Barnbarn och solglitter

Gårdagen var full av aktiviteter. Vi hade en riktigt trevlig söndag och hann både med barnbarn och en liten uppfriskande utflykt.

När jag igår satt vid frukostbordet med mitt korsord, ringde telefonen. Dottern frågade om hon fick parkera sina döttrar hos oss medan hon själv gick till skogs för att plocka blåbär. Jag svarade förstås ja, det går riktigt bra och det dröjde inte länge förrän flickorna var här.

Det var mycket tal om marsvin och att det är 14 veckor kvar till julen. M ville sticka ett marsvin och då ville förstås A virka ett marsvin. Mommo grävde fram restgarner ur en plastlåda och försökte fundera vilken färg marsvin har.
– Jag har sen aldrig stickat, sa M, så mommo lade upp maskor på långa stickor (eller jumperstickor om du vill kalla dem för det) och stickade första varvet.

Sen tog M över och det gick faktiskt riktigt bra, för hon kom underfund med hur man ska göra.
A testade på att virka, men det var knepigt att få garnet att följa med på virkkroken, så hon tyckte att mommo kunde ta hand om det hela istället. Både stickningen och virkningen lämnades kvar här, för se mamma klarar inte av det här, sa båda flickorna.
– Nä, hon vill bara chilla, konstaterade A.

Vi talade om musik med M. Hon berättade att sången Lasse, Lasse liten finns i sångboken och att de sjunger den i skolan. Jag blev glatt överraskad. Tänk att den ännu sjungs i skolan!
Sen undrade M vad jag småsjöng på för sång, "en Stracciatella ja vill beställa". Åh, kära nån, hon visste inte vem KAJ är! Å andra sidan hade jag ingen aning om vem eller vad M:s favoriter Katseye är. Vi såg ännu på videon med Still loving you av Steve'n'Seagulls. Det där skulle vi ha kunnat fortsätta med längre, alltså olika musikvideos. Men vi gick ut och kastade frisbee istället.
– Du går alltid bakåt när du kastar, sa M.
Oj, hups, det var sant. Inte konstigt att jag fick endast en disc i korgen. Jag borde ju ha gått närmare istället för längre bort.

A å sin sida såg på när Alisa Vainio knep guldmedaljen i maraton. A hade långa överläggningar med moffen om huruvida hon skulle få låna hem de två små leksakskatterna, som hon hade spanat in i bokhyllan. Gissa vem som gick segrande ur den diskussionen?

Det var härligt att ha flickorna här några timmar. Innan de lämnade oss sa A att jag inte behöver stressa med marsvinsvirkningen. Skönt, kanske djuren inte behöver bli färdiga ännu denna vecka. Och hoppeligen hittar jag något mönster, så jag får lite ordning på proportionerna.

Igår var det min tur att stå för lunchen här hemma och jag tog till snabbmat. Bisin min påstår att jag äter lingonsylt med blodplättar och inte tvärtom. Han är snål med lingonsylten, för sista burken tar snart slut, så nån borde ut i skogen och plocka. Titta inte på mej, för jag är ingen hurtbulle! 😁

På eftermiddagen körde vi längs med skärgårdsvägen söderut, ända tills vägen tog slut. Där möttes vi av underbart solglitter.

Och endast de här två fåglarna.

Den ena, antagligen föräldern, var en riktig hejare på att fiska. Ungen på stenen bara satt där och väntade på nästa munsbit. Beklagar fotonas kvalitet, men jag har inte tillräckligt häftigt objektiv. Och tja, jag tänker inte köpa ett heller, för det kostar mera än själva kamerahuset. Med ett större objektiv skulle jag dessutom då behöva stativ och större väska för all utrustning. Ja, och så borde jag faktiskt vara en aktiv fågelskådare.

Jag satte mej aldrig på bänken där nere vid stranden. Inte precis för att nån hade kalasat där och lämnat kvar resterna. Nej, utan mera för att bisin min satt i bilen och väntade på mej. Han tyckte att det blåste för mycket för att han skulle gå ut.

Härligt sommarväder med den blåaste blå himmel man kan tänka sig.

Om man står på ett berg en bit härifrån så lär man kunna se ända till Hogland. Vi nöjde oss igår med den här utsikten. Lite skrämmande att den numera ryska ön ligger så nära.

På hemvägen frågade bisin min om vi skulle åka iväg och hälsa på småttorna. Jo, det tyckte jag att var en verkligt bra idé, så vi kurvade via Drottningsstrandens lilla matbutik. Där köpte jag ett paket med glasspinnar, som jag sedan gav åt Lillan. Perfekt efterrätt till texmexen, som nästyngsta sonen hade fixat. Härligt att se de yngsta barnbarnen, som var fulla av energi. Lilleman har hunnit vara en hel vecka på dagis och där trivs han riktigt bra.

Det blev en fin söndag med barnbarn och en liten solglittrande utflykt. Någon stickning orkade jag inte med sedan på kvällen, får göra ett nytt försök ikväll. Men först borde jag göra mormors gurka. Det är bara det att nu regnar det och då kan jag nog inte gå ut och plocka dill, eller hur?

Önskar er alla en skön måndagskväll med eller utan stickning!