil! Och för att ni nu inte ska tro att det bara är män som leker med lego, måste jag erkänna att jag själv stod igår och grävde lika ivrigt i lådan och plockade ut alla olika legogubbar. Tyvärr var riddaren utan huvud, så han fick bli den "Huvudlösa riddaren". Lite makabert kanske?

Själv fyndade jag lite annat i trädgården igår när jag tog en allmän överblick och funderade smått på att kaprifolen nog borde flyttas. Titta vad jag hittade:

Visst är väl det här praktlysing? Den kryper försiktigt längs med marken under kaprifolen som snart också tar kål på blåsipporna. I våras påstod jag i sten åt far i huset att det är ett ogräs, för inte har vi nånsin sett sådana här krypväxter på vår gård tidigare.

Och till sist naturens under, som får en att tappa andan. Igår när vi kom hem från ett besök hos min mamma var himlen färgad i precis min nyans:

Och i förgår när vi kom hem från ett åttaårskalas stod hela himlen i brand:

KYH 18 valmis - färdig

Är ni kanske lite oroliga för mej och KYH-projekten? Inte? Njaa, det skulle nog jag vara om jag vore lagd åt det hållet.

Har till all tur en del grejer färdiga, gäller bara att ta fram kameran och så få ut det här på bloggen.

Redan den sista juni blev KYH nr 18 färdig. Halsduken, som blev en tub! Nu får vintern komma för jag är rustad. :)

Modell: Stickad tub, modell 10, Moda 1/2011

Garn: Ullmattgarn från Kauhavan Kangas-Aitta Oy

Åtgång: 368 g

Stickor: Nr 15

Det här var ju restgarn från den stickade filten. Blev inte mycket garn över. Undrar vad jag skall göra med det?

Mönstret var trevligt och enkelt, sticka maskor ihop och omslag:

KYH no 18 valmistui jo kesäkuussa.

Malli: Verkkokauluri, malli 10, Moda 1/2011

Lanka: Kauhavan Kangas-Aitta Oy:n villamattolanka
Menekki: 368 g
Puikot: No 15

Bruksdag på Bruket

Medan alla andra (visst låter det uttrycket bekant? Som förälder fick man ofta höra att alla andra hade det och det eller fick den och den grejen eller fick göra det som var förbjudet för ens egna små liv. Alla andra for också iväg på sommarlov och sportlov medan vi drog iväg med familjen till skogen, jobbade lite och gjorde sedan upp eld där det grillades både korv och pinnbröd) tycks flänga land och rike runt och t o m sticka iväg utomlands, fortsätter jag med mitt lokala turistande. Hemstaden räcker bra till med lite avstickare till grannkommunen och grannstaden.
I lördags var jag iväg på Bruksdagen i Strömfors bruk. Om ni inte har besökt bruket där är det nog nu hög tid att ni tar er dit. Där finns allt möjligt att se på och förstås köpa. God mat, kaffe och bakelser. Glöm nu inte att besöka den vackra träkyrkan med altartavla målad av självaste Helene Schjerfbeck.

 På hela det historiska området fanns det mycket att se på och massor av saker till salu, t o m tupperware grejer kunde köpas. Eftersom området är så stort sväljer det människomassor bra. Så trots att det var trångt om parkeringsplatser när jag anlände blev det aldrig människoträngsel.

Programmet var omväxlande. Strömfors spelmän, Pelimannit, spelade på Stallbacken, i smedjan hade man möjlighet att följa med hur smide gick till förr i världen. Mittemot Brukskvarnen hittades fyra personer från föreningen Pirkka-Hämeen Jätkäperinne. De underhöll både med musik och arbetsuppvisningar från stockflottartiden.

Olli Lehto visar hur det går till att balansera på stocken.

Här kliver han över sin kamrat Ilkka Kyttälä...

...och så sätter han sig på honom.

Och plötsligt balanserar han på huvudet. 70 år, inte illa. Jag kommer inte att klara av ett sådant nummer i den åldern. :)

Ja, om Olli kan, så måste ju Ilkka visa att han inte är sämre.

Ett sådant här vindskydd byggdes för vila. I förgrunden en båtkamin, som värdinnan Heta-Lovisa (Sinikka Lehto) kokade pannkaffe på. Far i huset påstår att vi har en sådan någonstans, måste kanske leta reda på den och koka utomhus?

På Stallvinden hade Merja Marin en utställning.

Det var färgstarka tavlor med bland annat blommotiv och katter. Här Alina...

och här Väktaren.

Kanske hon skulle ha kunnat avporträttera våra katter också?

Virkade alster hade hon också med på utställningen.

Filtade produkter fanns till salu.

Liksom de här stolskydden. Kul idé eller hur? Nu ska jag samla alla söndriga och ensamma sockor och virka ihop dem.

Det var i Letkis som de här såldes, liksom andra produkter av återvinningsmaterial.

Som de här smyckena...

Den här godingen hittade jag på Stallbacken: En röd Java.

Och de här två skönheterna hittade jag på parkeringsplatsen:

Fynd av olika slag

Förra veckans måndag var jag iväg med yngsta sonen till grannstaden i väster. Han hade sin första semesterdag och det skulle ju firas. Tur att vi gjorde det för resten av hans semester gick i arbetets tecken. Så är det att vara småföretagare, tyvärr. Tur att vi inte planerade något mera vidlyftigt.

Det enda jag skulle ha från grannstaden var en korsordspenna och den hann jag aldrig köpa. Vi satt så länge nere vid ån och njöt av god mat och det soliga vädret med lagom mycket vind. På semestern ska man ju inte stressa. 

Som vanligt gick vi i stan på var sitt håll, för vi är ju inte riktigt alltid intresserade av samma saker. Yngsta sonen hann sköta sin busines medan han besökte sitt favoritställe och själv hann jag ta en hastig överblick på klädrean. Inget intresserade egentligen för det som fanns i min storlek gick i konstiga murriga färgnyanser. Brrrr! Men jag hittade en rosa BH i rätt storlek, köpte boxers, som tyvärr är för stora och så ett par strumpor. Hittade också två vita scarfar och ett par Våga-örhängen och var riktigt nöjd med mina små påsar, som inte kostat skjortan.

På hemvägen kurvade vi in via återvinningscentralen. Yngsta sonen hittade ett tangentbord av den där gamla stabila sorten och jag hittade lite böcker åt mamma. Vid utgången fick jag syn på den här vagnen:

- Vad ska du ha för den?
- Nå, om du ger fem euro, sa den där unge mannen.
Åh, och sju sekunder senare var den min. Inte i världens bästa skick kanske, men en femma! Far i huset är inte glad. Han avskyr rottingmöbler. Dessutom ogillar han nästan allt som inte är praktiskt eller kommer till nytta. Men....
Ja, alltså tänk så snygg den skulle vara efter lite renoverande på verandan, fast nu står den ju i köket och är sådär allmänt i vägen. Den ryms inte på verandan för där är proppfullt av den äldsta sonens kvarlämnade elektronikgrejer. Och jag tänker då inte börja röja dem. Nej, tack!

Far i huset har betydligt närmare till sina fynd, han går bara upp på vinden. Där hittade han mina gamla dagböcker:

Den lila med lås är från år 1972 och den med katter på från år 1991 vid tiden för yngsta sonens födelse. Ett så härligt fynd att bläddra och läsa i. Yngsta sonen var dock måttligt road av att höra hur amningen artade sig. Inte brydde han sig heller om min oro för biljuden i hans lilla hjärta.
Tyvärr är jag en periodare när det gäller att skriva dagbok. Inte alls lika flitig som till exempel Carita.

Nu har det snart gått ett år sedan jag senast plitade ner något. Borde jag ta mig i kragen och skriva igen?

I onsdags var jag på nytt till återvinningscentralen.  Då i sällskap med far i huset och jag hittade inget, medan han köpte tre filtar; en lejonfilt för katterna att ligga på, en pigg gul- och orange för att ha i bilen och en i brungult, som han gav åt yngsta sonen.

Igår var vi iväg ända till huvudstaden. En maskin saknar remmar och de gick inte att uppbringa i lördags, så det var bara att bita ihop och köra iväg västerut. Besökte endast en butik, Etola. Där hittade jag två födelsedagspresenter, men far i huset var fortfarande utan remmar. Dem fick han lösa ut direkt från importören, som låg en bit ifrån återförsäljaren.

På hemvägen tog vi en runda via Borgå och jag gjorde av med en hel euro

på två ölglas och en enorm rosett. Den sistnämnda kommer förstås att pryda ett paket, endera till nåns födelesdag eller nåns julklapp. Så det så.

Ölglasen matchar dem jag fick av min stickvän i våras. Men nu ska jag nog inte ha flera för det finns inte plats i skåpen. Lustigt nog hörde jag far i huset säga med stolthet i rösten:
- Hon samlar på de där glasen.

KYH 20 valmis - färdig

Den 27.6 fick jag också den här lilla duken, KYH nr 20, färdig. Här fattas tyvärr det sista varvet enligt det ursprungliga mönstret. Men garnet tog slut!!! Kan ni tänka, som om jag skulle vara utan garn. :) Bestämde mi9g för att duken fick bli lite annorlunda och så var det bra med det.

Modell: Liten virkad duk, modell 56, Kauneimmat käsityöt 6/2007

Garn: Restgarn i bomull

Åtgång: 2 g

Virknål: 1½

Och så här lite garn återstår nu. Kan ev. bli till en liten blomma eller...

Kunde ju förstås ha rivit upp alltihop och börjat på nytt, men när jag nu en gång har bestämt mig för att använda bort gamla restgarner så...

KYH no 20, pieni virkattu liina, valmistui 27.6. Lanka loppui kesken = viimeinen kierros puuttuu, mutta tämä saa kelvata. 

Malli: Pieni virkattu liina, malli 56, Kauneimmat käsityöt 6/2007

Lanka: Puuvillajäännöslanka

Menekki: 2 g

Vkoukku: 1½

KYH 4 valmis - färdig

KYH no 4 valmistui 27.6.

Malli: Pieni virkattu liina, malli no 48, Kauneimmat Käsityöt 3/2007

Lanka: Novitan Kotiväki

Menekki: 8 g

Vkoukku: 1½

KYH nr 4 blev färdig redan 27.6.

Modell: Liten virkad duk, modell 48, Kauneimmat Käsityöt 3/2007

Garn: Kotiväki från Novita

Åtgång: 8 g

Virknål: 1½

Rosornas charm

Sade ju att det är Lovisa som gäller för tillfället. Det är här man skall vara om man vill ha sköna sommarupplevelser. Och det finns något för alla. Nu under fredag, lördag och söndag var det igen full rulle. Rosornas charm hette evenemanget som gick av stapeln i stan. Om man till äventyrs inte var trakterad av det kunde man delta i 1950-tals picknick på Bruket under lördagen. Det var alltså därför som "amerikanare" gled runt torget i lördags.

Själv deltog jag på lördagen. Vandrade på förmiddagen runt bland de olika objekten och satt i kyrkan när stadens första rosenbröllop gick av stapeln. På kvällen deltog jag inte i rosendansen. Enough is enough och man kan ju inte vare sig hinna eller orka med hur mycket som helst heller! Eller egentligen var jag övermätt på intryck i lördags så jag stod över dansen. Och bra så, för far i huset ställde inte upp som kavaljer och yngsta sonen, som tog ett varv vid Skeppsbron på kvällen, tyckte att musiken var "leisam" och ämnad för pensionärer. :) Till saken hör att han är mycket noga med sin musik och gillar mest heavy, men inte vilken sort som helst.

På lördagen började jag min rundvandring i Kapellet där det dels fanns en konstutställning och dels en vacker rosendukning. För er som inte känner till Kapellet kan jag berätta att det är en före detta sommarrestaurang, som nu håller på att renoveras av Airi Kallio.

Istället för en vakthund fanns det en trevlig grå papegoja (jako?) som visslade gällt varje gång en gäst kom in. Enligt uppgift lär den svära också, men åtminstone i lördags så avstod den från såna fasoner.

I Pilastrarna pågick en bröllopsmässa och trots att vi alldeles nyss firade vår 32-åriga bröllopsdag tog jag mig en titt på utställningen. Göta-Petter vad mycket annat det är än själva vigseln som ska fixas. Tur att jag var ung och oförståndig då vårt bröllop gick av stapeln. Allting var mycket enklare då. Dekorationerna bestod ofta av ängsblommor, osv.

Enligt Valkoinen Kreivitär från Borgå, som visade upp den här vackra brudklänningen är det spets i olika form som är inne.

Apropå bröllop ännu, när jag besökte Wanha kauppa, som är ett alldeles ljuvligt loppis, kunde jag äntligen komplettera vår kaffeservis Seita Arctica, som vi fick i bröllopsgåva och som senare kompletterades av givarna till födelsedagar och jular. Saknade sockerskål och gräddsnäcka, men nu fick jag tag på bägge samt 4 kaffekoppar och 6 tefat, 4 assietter och ett stort serveringsfat till det facila priset av 50 euro. Rena rama kapet alltså! Jag skulle dessutom ha fått tidningar och skivor och nån bok på köpet. Men för en gångs skull segrade självbevarelsedriften och jag tog emot endast en skiva av Marianne Faithfull, Before the Poison. Har ju inte rum med flera grejer för inte vill jag ju börja kasta ut garnen heller! :)

Lockande rosendukning i Wanha kauppa. Om jag hade ett snyggt renoverat kök i lantlig stil med mycket trä, så som jag skulle vilja ha, skulle de där kaffe- och sockerburkarna genast få flytta in här, men...

Visst är det romantiskt med rosenmotiv? Hmmm, kanske jag borde börja samla sådant porslin? Med risk för att far i huset slänger ut mig. 

Till vänster syns en hylla som är en del av den ursprungliga butiksinteriören. Himbergs kolonialvaruaffär upphörde år 1962. Hälsoinspektören krävde att butiken skulle stängas för att butiksinnehavaren hade en stövare, som strövade fritt omkring och varje gång kexburken öppnades var hunden där och glufsade i sig. Måtte ha varit extra gott att sedan kunna köpa kex med huddregel på! :)
Far i huset påstår att han minns affären, men jag betvivlar det starkt. Han var nog för liten då, endast fem år.

Nuvarande ägarna, paret Tuunanen, köpte bostadshuset som sommarbostad och då följde affären med. Frun tyckte att det var sorgligt med en tom affär och funderade en hel del på vilken verksamhet, som skulle passa där. Hon samlar på böcker och mannen på skivor så svaret var givet, ett loppis. Wanha kauppa är öppet endast under olika evenemang och på söndagar i juli. Och som sagt, det är ett loppis som det absolut lönar sig att besöka. Här finns förutom böcker och skivor också möbler och porslin mm. Trädgården är också vacker och väl värt ett besök. Frun har omhuldat de gamla stigarna och är mån om att historien bevaras. Adress: Östra Tullgatan 20.

 Här en interiör från Wanha kauppa.

Och så var det ju alla dessa trädgårdar. Alla blomfoton är från Villa Aaltonens underbara trädgård. Om ni har möjlighet i höst så passa på att besöka stan under evenemanget Lovisa Historiska Hus 25 - 26.8.2012. Visserligen har rosorna till stor del blommat ut då. Ni får skylla er själva som missade dem. Men trädgården är underbar hela sommaren och Villa Aaltonen ingår i evenemangets besöksobjekt.

Humlorna gillade alldeles uppenbart rosorna. Det gjorde jag också, blev alldeles rosgalen. Men först en pion.

Det är sådana far i huset tycker att vi kan ha i trädgården, så till min födelsedag hämtade han en vit och en rosa. Svärmors vackra röda ärvde jag då vi övertog huset. Den har frodats och vuxit och är i stort sett det enda jag klarat av att sköta.

Tyvärr vet jag inte alls vad alla de här skönheterna heter: