fredag, maj 13, 2016

I salongen

Idag har jag suttit i salongen.

Ser ni mej där till vänster?

Kaptenen var tyvärr utflugen, endast uniformen hängde kvar, så nu vet jag inte om han var ung och snygg eller om jag hade fått segla hela sommaren med honom på böljan den blå. 

Salongen är dessvärre stadigt förankrad i Lovisa sjöfartsmuseum, som jag besökte idag inför öppnandet i morgon. Salongen är från s/s Virgo II och rutten verkar ju helt okej, från Hangö till Hull, i England. Men fartyget är skrotat för många år sedan.
Om du aldrig har besökt sjöfartsmuseet i stan, så tycker jag att du ska göra det i sommar. Nu har de öppet från 14.5 - 4.9 tisdag - söndag kl. 11 - 18. Där finns hela Lovisa spännande sjöfartshistoria bevarad. Och inträdet är endast 3 € och 5 € för familjer. Eftersom jag var på uppdrag behövde jag inte betala, men det är inte fel att understöda stiftelsen som upprätthåller museet.

Förutom dagens museala besök så stod jag i kassan i mataffären och fumlade med min telefon. Kassafrun ville prompt se min förmånskupong, men min smarttelefon vägrade samarbeta och jag höll på att få spader för den ryade om inloggningsfel och att jag måste tillåta det ena och det andra. Till sist måste jag med skammens röda kinder ge mej och betala. Det blev hela 2 € dyrare än om jag hade lyckats trolla fram den där förmånen i min app. Attans!

Äldsta sonen, som väntade snällt vid min plåtlåda, frågade otåligt var jag blev av. Han hade bråttom och kunde inte vänta hela dagen på sin mor.
Så jag berättade hur snöpligt det hade gått för mej. Han vek sig dubbel av skratt.
- Såg du inte, frågade han.
- Nä, vad skulle jag se?
- Där fanns ju en QR-kod, som du skulle scanna in med din telefon, hickade han fram mellan skrattanfallen.
- Öööh? Var fanns den?
Jo, det visade sig att den stod där vid den stora reklamskylten, som jag helt ignorerade. Suck! Nu kommer jag att få höra om detta bland mina anförvanter för sådana här historier har en konstig förmåga att sprida sig.
- Och du ska vara datalärare, kommenterade sonen och fortsatte skratta. 

Javisst, vet jag ju vad en QR-kod är för något och javisst har jag en sådan app i min telefon som scannar koden. Det var ju bara det att jag inte såg det där. Jag tog bara det jag skulle ha från hyllan. Och jag trodde faktiskt att det var nån av de där förmånskupongerna, som dyker upp en gång i veckan, som jag skulle visa upp. Suck! Tacka vet jag ändå K-förmånskortet (Plussa), som genast drar bort förmånen från priserna utan att man behöver använda appar och telefon. Det börjar verka lite väl tillkrånglat det här systemet.
Nå, jag har åtminstone glatt en person idag!

Själv är jag gladast över att ha fått långa strumpan nummer ett färdig idag. Nu funderar jag om jag skall lägga upp för den andra ännu ikväll. Tänk om jag drabbas av stickfeber och sitter uppe halva natten med skaftet?


Blogg 100/74

2 kommentarer:

Tumlaren sa...

Du får väl tänka "Alltid roar det nån!" Kul att kunna roa andra ibland. Trevlig helg!

Inge Ekholm sa...

Tack! Du har så rätt. Synd bara om de där frustrerade människorna bakom mej i kassakön i fredagsrusningen! :)
En riktigt skön helg till dig med.