Ett ynka litet nystan

Puuuust! Så var ett intensivt veckoslut över och måndagen har grytt med regn och mörka moln på himlen. Vi har haft gäster: mat- och bastugäster på fredagskvällen och igår dök dottern upp mitt på dagen med smörgåstårta, mangocheesecake och USA-cookies. Vi bjöd förstås in unga husbonden med sambo och så var det kalas och trevligheter runt matbordet. Senare på kvällen hade vi igen matgäster och minstingen var grillmästare och så vi åt. Det fanns nånting för alla smakriktningar och det fanns mycket av allt. Själv bakade jag på nolltid en rabarbersmulpaj så nu är då den säsongen också officiellt inledd.

Apropå dottern ännu, boleron passade perfekt på henne. Hon fick den till sin kommande namnsdag och blev faktiskt riktigt glad. Puuh, en sten föll från mitt hjärta. Hon gillade också färgen. Och dessutom gillar hon disktrasorna och blev glad då hon fick en ny. Gissa om det sporrar?

I lördags var jag iväg till Kotka med minstingen efter att de andra familjemedlemmarna fick annat för sig. Eftersom det fortfarande är byråkrati kring bilen han hade med sig från Sverige så startade vi vid Kinnunens besiktningskontor. Jag har varit med om en och annan sådan färd med far i huset så jag var utrustad.

Den här sockstickningen startade jag i tisdags då jag trodde att jag skulle ha behövt den under bussfärden till Helsingfors i onsdags. Men vi hade en liten buss och det var ganska trångt och på ditresan fick jag sitta åt fel håll och mådde smått illa, så stickningen fick vila. Nu i lördags satt jag i solen på bänken utanför besiktningskontoret och njöt av stickandet.
I Finland är vi ju mästare på byråkrati så det ska ännu ett papper till innan minstingen kanske får finska nummerplåtar! :) Vi får snällt vänta och se..

Efter uträttat ärende styrde vi kosan mot köpcentret Pasaati vid Kotka torg. Vi besökte Clas Ohlson och tog en snabbtitt i bokaffären där jag köpte korsordspennor för sommarens behov. Man ska ju motionera hjärnan lite också, inte enbart armar och ben. :)
Lunchen, en sen sådan, intog vi med stor tveksamhet på Rosso. Detta trots att vi visste att a) man får vänta rätt länge b) jag orkar ändå inte äta upp hela portionen. Vi borde alltså ha valt något annat ställe med typ salladsbar. Men nu vet vi till nästa gång.
Sedan bjöd minstingen mej på glass vid torget och vi vandrade runt och fönstershoppade. Tyvärr missade jag Ulrika, som redan hade hunnit lördagsstänga. Snyft! Där fick jag stå och tråna på andra sidan skyltfönstret och förstås hittade jag mycket intressant...

På hemvägen kurvade vi ännu via Prisma.

Och här är resultatet, ett ynka litet nystan med bambugarn!!! Det här måtte vara rekord för mej? Och gissa vad jag ska ha det till? Nå, förstås en disktrasa, vad annat?
I anslutning till Prisma finns en tygaffär, Kangaskeidas, som också säljer lite garn. Men gissa vad? Just det, även den hade hunnit stänga. Nu undrar jag om far i huset och minstingen är i maskopi? De liksom motarbetar min passion? Eller kanske snarare håller min galenskap i schack.

Ett stort tack till dottern för morsdagsgåvan, som möjliggjorde detta inköp från Prisma. Många spännande modeller, varav jag ska genomföra åtminstone en från virktidningen längst ute till höger. Jag har till och med garn hemma för det projektet.

Innan vi kom hem i lördags var vi ännu till mataffären i stan och väl hemma efter att ha packat upp var det bara att sätta sig och ta igen sig. Visst är det roligt med små utfärder och gäster, men när ska man hinna göra nån nytta?