Vändagen

Idag är det vändagen, som det heter här i Finland medan svenskarna firar Alla hjärtans dag. Idén är ju ändå samma, eller hur? Riktigt när den här dagen gjorde sitt intåg i Norden vet jag inte. Far i huset bara fnyser åt sådana där "jippodagar", som han kallar dem. Han anser, och det med rätta, att det liksom är gärningarna i vardagen som är det viktigaste. Och eftersom jag kan hålla med honom i det så blev han i år utan den traditionella hjärtasken med geishachoklad i. Stackarn.

Själva "firandet" gick av stapeln redan igår. Då bjöd unga husbonden med sambo på en god fredagsmiddag bestående av grisschnitzel, gräddpotatis och bearnaisesås samt förstås rårivet mm. Och till efterrätt bjöd de på glass med rostade havregryn, pekannötter och chokladsås. Mums! Vad kan jag annat säga än att det lönade sig att hjälpa honom på traven med lantbruksbokföringen.
Och förstås var vi efter mamma så hon också fick middag och lite sällskap på fredagskvällen.
I morgon ska vi alla iväg på födelsedagskalas till de unga tu. Över 20 personer om alla inbjudna nu sen är friska och kan komma. Ska bli kul att träffas och skönt att det är någon annan som är värd och värdinna. Och härligt att igen få nattgäster från Ekenäs. Borde kanske fara iväg och handla? Eller kan vi kanske göra det tillsammans i morgon? Fast när skulle vi hinna då? Hmmm, kanske karlarna kan ta hand om den lilla detaljen idag?

Min kollega har ett stort hjärta och hon gav mig redan i onsdags detta fina paket

med det här innehållet.

Rörd och tacksam och äntligen kom jag själv till skott och vågade efter en hel veckas velande ge henne sjalen Hålrand i födelsedagsgåva. Jag vet inte riktigt varför jag plötsligt fegade ur och inte gav den redan förra veckan. Hon blev på riktigt glad och ville inte alls returnera sjalen.

Ett kort har vi också fått från västra grannlandet. Tack för det!
Ha nu en riktigt fin vändag och en skön söndag!