Igår var bisin min igen borta hela dagen. Jag såg av honom endast i snabba glimtar när han var hemma för att äta. När han kom hem nån gång mitt på dagen från Fredrikshamn tillsammans med mr J, hade han investerat i två tidningar:
Jo, varsågod bara, men jag tror inte att den där Traktoripörssitidningen är riktigt hälsosam för honom. Han kan bli hagalen och plötsligt köper han nån traktor! 🫣
Knappt hade bisin min varit hemma innan han försvann igen, den här gången till potatislandet lite längre bort. Sen var han iväg på en liten runda och kom hem sent omsider. Och då hade han bråttom, bråttom att koka de nyupptagna potatisarna för att få middagen i tid.
Länge räckte det inte efter middagen innan bisin min igen var iväg. Den här gången körde han traktor och kultiverade två åkerplättar i granngrannbyn. När han sedan kom hem efter klockan 22.30 var han en lycklig man. Att köra traktor är det bästa han vet.
Själv satt jag ute och virkade och njöt av sommarvädret. Sent igår kväll såg jag att mina knän är illröda. HUPS! Jag hade inte ens solat dem, så hur kom det sig? Jag satt ju i halvskugga med klänningen sedesamt över knäna. Men solen var så stark att den brände igenom tyget. Akta er alltså när ni är ute och använd solkräm!
Yngsta sonen tittade in på en snabbvisit igår och det var riktigt, riktigt trevligt att träffa honom. Han fick viktiga papper om sitt hus, papper som bisin min hittat i någon av sina många lådor.
I morse då jag äntligen kravlat mej ur sängen väntade det här kuvertet på bordet.
– Det är dina papper, sa bisin min, som varit uppe redan klockan fem och sorterat, sorterat, sorterat...
Sen försvann han till grannbyn för att byta olja på min bil. För en stund sedan anlände han tillsammans med mr J. De skulle ha kaffe, men, ack och ve, jag hade redan hunnit sätta kaffekannan i diskmaskinen och satt igång den. Tur att vi hade kvar den där gamla silverfärgade Melittagrejen, så kunde bisin min koka kaffe på gammalt sätt. Förr i världen fanns det ju inte kaffebryggare. Det kan alltså vara farligt att slänga alla "gamla" grejer.
Annat som inte heller finns längre är Eostidningen. Verkligen synd. En del kallar det för utveckling, men jag vet inte riktigt...
Så fort karlarna har försvunnit tror jag faktiskt att jag ska röja lite. Eller nja, kanske jag ändå ska virka fiskgrytlapp nummer två. Det är ju mycket roligare att virka!
Önskar er alla en fin fortsättning på lördagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar