Ut på äventyr

Förmiddagens hushållsbestyr är undanstökade, middagen aväten och diskmaskinen surrar. Och gissa vad? Jo, bisin min är förstås ute på vift igen.

Ut på äventyr var jag med bisin min igår. Han lovade mej guld och gröna skogar, så jag följde glatt och villigt med till Fredrikshamn. Vi var på jakt efter en reservdel till Zafiran, som råkat ut för ett litet missöde. Mr J hade hittat en kille som sålde delen, så bisin min ringde och bestämde träff för avhämtning igår.

Jag navigerade felfritt med min smarttelefon och vi kom fram till Uusi-Summas industriområde (Uusi = nya).

Inte ens med bästa vilja i världen, kan jag säga att utsikten här var hisnande. Men det är oftast såna här ställen jag hamnar till då jag följer med bisin min.

Efter avklarat köp hade jag blivit lovad ett besök på kaféet vid torget. Men plötsligt kom bisin min på att det var Tattooveckoslut, så vi kunde absolut inte åka in till stadskärnan.

Så det fick bli Bensis istället. Det var absolut inget fel på det, för de har verkligen goda bakverk där och det är jättesvårt att välja vad man ska äta. Den här gången blev det en saftig toscakakbit. Där finns också en liten reservdelshylla och bisin min hittade den del han behöver för att billyktan igen ska lysa.

Jag hade blivit lovad ett besök i Bella loppis i Kotka på hemvägen. Men eftersom vi nu hade alla delar vi behövde till Zafiran, så susade bisin min elegant förbi och hemåt med fart. För att lite kompensera sitt brutna löfte hittade han på att vi tittar in som hastigast hos Lillan och Lilleman. Och det uppskattade jag förstås.

En knapp timme hann vi vara hemma då bisin min frågade:
– Har du simpparen (baddräkten) färdig? Vi ska till skären vid tvåtiden.
Oj, jösses. Det ska bli riktigt skönt att simma i saltvatten och det är dessutom hälsosamt och bra för huden.
Men var sjutton har jag lagt min baddräkt? Och är den ens gångbar längre? När har jag senast använt den?

– Du ska sen ha vardagskläder på och inga de där du har till stan, hojtade bisin min precis då jag bestämt mej för vilken klänning som skulle passa i skärgården. Nu blev det lite panik att fundera om alltihopa. Mina trasiga vardagskläder kunde jag absolut inte ha. Och tänk om jag måste vandra i högt gräs, då behöver jag nog långbyxor för säkerhets skull. Jag vill inte ha fästingar på mej. Brrr!

Jag hittade inte baddräkten, så jag tänkte att jag får nog lov att skippa simmandet trots allt.

Det var nu inte precis en skärgård vi hamnade i, utan vi satt bänkade vid åstranden. Vackert väder och trevligt sällskap i form av bisin mins kusin J, hans mamma och hans dotter. Vi åt de mogna krusbären och blev bjudna på riktigt god vinbärspaj.

Nu var det tredje löftet, som bisin min inte höll. Visserligen var det här med skären på skoj, men han borde veta att man inte skojar med mej om simmande. 

Min glädje var dock stor då jag fick köpa tio liter nyplockade blåbär av kusinens dotter. Lite blev det att rensa igår kväll, men hon hade verkligen plockat ganska rent, tack och lov.

Nu har vi alltså lokalt plockade blåbär i frysen. Mumsfilibabba! Och tänk vilken tur jag hade, som hade funderat hur jag skulle få tag på de goda bären.
Idiotiskt nog slängde vi de flesta plastlådorna vid skåpstädningen i juni, så nu fick jag verkligen leta efter förvaringsalternativ. Lite lådor borde vi nog ha sparat, eller hur?

Lilla kvällsbiten var extra delikat igår. Mums! 😋

Bisin min hade lovat mej att vi skulle bada bastu igår kväll, men sen var han ju försvunnen hela kvällen och kom inte hem förrän vid 22-tiden. Så ingen bastu mera igår kväll och det fjärde brutna löftet. Bisin min kan absolut inte sjunga Du kan lita på mej! Lova runt och hålla tunt var det som gällde igår.

Nu ska jag "tröska" lite och kanske jag ännu hinner sticka lite ikväll. Håll tummarna!

Önskar er alla en skön tisdag!