Igår på eftermiddagen då jag körde till grannbyn småregnade det. Så vi höll oss inomhus med Lilleman och bäst så. Famo skulle inte ha hunnit springa efter honom utomhus. Nog för att han skulle ha älskat regnet och vattnet.
Innan det var dags att leka med bilar i parkeringshuset satt Lilleman i min famn. Vi bläddrade i den bok han gillar bäst just nu, en bok med bilder från en lantgård. Famo klarar av att låta som en skördetröska, traktor, gris, häst, ko och ett lamm. Inga problem, men så kom vi till en kanin. Hur låter kaniner? Låter dom överhuvudtaget? Har de gnagljud? Smackar de? Ingen som helst aning, så vi hoppade över kaninen.
Plötsligt vände sig Lilleman om och kramade mej hårt, hårt.
– Är du min kille, frågade jag då.
– Nej, kom det med eftertryck och bestämdhet.
Nej, Lilleman är inte famos kille, hur kan hon ens fråga så dumt? Han är väl ingen kille heller, nä han är ju en pojke. Hur som helst, vi hade riktigt trevligt tillsammans. Det är en gåva att få tillbringa tid med barnbarnen. 💕
Pizzalådan, som nästyngsta sonen hämtat från stan, tog jag med mej hem. Och det var bra det, för halva pizzan blev förstås kvar och finns nu i kylskåpet. Idag behöver jag alltså inte laga mat. Tjohoo!
I gårdagens korsordslösande hittade jag det här:
Just det, ingen mindre än KAJ. Kul.
Mindre kul är det med min stickning. Igår kväll såg jag på European Darts Tour från Riesa i Tyskland. Jag kan inte precis säga att tävlingen var jättespännande, men jag lyckades ändå få ett hål i mitt sockskaft. Ett hål, som jag inte visste hur jag skulle åtgärda. Suck!
Så jag fick sticka sju varv bakåt för att få ordning på skaftet, som har fem aviga varv och fem räta varv. Känns som om det här sockparet aldrig blir färdigt.
Nu är det dags för mej att gå ut och njuta av vårt soliga väder.
Önskar er alla en trevlig lördag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar