Oj, oj, oj, jag säger bara det, har ni sett den där damen, som borde ta det lite lugnt? Nä, inte jag heller. Den här damen har hållit igång hela dagen och borde nog sitta i gungstolen med sin stickning nu. Men se nej, här sitter hon framför datorn och funderar på nya stickprojekt, fastän det senaste sockprojektet inte är färdigt ännu.
I morse sov jag till halv nio, intog frukost och hoppade sen i duschen. För mej är det fortfarande en oerhörd lyx att kunna duscha här uppe på övervåningen.
Vi elvatiden körde vi, bisin min och undertecknad, iväg till stan. Vi hade stämt träff med min kusin A och hans 13-åriga dotter på Café Favorit.
Vi hade sällskap av en megastor gräshoppa under parasolltaket. Hepokatti på finska om jag minns rätt.
Efter någon timme vände vi hemåt. Bisin min hittade på att vi skulle kurva via grannbyn. Jag var inne och hälsade på Lilleman och hans mor. Det börjar ju bli en månad sedan jag senast såg honom! Hela två gånger ville han upp i min famn och det finns inget ljuvligare än att känna hans armar runt ens hals.
Här hemma väntade flickorna och det var riktigt, riktigt härligt att få träffa dem. A har redan börjat fundera på julen. Tror ni att tomtarna redan följer med om man är snäll eller elak? Det är ju de snälla barnen, som får julklappar.
Och på tal om julklappar: Dotterns julklapp passade perfekt på foten. På något sätt anade jag att hon behövde sin julklapp redan nu, så jag kunde inte vänta med den. Hon blev glad och uppskattade hantverket.
När flickorna hade åkt satt jag en stund och funderade lite smått. På äldsta sonens enträgna begäran följde jag sedan med honom till stan för vår veckohandling. Kändes lite konstigt, för jag har inte varit och storhandlat på jätte- jättelänge.
Idag har det alltså varit riktigt mycket program och det är roligt, så härligt att få träffa barnbarnen. 💕
Och jag lovar, jag ska ta det superlugnt i morgon, hoppas jag i alla fall.
Önskar er alla en fin söndag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar