En byxbunt

Bittert, ack så bittert, sitter fast utan bil och missade stickcaféet igår. Ser inte bra ut inför nästa vecka heller, för då borde jag bistå min mor under cafétiden. Verkar som om makterna är emot mig.

Att bilen är sönder har gjort mig så deppig att jag inte ens orkat vare sig sticka eller virka.
Skärpning, Inge! En bil är ju ändå en världslig grej, bäst att leta fram cykeln. Om nu inte något av barnen farit iväg med den.

För två veckor sedan kunde jag glädja mig åt en byxbunt.

Fiffig korg, inte sant?
Psst, jag har gömt de där goda närproducerade skorporna i byxbunten, men säg inget åt nån! :)

Det är Borgå dagverksamhet, som har gjort den fina korgen. Tack för gåvan!

På sista äfsingarna

Min medverkan i årets vävkurs har varit bedrövlig. Jag skäms rejält över att jag helt enkelt inte hittar tiden att sitta i vävsalen mellan kursgångerna. Idag avslutades kursen och jag kommer ju att sakna alla där för med tungt hjärta är det bara att konstatera att nästa år måste jag avstå. Kan inte göra något extra för jag har så många undervisningstimmar inplanerade att... Till saken hör att allt förberedande ska ske utanför arbetstid, så...

Nu under vårterminen har jag ändå fått nånting ur vävstolarna då och då. Eftersom jag var sist i en vävstol fick jag äfsingarna i lingarn därifrån.

Och jag visste ju genast vad jag skulle göra med dem. Virka mormorsrutor till en tablett eller duk. Låt vara att de här gråa ändarna är korta, men de borde ju räcka till mittpartiet i alla fall. Och lingarn hade jag ju köpt från mässan så nu var det bara att sätta igång.
Fast det var ju inte så bara eftersom jag ju borde nysta först. Nysta lingarn, suck...

På påsksöndagen tog jag mig i kragen och fick de tre danska lingarnshärvorna nystade. Hade tänkt dela upp nystanen i två lika stora, men det där orange gick det inte riktigt så bra med. Suck igen. Men den som lever, den lär sig.

Så glad att jag också köpte de där virknålarna med platt skaft. De är jättesköna i handen.

Här är de två första rutorna. Tror ni att det här kommer att bli till något?

Pääsiäispaketti Påskpaket

Tänään kun tulin kotiin keittiöpöydällä odotti pieni yllätys: Pääsiäispaketti minulle!

Kissakin innostui. 

Isäntä jouksi oikein posteljooni kiinni, muuten paketti olisi lähtenyt kaupunkiin, sillä eihän se mahtunut laattikkoon. Onneksi isäntä oli pihalla puuhommissa.

Jännitys tivistyyy, paljon talouspaperia...

Jihaa, katso: Kukko, kana ja Nalle Puh-suklaamuna!

Ja Nalle Puh kerran vielä ja katsos: Ihmesieni! Nyt on kyllä pakko siivota huomenna. SNY:ni vakkuuttaa että näitten sienien kanssa käy nopeasti ja sen jälkeen voi taas neuloa!
KIITOS SNY! Olen aivan otettu!

HYVÄÄ PÄÄSIÄISTÄ!

Idag när jag kom hem från jobb och påskhandlande väntade ett paket på mig på köksbordet. Precis vad jag behövde för att pigga upp mina livsandar som krupit ner under fotsulan. Jag blev alltså lite stressad i affären av all reklam om hur man ska skapa påskstämning och laga god mat och baka smaskiga kakor. Suck, suck och dubbelsuck.

Tur att far i huset sprang ikapp postiljonen så jag fick mitt paket. Ni ser att katten också är intresserad av innehållet, som ju ser ut att bestå av hushållspapper. Men hej, skenet bedrog för fram kom en trätupp och höna och ett Nalle Puh chokladägg, en Nalle Puh fingerdocka och "under" (eller kanske dunder?) svampar, som enligt min hemliga stickvän ska göra städandet lekande lätt och därmed spara tid för mera stickande. Måste ju testas genast i morgon.
Tack snälla söta SNY! You made my day!

EN RIKTIGT GLAD PÅSK!