Hönan Agda

Sommar och sol utomhus och här sitter jag inne framför skärmen och försöker få nånting vettigt gjort, men... ack, ack, ack... jag villade bort mig i internetdjungeln och har tittat på sjalmönster istället för kursbeskrivningar. HUPS! Kanske bäst att gå ut i stället?

Hönan Agda var det enda påskpyntet vi hade framme i år. Den hann aldrig få några ägg i magen, men var ändå till prydnad på bordet. Nu är det dags att placera henne i förvar till nästa år.

På tal om stickcafé ännu: Det är ganska farligt att vara där för man blir så inspirerad av de andra. Och så börjar det koka i ens huvud med en massa idéer och vill-pröva-på. Och så skulle man vilja börja på allt möjligt nytt. Men nu gäller det att vara karaktärsfast och få undan dagens måsten innan det är dags att avsluta ett mångårigt stickprojekt.