onsdag, januari 05, 2011

Stickmoster

I dag har jag varit på äventyr tillsammans med tre härliga systersöner. För säkerhets skull höll mor och mormor sina vakande ögon på oss. I  varuhuset mitt ute på vischan stortrivdes killarna. De gick snällt med mig och höll ordning på min kundvagn. Vi tog några extra svängar kring chipshyllan och gick igenom alla sorter de hade smakat på och vilka som var goda. Mest poäng fick Taffels chilihjul. Smått skamset fick jag tillstå att jag inte hunnit smaka på dem än.

Vid kattmaten blev det besvärligt för plötsligt tyckte killarna att våra katter skulle ha precis samma godbitar som deras brukar få. Det var inte lätt att hitta rätt burk, så vi fick ta några på måfå. Medan jag fortsatte fylla på med kattmat försvann killarna ur mitt synfält.
- MOSTER INGE, hör jag ivriga röster hojta och skyndar iväg mot ljudet. Gissa var gullisarna laborerar?
Jo, i garnhyllan. :) Snabbt fick jag ordna anletsdragen och ta deras önskan om att få lära sig sticka och virka på fullaste allvar. Nu saknades dessutom både mor och mormor, som eventuellt kunde ha avsträckt det hela. Men visst skall man ju uppmuntra barn som vill lära sig använda sina händer kreativt?

Den äldsta visste minsann att man behöver både måttband och sax för att det skall gå att handarbeta. Det hjälpte inte att jag försökte förklara att måttbandet inte behövs när man stickar halsduk. Han var mycket bestämd på den punkten. Han valde också ett luddigt garn fastän jag misstänker att det hade varit enklare att sticka i någon annan kvalitet.
Följande i ordning var lite tveksam till virkandet. Att använda en nål lät jättefarligt ända tills vi kollat på virknålar och han fick se att där inte fanns något vasst att sticka sig på.
Den yngsta gick omkring med sina två nystan och såg alldeles salig ut. Han ville inte alls ha dem i mormors kundvagn.

Dyrt och heligt fick jag lova att komma hem till mormor och lära ut stickningens och virkningens fröjder genast på eftermiddagen. Det blev ju lite i sista stund, för i morgon återvänder de västerut och hem till sitt.
Den äldsta började sticka en halsduk och gillade stickandet även om det tar sin lilla tid att hålla ordning på maskor och garntrådar, eller öglor som han säger.
Den nästäldsta skulle ju virka sin halsduk och jag lade upp luftmaskor, virkade två varv och visade lillsyrran hur det hela gick till. Jo, hon fattade galoppen mellan dukningen av middagsbord och servering. Allt gick bra ända tills sonen fick virkningen i sin ...
... vänstra hand. Huuu.
Nu gällde det att tänka om och visa på vänstersätt. En sån tur att han inte började sticka för då skulle vi allihopa ha varit i blåsten. :)
Alla tre killar hade idéer om att handarbetet kunde vara bra att ha på morgondagens båtresa, men deras mor var av annan åsikt. Undrar just varför? :)

Eftersom nu systersönerna fick två garnnystan per man kunde jag ju inte vara sämre och satsade således på hela sex stycken svarta nystan av 7-bröder garnet. Det behövs i morgon när jag skall lägga upp ett nytt projekt. Det är ju igen stickcafé på Facebook. Och den här gången skall jag minsann sticka lite, så det inte går som i tisdags då jag inte hann med något alls.

5 kommentarer:

Unknown sa...

Hej Inge vilken härlig blogg du har! Kul att läsa om de små som var så ivriga på att lära sig det viktigaste i livet!
Lycka till med ditt nya projekt.
Kram
Susanne

tilda sa...

Vad ska det bli av garnet? Nån jumper kanske?

Alexandra sa...

Jag är fast i Askungen sedan julafton & säger bara "Åh, alldeles, alldeles underbart"! =) Gott att du för det du kan så vidare till de yngre - fortsätt att inspirera :o)

Josefine sa...

Hejsan!
Skriver till dig för att du för ett tag sedan var med i en tävling i min blogg, där vinsten var valfri silverängel från Silverbiten.se

Jag har nu en auktion i bloggen till förmån för UNICEF, där man budar på just en valfri silverängel. Varför inte passa på att lägga ett bud, så kan silverängeln bli din - och samtidigt göra en god gärning då hela beloppet går till UNICEF och världens barn?

Alla bud är välkommna, stora som små - tillsammans kan vi hjälpa utsatta barn att få bättre levnadsförhållanden.

Inge sa...

Frualbertsson -> Tack. Jo, killarna var så ivriga att de hade suttit upp i sängen och handarbetat. Modern och mormodern skakade förundrat på sina huvud. De har nämligen inte varit med om det där med ett varv, ett varv till och så ännu ett varv. Duktiga hade killarna också varit för idag då de skulle packa ner allting för hemfärden hade den stickade halsduken redan växt till 63 cm och den virkade var 16 cm.

Tilda -> Jo, det skall bli en jumper till den nästyngsta. Jag hoppas på att den skall bli färdig till hans födelsedag i nästa månad. Han bläddrade själv i en Novitatidning och hittade en stickad jumper med en Karhu(öl)bild på. Måste ännu hitta ett nystan gult 7-brödergarn.

Alexandra -> Håller helt med dig. Lillsyrran undrade varför jag inte lärt nåt av mina egna fem barn att handarbeta. Men de har egentligen aldrig visat nåt intresse annat än för träslöjd och mekanik.

Josefine -> Tack för infon. Hoppas det blir många och höga bud.