Österut igen

Idag har jag igen varit iväg till Fredrikshamn. Inte heller idag vajade den stora flaggan i den höga flaggstången. Men till skillnad från i tisdags, så fick jag lunch idag:

Viltskav, lingonsylt och klyftpotatis. Tyvärr hade moset hunnit ta slut.
– Var är grönsakerna, frågade bisin min.
Jag fick förklara konceptet med salladsbord och att han får blanda morotsrivet, gurkorna och salladen från sin salladstallrik med i den här matportionen om han vill. Till det hummade han bara lite.

På hemvägen kurvade vi via Motonet i östra grannstaden. Det ska vara mera bildelar, vilket betyder mera mekande och skruvande.
Bisin min blev mäkta förvånad då jag gick med in i affären. Ja, det blev jag nog själv också, förresten.

Men, kolla, jag fyndade. Nu gäller det bara att ladda upp med massor, massor av korsord till julen, för nu har jag i varje fall pennor och reservpatroner. Tjohoo!

Från postlådan fiskade bisin min idag upp ett oläsligt brev!

Fy skäms på stadens vattenverk, som försöker smyga med förhöjningarna! Skicka ut brev, som inte går att läsa. Orsaken är att det är för dyrt att skicka två sidor sa chefen i en tidningsintervju. Hon menade säkert två ark. MEN! Det var ändå två ark i kuvertet! Det första arket innehöll bisin mins namn och adress och var i övrigt helt tomt. Där skulle faktiskt ha rymts flera av de där oläsliga tabellerna. Chefen skyllde också på marginalerna, men de är ju justerbara och går att ändra. Det där var en av de dummaste ursäkterna som jag har hört. Inte kan det väl vara så att personalen inte klarar av kontorsprogrammen i datorn?
Håhåja. Egentligen borde vi konsumenter ha ringt ner deras telefon och klagat och frågat vad det står i brevet egentligen.
Den här gången skyllde dock ingen på att svenskan inte får plats, så som man gjorde i vår västra grannstad. Läsarvänligt är inte brevet, så det gick det inte heller att skylla på, så som Naturhistoriska museet gjorde när de skippade svenskan!

Nu ska jag fixa lite läsbara Exceltabeller!

Önskar er alla en fin fredag!