I morse vaknade jag upp med Mick Jagger sjungandes i mitt huvud, You Can't Always Get What You Want. Lite häftigare rockmusik den här morgonen alltså. Varifrån de här låtarna dyker upp i mitt arma huvud är en gåta för mej. Men ett är dock säkert, igår fick jag inte alls som jag ville.
Min smartklocka, som jag skrutit med så, vill plötsligt inte alls som jag vill. Snyft! Min urtavla har försvunnit och hur jag än fixade och trixade fick jag den inte tillbaka. Jag provade att uppdatera klockan och jag gick igenom alla inställningar. Jag laddade batteriet och gick igenom synkroniseringen med min smarttelefon. Jag var till och med frestad att ta självaste Bixby i bruk. Men jag vill verkligen inte ha AI i min klocka. Jag vill endast ha tillbaka min urtavla, som jag vill att dyker upp då jag trycker på klockans hemknapp. Men se nej, icke sa Nicke, jag fick det inte att fungera, inte ens uppdateringen. Sent omsider gav jag upp och får nu nöja mej med en svart urtavla med endast tiden angiven i digitala siffror. Suck och dubbelsuck!
Äldsta sonen tycker förstås att jag ska investera i en ny klocka, men det vill inte jag. Det blir så mycket elektronikskrot och snart kommer jag ändå att bli tvungen att investera i en ny telefon. Suck igen. Sonen visade genast en supertelefon för över tusen euro! Kära nån, det är inget för en fattig pensionär, som behöver ringa lite och använda WhatsApp.
Önskar er alla en skön ny vecka!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar