I morse vaknade jag lite över sex, strax före väckarklockan. Jag var rejält trött, för under natten hade jag vridit och vänt på mej och varit uppe några gånger. Det går liksom inte att gå till sängs med kurrande mage. Jag klarar åtminstone inte av det. Men eftersom jag skulle vara på laboratoriet halvåtta i morse och därför vara oäten i tolv timmars tid, så var det bara att tåla och lida.
Jag kände mej rejält knäsvag då jag stolpade iväg upp till laboratoriet. Tacksam för att bisin min ställde upp och skjutsade. Medan jag väntade sade jag ett fult ord, för trots att jag hade beställt tid, så måste jag ändå anmäla mej och ta en kölapp! Jag fattar ingenting, för förra gången behövdes det inte och inte heller i labbet i Borgå. På det här sättet, så lönar det ju sig inte alls att beställa tid. Minst sagt förvirrande.
När jag kom ut från labbet var jag darrig och andfådd och det var riktigt skönt att få sitta i bilen och äta lite, så blodsockret gick upp. Jag har lite svårt att fatta att sjuka människor ska plågas extra på det här sättet. Till all tur behöver jag inte vara oäten vid nästa blodprov, som ska tas om en månad. Jag kände mej faktiskt ganska svag ännu en lång tid på förmiddagen efter frukosten.
Dagens stickcafé hölls hos G-M och jag fick åka med väninnan B, tack för det! Vi hade så trevligt där vi satt och stickade och pratade att mitt i allt hade klockan hunnit bli 17:30 och det var dags att återvända hem.
Jag kom hem med den här intressanta boken! Tack till G-M för gåvan.
Och så ett litet tips till alla sockstickare:
Nu ber jag om ursäkt, men det här inlägget får bli lite kort, för jag vill hinna sticka lite innan jag kryper i säng.
Önskar er alla en fin torsdag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar