Jihaaaa! Se valmistui vihdoin ja viimein pitkäperjantaina. Huh huh. Never again, on tämän puseron mantra. Mutta saaja oli todella iloinen tästä Karhupuserosta. Sain jopa halauksen.
Malli: Karhupusero, malli no 100, Novita syksy 2010
Lanka: 7 veljestä
Menekki: 652 g
Puikot: No 4 ja 3½
Äijämeininki är förstås finska och lite svårt att översätta så jag hittade på ett eget ord, machograbbigt. Sedan kom jag på att nästyngsta sonen inte alls är så där macho, tröjan till trots. Hur som helst, undrens tid är inte ännu förbi. På långfredagen fäste jag sista garnändan i Karhutröjan och när sonen anlände hem samma dag och drog tröjan över huvudet, så passade den precis på honom. Och jag fick en bamsekram som belöning och det vackraste leende jag sett på länge. Kommentaren ljöd:
- Va goer, aj nääi va goer.
Han var alltså jättenöjd, även om han efter en stund kunde konstatera att det nog inte riktigt är säsong för ylletröjor nu. :)
En mycket stolt mor kan dessutom konstatera att han bytte profilbild på Facebook igår. Nu ståtar han iklädd tröjan. Gissa om jag är både lättad och nöjd. Men aldrig mer ett sånt här projekt igen. Inte ens fast jag fick en beställning på en likadan tröja i lördags då vi hade kalas här i huset. En annan Karhu öldrickare ville också ha en sån här tröja. Men jag hänvisade till hans fru, som förskräckt slog ifrån sig.
Modell: Karhutröja, modell 100 från Novita-tidningen syksy 2010 (alltså höstens nummer)
Garn: 7 bröder från Novita
Åtgång: 652 g (lite mysko, för enligt beskrivningen borde det ha gått 700 g, hmmmm)
Stickor: Nr 4 och till halslinningen 40 cm rundsticka nr 3½
Om ni alltså vill glädja nån Karhudrickare är nog det här tröjan med stort T eller K. Intarisiabilden är riktigt lyckad och på pricken lik logon. Och visst är ju både son och tröja snygg? Här fotograferade av lillbrorsan.