Gäster och utfärd

Sniff, sniff, det doftar nybakat bröd i hela huset. Bra med söner som sköter hushållet medan modern är på jobb. Nåja, nu har jag nog redan hunnit vara hemma i tre timmars tid och har inte behövt göra annat hushållsarbete än fylla diskmaskinen.

Tiden har som vanligt runnit iväg och snart är den här veckan slut och ja hela maj månad med för den delen. Förra veckoslutet var intensivt med nattgäster mellan fredag och lördag, ja och matgäster före det. Till all tur skötte de matlagningen själva så jag fick koncentrera mej på efterrätten, rabarberpaj, hela 2 stycken till och med.
- Det är svarta prickar i vaniljsåsen, har männen ropat här i kör alltmedan svärdottern och undertecknad har lett konspiratoriskt. Tydligen är våra karlar inte så bevandrade i hur riktig vanilj ser ut.

På lördagen var jag igen iväg till Kotka med minstingen. Den här gången startade vi tidigare än förra gången. Men inte heller i lördags fick vi ärendet uträttat. Det gick inte att etablera internetkontakt med försäkringsbolaget som hade någon serviceuppdatering på gång. Och utan försäkring gick det inte att få ut finska nummerplåtar. Suck. Minstingen måste åka till Kotka på nytt i lördag. Och då kan jag tyvärr inte följa med för jag ska jobba.

Förra lördagen hade vi strategin klar för oss. Vi skulle gå i små butiker, vandra på torget och inta lunch innan vi återvände hem. Inget köpcenter den här gången alltså. Den första butik vi besökte var Goodwill-affären i Kotka. Intressant utbud och hygglig prisnivå. Sedan fortsatte vi till en liten inredningsaffär. Trevligt utbud, men minstingen konstaterade att det var inget för oss och våra plånböcker när han såg att en prydnadskudde kostade 50 euro. Vi fortsatte alltså vår vandring och så hamnade vi i himmelriket, handarbetsaffären Ulrika. Jag hade egentligen endast tänkt kolla in utbudet, men... minstingen visade stort tålamod och pekade faktiskt ut många intressanta garner och plötsligt sa han de magiska orden:
- Jag kan betala.
Åååh, underbart, en så snäll och förstående son får man allt leta efter.

Nu tror ni förstås att jag köpte en hel massa, men åh nej. Jag var mycket förnuftig, så förnuftig att jag faktiskt inte känner igen mej själv.

Här har ni lite Zpagetti och som ni ser så ska det bli en väska. Handtaget är också från Ulrika.

Och så ett nystan bomullsgarn. Äntligen hittade jag rätt färg. Av det här ska jag virka åtminstone en blomma och åtminstone piffa upp en av mina blusar. Jag gick ju för snart ett år sedan med i den där "köp-inga-kläder-på-ett-år-kampanjen", så nu krävs det nog lite förnyelse på något sätt av garderoben. Virkad blomma på en gammal blus låter väl som ett bra alternativ?

Och så kunde jag förstås inte motstå de här nystanen. Darling, vem kan motarbeta ett sådant namn? Som ni ser fick jag gräva lite i billigkorgen för att få tag på rätt färgnyans för alla tre nystan. Därav alltså råddorna på nystanen. Och vad kan jag göra med 150 gram? Jo, förstås en sjal, om jag nu inte igen fastnar i letandet efter det perfekta sjalmönstret.

Ja, och nu kan ni andas ut. Jag köpte faktiskt inte mera garn. Nån måtta får det lov att vara. Stort TACK till minstingen.

Under söndagen försökte jag få lite ordning i mitt hobbyrum. Bitvis gick det trögt, tyvärr, för i måndags hade jag gäster (igen). Den här gången var det två textillärare som begett sig på utfärd och kom och hälsade på. Ni må tro att jag var nervös för hur det såg ut i hobbyrummet. Men ingen fara, jag buntade ihop alla tidningar utan att gå igenom dem eller sortera. Det fanns inte tid för det helt enkelt.
Och så glad jag blev när den ena kvinnan var imponerad över att jag har fem stickningar på gång.
- Jag orkar knappt med en, sa hon.
Så roligt att nån inte genast grälar på en utan förstår behovet av variation och av att få få byta projekt. Förstås var vi rörande överens om att det alltid behövs en sockstickning för den går bra att ta med sig överallt.  Och sedan hade vi trevligt tillsammans och njöt av skinkpaj och sallad. Förstås bjöd jag på nygräddad rabarberpaj och vaniljsås med svarta prickar i. Vad annat?

Igår hade vi igen matgäster, som själva tillredde middagen. Superbra tycker jag och mycket gott. Tack för det.