torsdag, mars 09, 2017

Från Hantverksmässan i Gamla Hamnen

Ni tror väl inte att jag kom hem tomhänt från Helsingfors i söndags? Åh, nej, glöm det. Jag hade en och annan påse med mej hem. Tack och lov för stickväninnan B och hennes fina väska, dra-maten. Jag fick hyra in mej i den. Skönt! Den rullade snällt på mässgolvet och ingen behövde bära på nånting. Sedan stod vi på Sales parkeringsplats i Liljendal och delade upp innehållet. Vi langade alltså inte eller höll på med olagligheter, ifall nu nån trodde det! :)

Bland annat det här fanns i mina påsar:
Wool Jazz från Mirdara, en helt ny garnsort för mej, 200 g.


Running, sockgarn från Holland, måste prövas på, 100 g. Funderade först lite smått på att ge bort det här nystanet, men ju mera jag klappar på det, desto mera gillar jag det...


Vanessa, 50 g merceriserat bomullsgarn för endast 2 €. Rena rama fyndet i ljusbeige färg. Borde jag ändå ha tagit flera än detta enda nystan? Men inte har ni väl sett mej virka dukar på många herrans år, inte?

Ser ni förresten det där lite luddiga på nystanet där uppe till höger? Gissa vad det är...


Just det, lite ludd från strutsfjädersdammvippan. Eller inte direkt från den utan från de där två extra fjädrarna jag fick till våra katter. Tufsen blev helvild när han gav sig i kast med fjädern. Han morrade och fräste. Strutsar är minsann inte att leka med. Sånt vet Tufsen.

Men fjädrarna är bra, tar bort statisk elektricitet och har redan använts i över 150 år. Dock inte min dammvippa. Den är ny och fortfarande nästan oanvänd! :)


Åååh, Fabel från Drops. Hela tre nystan, 150 g, kan bli åtminstone ett par tunna sommarsockor, eller... Att det blev hela tre nystan istället för två får jag tacka stickväninnan B för. Hon peppade och uppmuntrade:
- Visst ska du ha tre nystan.


Cotton Style Print, 200 g, från Schachenmayr fanns uppstickad, som en liten sjalmodell och då måste jag ju bara ha dem. Jag tog ett extra nystan för säkerhets skull. Det är inte kul om garnet tar slut innan projektet är klart. Jag fick mönster med till sjalen, Ranskatar (Fransyska, inte köttet alltså, utan en dam från Frankrike). Både mönster och garn kommer från Pitsi & Palmikko i Lahtis.

Stickning och virkning är som vilken sport, som helst. Det behövs utrustning för att det ska bli bra. Så förstås måste jag ju ha en sådan här varvräknare att ha på fingret. Det fiffiga med den här är att den kommer ihåg vilket varv den blev på när man öppnar den på nytt. Visserligen gör ju de manuella det också, men... ja, det är roligt att pröva någonting nytt!

 Jag skulle inte ha garn alls. Nej, jag var på jakt efter en vantbok. Snopet nog kom jag hem endast med den här pannlappsboken. Fanns ingen vantbok. Den här boken kostade 5 €. Det fanns också en massa böcker för endast 2 €, liksom Novitas garnnystan till samma pris. Men igen, jag skall ju inte köpa vare sig det ena eller det andra...


Och så har vi med stickväninnan B infört en ny tradition. Vi, eller rättare sagt jag, köper en mugg från varje mässa. Det fick far i huset att tända på alla cylindrar. Det verkar som om det är bättre att jag köper garn:
- Du ska int hämta hem flera muggar nu. Det finns inte rum i skåpen. Om du kommer hem med flera så måst jag börja kasta sönder de muggar vi redan har, domderade han.

Jösses, kanske jag ska sluta med muggköpandet genast och inte utveckla några nya traditioner alls! Jag vill inte att han slår sönder den där stickmuggen jag köpte från mässan i Tammerfors.


Den här blåa kattmuggen kommer från Keramikstudio Envalds.
Jag köpte lite annat också, men det är hysch-pysch än så länge...

Nu tänker ni förstås att det här var ju inte så farligt och det är ju rätt tänkt. Men vi kom hem via Lankamaailma i Åggelby... 
Och inte för att jag vill skryta, men jag fixade faktiskt så att alla, som var med på färden fick 20% rabatt på normalprissatta varor. Och hur gjorde jag det? Jo, jag ringde helt enkelt till affären och varskodde dem om att en busslast från Lovisa är på väg och frågade snällt om det var okej. Vi var förstås välkomna och blev väl omhändertagna.


Här finns lite av det ena och det andra, vågar inte väga! :) Mest är här små garnpåsar med olika erbjudandegarn.


Grazy Zauberball måste jag ju bara ha. Schoppelwolle från Tyskland, helt underbara crazyiga färger, 200 g. Jag fick hjälp med färgvalet av stickväninnan B. Vad jag ska göra med dem? Inte en susning. Sockor, sjal...


Den här måste jag ju också ha för färgens skull, inte sant? Undrar om jag någonsin kommer att behöva en så här klen virknål?


Jag borde kanske virka en påskduk av det här bomullsgarnet, som jag hittade i Lankamaailma? Men stickväninnan B sade att påsken kommer så fort och är över lika fort, så knappast hinner jag med nånting påskigt, så som jag gjorde förra året.

Som ni märker var jag inte riktigt koncentrerad under färden och det beror helt enkelt på att jag inte hade en lapp med mej där alla garn jag skulle behöva för diverse projekt skulle ha funnits uppräknade. Varför? Nå, jo, för att jag strängt taget inte skulle ha garn, utan endast den där vantboken, som inte fanns någonstans.

Ikväll skall jag iväg på äventyr igen i gott sällskap med stickväninna B och V. Få se hur det kommer att sluta...

#blogg100_2017_9

2 kommentarer:

Carita Liljendahl sa...

Hördu, ni langade visst.
Langasitte lankoja - hahahaa :-D
Nu var jag väl rolig=?

Inge Ekholm sa...

Jo, nu var du faktiskt rolig! Jag tänkte inte på det där med lankoja! :D