Mjöl på magen

Kära vänner, här har veckoslutet rusat förbi med sådan fart att jag har inte hunnit med datorn alls. Tänk, i två dagars tid har den varit stängd och fått stå alldeles tyst och ensam. Är det bra eller dåligt?
Jag vet inte, men jag har bara inte hunnit. Ber om ursäkt för att ni fått vänta på inlägg i två dagars tid, men...

I lördags var jag alldeles för slö. Jag röjde lite både i köket, men framförallt på matbordet. Sen funderade, mediterade och planerade jag, för jag hade lovat dottern att jag skulle baka två tårtbottnar till en Britatårta. Men vänta nu, hur var det nu man gjorde? Jag har inte bakat den tårtan på år och dag och till och med bisin min efterlyste den förra sommaren. Jag drog fram min stora tjocka dammiga röda mapp där alla mina recept ligger löst huller om buller, eller som vi skulle säga på dialekt, blokomblaanda. Och jo, jo, jag ska kanske, men obs! bara kanske sortera dem en dag. Helst en regnig och inte en vacker dag! Men, men, borde jag testa alla recept först innan jag slänger dem? Nää, det går väl inte?

Jippiii, jag hittade det handskrivna receptet, som följt med mig sedan 1980-talet. I min råddiga receptmapp heter det Nannes kalaskaka. Jag hade redan hunnit googla på Brita eller Brittatårta, eller, ja kärt barn har många namn. Till min förskräckelse såg jag att det skulle vara fem ägg! Njaa, nää, så många har jag nog inte haft.
– Det blir godare med mera ägg, försökte bisin min uppmuntrande. Pytt heller, det tror inte jag. Det kan bli problem med marängdelen, kanske. Nå, det fick bli tre ägg, fastän det står två i mitt recept. Där står också att man kan göra dubbelsats, så det räcker till två plåtar. Tja, jag har säkert gjort så nån gång. Men till saken hör att när man bakar kakor är det bäst att inte göra dubbelsats, för man får det aldrig så bra som i en enkel sats. Så det enda jag bakar i dubbelsats är torrkakor och de finns ju tyvärr inte längre på kaffebordet. Kanske lika så bra, men vet ni, nu började jag längta efter tigerkaka. Den bakade alltid svärmor, frid över hennes minne, om hon hade en skvätt grädde över, som annars skulle ha surnat.

Sent omsider när eftermiddagen övergick i kväll fick jag äntligen tårtbottnarna färdiga. När jag tog den andra ur ugnen var klockan redan över 20.30. Bisin min hade eldat i bastu-ugnen, så där satt vi på laven på lördagskvällen och njöt. Så skönt och ni blev tyvärr utan mitt dagliga inlägg.

Igår var vi iväg till västra grannstaden och firade 46 års kalas. Ja, och så morsdag förstås. A hade minsann fått vänta på sitt 6-årskalas, men nu var det äntligen dags.

Det bjöds på Hot dog-buffé...

... goda morotsmuffins...

... och förstås Britatårtan. Mums, filibabba! Yngsta sonen hade snällt nog fraktat bottnarna till sin storasyster igår morse. Så hon hann fylla dem med jordgubbar och grädde. Fräsch och god sommartårta.
Och förstås skålade vi i skumppa, fattas bara annat.

Härligt att kunna samlas utan restriktioner och fint att kunna fira tre saker på en och samma dag! tyvärr kunde inte äldsta sonen delta då han är förkyld. Det är många drabbade på hans jobb just nu.

Roligt när vi kom med paketen och möttes i dörren av A:
– Var är M:s paket? A grabbade genast tag i påsen jag hade gjort så att alla flickor skulle få nånting. A sprang iväg med påsen i högsta hugg och gav den till M. Först efter det började A intressera sig för sina egna paket. De verkade falla i god jord. Det blir bara knepigare och knepigare att hitta på presenter.

Innan M skulle iväg in till centrum på födelsedagskalas, gav hon den här åt mej tillsammans med en kram. 💕

Lillan gav en spännande påse från hennes familj. Den är nu tyvärr fotad bakifrån, för hjärtat finns på framsidan.

Innehållet i påsen var spännande. Här mitt favoritgodis. Och kolla, kolla, äkta svenska hallonbåtar på Biltema! De öppnar sin affär i västra grannstaden nästa månad. Det finns en viss risk att jag blir stamkund där!

Och ett plåthjärta med Geisha i. Mums!

Som socker på bottnen, ett fint kort, som Lillan hade gjort. Och ni ser vilken fin handskrift hon har, när hon önskar en Glad famodag! 💕
Tack för de fina gåvorna!

Vi trivdes riktigt bra hela dagen lång hos dottern. Sent på eftermiddagen körde vi hemåt och bisin min planerade vad vi skulle äta och att jag skulle baka en rabarberpaj. Jag var tveksam. Har vi faktiskt så många rabarberstjälkar redan? Ja, och så behövs det ju glass till pajen och...
Det hela slutade med att jag på hemvägen gick in i bybutiken och handlade.

Ja, alltså det räckte precis till årets första rabarberpaj!

Så nu är säsongen öppnad för i år. Vi väntar ivrigt på flera och större rabarberstjälkar. Det blev faktiskt en riktigt fin morsdagsmiddag helt spontant med potatis, sallad, grynost, gurka och färdiga köttbullar från bybutiken. Som pricken över i:et rabarberpaj med glass. Kan det bli bättre?
Och arbetsfördelningen var perfekt, bisin min tog hand om matlagningen och jag fick igen mjöl på magen medan jag bakade!

Bisin min är trots allt en romantiker. De här solgula blommorna hämtade han in åt mej igår tillsammans med rabarbern.

Igår kväll satt jag sen i gungstolen och stickade på min Lovisasocka. Dessvärre hade jag inte minsta energi för något annat, så ni blev utan mitt dagliga inlägg också igår.

Idag har jag då suttit hela dagen framför dataskärmen, bortsett från i morse, då jag tog hand om disken från igår. Så går det när man slöar hela lördagen. Det blir bråttom på måndag!

Önskar er alla en riktigt fin ny vecka!

PS! Jösses, jag höll på att förlora hela det här inlägget. Det höll på att sugas ut i cyberrymden. Jag blev alldeles gråtfärdig, alla bilder, all text och sidan bara vägrade fundera. Jag sa ett finskt svärord som börjar på P, kavlade upp ärmarna och trixade lite. Fick till min stora lättnad och lycka tillbaka inlägget. Jösses, det var nära att ni skulle ha blivit utan dagens inlägg också!
tekniken är underbar då den fungerar, men ack och ve då den krånglar. DS

En isbjörn

Solen har gått ned för längesen och kvällsteet är urdrucket. Jag satt rätt länge vid matbordet med mitt korsord. Jag funderade om jag alls skulle orka öppna datorn mera ikväll. Nå, jag skulle ju ändå tömma kameran och ta till vara dagens foton, så här sitter jag nu.

I morse sov jag ända till 10!!  Jätteskönt, men påminn mej om att jag INTE ska lägga mej på nytt när jag vaknar halvsju. Nej, då ska jag stiga upp, pigg och nyter! Inte krypa tillbaka ner mellan lakanen och därmed basta!

Nå, jag hann till all tur i tid till Stallvinden i Bruket. Där har nu sommarens konstutställningar startat och de som öppnade idag och pågår till 4.6 kan jag varmt rekommendera. Här finns både vackra, intressanta och förunderliga konstverk.

Heidi Wirgentius målar ofta fåglar och vill fånga ljuset.

Jennifer Rung skulpterar i trä och låter oftast träets egna färger framträda. Den här golfspelaren har hon dock målat.

Jouni Jokivirta är en ny bekantskap. Det är första gången han ställer ut. Han har valt att måla personer och varelser från den finska mytologin. Han har fina "gammaldags" ramar runt sina konstverk.

Guldsmeden Paula Luomas är också en ny bekantskap, för det är första gången hon ställer ut. Hon målar både nonfigurativt och som här, figurativt.

Det här var endast ett litet smakprov på vad som finns i de tre gallerierna på Stallvinden. Resten får ni kolla in själva. Det är öppet varje dag klockan 10-17.
5 juni är det stängt, för då kommer följande utställning. Fyra olika utställningsomgångar brukar det vara under sommaren. Länge ska man dock inte fundera, för konstverken finns där endast en månad åt gången.
Idag har alltså varit konstigt kulturell.

Från pressvisningen på Stallvinden kom jag hem med en isbjörn! Tack Jennifer Rung för den här gåvan. Jag fick till och med hushållspappersrullen! Träet är så vackert och lent.

På hemvägen var jag iväg och handlade, för jag behöver lite ingredienser inför morgondagens bakande.

Eftersom det är fredag, så slog jag på stort och köpte Fazers berlinermunkar. Men milda makaroner, så sötsliskiga de är. Det hade jag alldeles glömt bort. Bäst att hålla sig till fiberrikt rågbröd istället.

Önskar er alla en fin lördag!

Café Favorit

Idag har jag fortsatt att vara duktig och klarat av en hel del ärenden. Idag blev det till och med fler än tre saker på en dag!

På förmiddagen då jag satt här framför datorn i all sköns ro, ringde telefonen. Yngsta sonen behövde skjuts hem från stan vid halvett-tiden. Gick det att ordna? Självklart, för jag hade ju lovat igår. Jag körde iväg till stan. Passade på att besöka Hardom Bröd och handlade både frukostbröd och kaffebröd. Besökte Gallerian, som firar sitt 20 årsjubileum i morgon och övermorgon. Jag fick min telefonanslutning nedbantad i månadspris och fick delta i lotteriet om en rosa Siemens tvättmaskin. På något sätt känns det som att jag borde få vinna den där rosa maskinen, för det är ju så min färg.

Från Gallerian tog jag mej tvärs över till bokhandeln. Men se nej, inte hade de något sockmått med Muminfigur. Den sista hade de sålt igår. Suck! Men nu försökte jag i alla fall handla lokalt. Och ja, resultatet blev som så många gånger förr "finns inte".

Jag skjutsade hem yngsta sonen och återvände sen till stan för mitt månatliga cafébesök. På Café Favorit träffade jag min väninna.

Jag valde en räkcroissant, en lime-citronmarängpajbit och syrensoda. Mumsigt! Härligt att träffas, byta tankar och förbättra världen samt förstås tala lite, lite om barnbarnens bravader.

Särskilt mycket hushållsarbete eller skrivjobb har jag inte hunnit med idag. Tiden går så fort, så fort och jag får inget gjort. Men nu är det i alla fall dags för kvällste och sedan lite virkning.

Önskar er alla en riktigt skön fredag!

Tre saker på samma dag

Gäääsp! Jag har varit rejält trött ända sedan halvsju i kväll. Jag höll faktiskt på att somna över matbordet då jag försökte lösa ett korsord! Inte klokt! Kan det bero på vårtrötthet? Vårt trista väder med plötsliga regnskurar igår? Och i morse vaknade vi till snö på marken! D-vitaminbrist? Eller är det natthostandet, som ännu tar på, trots att jag, peppar, peppar, ta i trä, nu har sovit hela nätter? Jag har alltså klarat mej utan de där förödande hostattackerna och det är jag riktigt tacksam för. Tyvärr verkar en massa andra människor ha drabbats av influensa och den är segare än den segaste råtta.

Idag har jag varit riktigt duktig och klarat av tre saker på samma dag. Så brukar pensionärer vanligtvis inte göra, utan det brukar räcka med en grej för dem.

Jag började mitt på dagen här, för jag var och klippte håret på Indryan. I den där tomma stolen dök det upp en karl och jag fick sitta i stolen bredvid, som inte syns här på bilden. Nu har jag igen riktigt kort hår. Bisin min är sur. Han tycker att jag ska ha långt hår:
– Nu skrämmer du barnbarnen, knorrade han. Till saken hör att han har betydligt längre hår än vad jag har!

Idag var det äntligen, äntligen dags för stickcafé, för min del. Jag tyckte det var svårt att välja vad jag skulle äta. Jag skulle jättegärna ha ätit tomatsoppa, som är veckans vegeportion. Men, jag ville inte klotta ner min blus och jag är bombsäker att soppan skulle ha smitit från skeden och hamnat på min blus. Till sist valde jag den här Croque Monsieur. God och mättande.

Till efterrätt fick det bli en maffig och god chokladtårta samt läskande citronlemonad. I bakgrunden ser ni U:s vackra restgarnssockor.
Fint att kunna träffas igen.

Från stickcaféet körde jag iväg lite tidigare, för jag skulle besöka mammovagnen. Där är nu då mina bröst fotograferade både från det ena hållet och det andra hållet. Om några veckor kommer resultatet och som vanligt hoppas jag att inget misstänkt ska hittas.
Antagligen var detta sista gången, som staden bjöd på gratis mammografi åt mej. Tack för den här tjänsten.

Hemma igen vid halvfemtiden och som sagt rätt trött. Kanske det inte är så bra att ha allt program på en och samma dag?

Igår då jag kom hem från vårfesten, hamnade jag till stan på nytt. Det behövdes nämligen ett och annat i matväg.

När jag stod i kassakön, fick jag syn på den här tidningen. Gissa vilken rubrik, som fångade min uppmärksamhet?

Och nej, det var inte de här sockorna, ifall ni nu trodde det!

Sängdags för mej!

Önskar er alla en fin torsdag!

Vårfest

Idag har jag varit till stan på fem års kalas.

Det som firades på vårfesten var sammanslagningen av det finska och det svenska institutet. Tänk att det redan har gått fem år sedan dess. Svårt att fatta att tiden verkligen rusar iväg så fort.
Jordgubbstårtorna var både glutenfria och laktosfria. Gott från Fellmanni, som skötte serveringen.

Det var ett digert program. Många körer, en gitarrgrupp och olika dansgrupper, som uppträdde. Och det gjorde också Lovisa Big Band. Alla är de exempel på kurser, som har hållits under läsåret. Själva festen hölls i Societetshusets vackra festsal.
Trevligt att träffa före detta kolleger.

Tack för en fin fest och tack till T som tog mej med!

Önskar er alla en skön onsdag!

Plastic Fantastic

Gissa vad jag gjorde igår? Jo, jag var kulturell, en riktig kulturtant! Jag körde in till stan och gick på utställning på stadsmuseet. Det var riktigt lärorikt.

Plastic Fantastic har man valt att kalla den här utställningen, som ger en god bild av den blomstrande plastindustrin här i nejden. Öppet alla dagar  utom måndag!

Hela inredningen kunde göras i plast, hållbart och bra.

Armaturer och bruksföremål.

Plast av de mest varierande slag.

Melamin, lukt- och smakfritt enligt reklamen. Plast verkade vara bästa alternativ för de flesta varorna. Idag har vi blivit klokare och vet bättre. Men som sagt, en riktigt trevlig utställning, som jag varmt rekommenderar ifall ni är intresserade av närhistoria.

Och vet ni vad? Jo, jag känner mej extra duktig, som faktiskt körde in till stan och gick på museum. Jag tycker ju ändå att det är skönast här hemma. Skönt var det att komma hem igår och mötas av matdoft. Äldsta sonen bjöd på risotto och det var riktigt gott.

Idag har jag inte varit längre bort än till grannbyn och vackert så. Lilleman behövde nån, som kunde se efter honom medan mamma var i stan. När jag kom sov han sin eftermiddagssömn. Han såg mäkta förvånad ut då han vaknade och hamnade i min famn. Han kollade noggrant flera gånger, för att utröna vem jag riktigt var. I något skede måste han ha insett att jag är ofarlig och pålitlig. Tänk om han skulle ha blivit rädd för mej? Då skulle vi ha varit lika otröstliga båda två. Lilleman har snuva och hosta och det är inte roligt. Till råga på allt, så kommer det dessutom nya tänder. Inte är det lätt inte!
En härlig eftermiddag alltså! Så glad att jag är pensionär och kan ställa upp och att jag får göra det.

Idag uppdaterade jag mitt projekthäfte, för det börjar bli oreda i min projektväska. Fem påbörjade projekt, som inte alls verkar vilja bli färdiga. Och vad tror ni att jag gör då?

 

Jo, jag lägger förstås upp till ett nytt virkprojekt! 🙈 Åh, kära nån!

Önskar er alla en fin tisdag!

Tre års kalas

Igår var vi iväg till grannbyn på tre års kalas. Där trivdes vi precis hela dagen. Tänk, jag tycker inte alls att det är längesedan Lillan föddes och nu är hon redan tre!

Glutenfri god tårta. Och spiderman ska det vara, inga prinsessor eller barbiedockor här inte.

Tårtan hade god åtgång och räckte precis till. Tårtan är från Lilli's glutenfria i Liljendal. Går bra så här då man inte behöver ha två tårtor, en "vanlig" och en glutenfri.

I väntan på gästerna. Gästboken där i bakgrunden, är så tydligt utmärkt att ingen borde kunna missa den!

Den här gången hade jag inte paketerat en hel massa paket, utan mera lagom många. Det blev ju nog att ta sig en och annan funderare då tre-åringen redan har allt. Vad kan man väl köpa då?
Lillan var mera intresserad av att packa upp paketen än innehållet.

Det var en riktig fest, för när det var färdigt hängde tavlorna på sned...

... och det var endast smulor kvar på kakbordet. Idag har allting från väggarna rivits ner och i morgon ska golvet rivas upp. Nästyngsta sonen ska renovera salen och göra den till vardagsrum, som fungerar året runt. Med tanke på hur många gäster det var igår, så är det bra att ha stort och gott om utrymme. Det var riktigt, riktigt härligt att träffa alla människor. Bisin min och undertecknad var kvar på festplatsen hela dagen.

I den här åldern tar det på att festa, så i morse då jag vaknade första gången halv fem, kände jag att det inte var läge för uppstigning. Jag sov lite till och plötsligt var klockan halv åtta. Jag satt en stund på sängkanten och funderade. Jag kom fram till att det var på tok för tidigt att stiga upp på en söndagsmorgon så jag lade mej på nytt och sussade sött ända till tio! Det var skönt ska jag säga, rena rama lyxen att få sova.

Nu hör ni, nu skulle jag vilja veta var min virknål nummer 4½ finns. Har ni sett den? Jag kan inte börja på ett nytt projekt om jag inte har de rätta verktygen. Suck!

Önskar er alla en fin ny vecka!

Ute på farligheter

Halva tiden i natt funderade jag om jag ska våga. Jag är nog inte lika modig, som Carita. Hon vill att vi ska bjuda på oss själva. Och jo, det kan jag kanske göra, i synnerhet om jag slipper ta selfien. Så här kommer en förskräcklig bekännelse, som jag helt modigt nu torgför. Och det utan att ens nån har tvingat mej! Jag kunde förstås ha hållit helt tyst och ingen skulle ha vetat ett knyst, förutom undertecknad och E.

För att ta det hela från början: I en av många stick/garngrupper jag deltar i på Facebook blev jag bekant med E. Hon sålde lite garn till loppmarknadspris och hade ett paket jag var intresserad av och faktiskt köpte. Senare förra våren tog hon kontakt och undrade om jag var intresserad av garner, som hon skulle rensa ut från sitt lager. Hon skickade foton på ljuvliga garner och så gick det som det gick. Nu hade hon igen rensat ut garner och skulle dessutom besöka västra grannstaden. Jag tackade nej till vissa garner, till exempel isländska yllegarner, för jag vet faktiskt inte vad jag skulle använda dem till. Eh, ja, sen tackade jag dessvärre ja till andra garner.

Igår var det så dags. Jag väntade ivrigt på att bisin min skulle försvinna till västra grannstaden, innan jag begav mej iväg till samma stad. Träffade E vid åstranden, garn och pengar bytte ägare och jag susade hemåt med väldig fart. Jag behövde hinna smuggla in garnet före bisin min återvände. Och kan ni tänka er, jag lyckades.

MEN, jösses, nu har mitt garnlager skenat iväg, farligt, farligt.

Fyberspates, 100 gram.

Handu, sockgarn, 300 gram.

Italienskt hampagarn, 850 gram. Jag har inte den blekaste blå aning vad jag kan använda det här till. Några förslag?

La Bien Aimée, franskt garn, 500 gram. E tyckte det här var för grann färg för henne. Jag funderar om jag skulle kunna laga nånting åt Lilleman och eventuellt hans storasyster.

Underbart mjuka garnhärvor från Ruukin Kehräämö, alpacka-silke, 400 gram. Kanske nån sorts liten sjal runt halsen? Nattsockor? Eller varför inte en större sjal?

Mighty från Scheepjes, bomullsblandgarn, 500 gram. Kanske kökstextilier?

Skogsgröna härvor, sockgarn, färgat av Pohjosen Kipinä, 200 gram. Synd att bisin min meddelat att han inte tar emot stickade sockor längre. Tycker att det här skogsgröna skulle passa honom perfekt. Vad tycker ni?

Spuni, isländskt garn, 100 gram. Går säkert att använda i någon sockstickning.

Säie Wool från Borgå, 500 gram. Ljuvligt mjukt, till sockor, sjal, halsduk...

Wool me once garnhärva, 100 gram. Ett garn jag länge velat testa, så få se nu sen.

Ni märker kanske att det här inte riktigt är mina vanliga färger, men spännande ändå och inget så där riktigt murrigt.
Om ni har räknat grammen rätt, borde ni komma till den förskräckliga summan 3 550 gram! 🙈 Hemskheters hemskheter. Jag som inte ens får nånting färdigt. Och gissa vad? Jo, E sa, att hon tar kontakt sen i höst igen!

Och så köpte jag ett stickset av E, till halva priset. Vet inte precis om jag behöver ett till sånt här, men man kan väl aldrig ha för många stickverktyg?

Sådär, visst var jag modig nu, som vågade erkänna min garngalenskap?

Önskar er alla en fridfull och fin söndag.

Bilvirkning

Igår vid 11-tiden var det dags, för då hade bisin min bestämt sig för att jodå, det blir en liten pensionärsutfärd västerut. Så iväg ut i bilen utrustad med kexchoklad, vatten, näsdukar, halspastiller, kameran, osv. Men framförallt, en virkning!

Jo, alltså, hör och häpna! Jag fick virka i bilen utan att bisin min protesterade. Att sticka är totalt förbjudet. Det är ju förståeligt, med tanke på säkerheten. En sticka kan lätt sticka hål på krockkudden eller, ve och fasa, någon blodåder.
Jag tog alltså med mej min experimentvirkning och det verkar nog som om jag kan det här med spiralvirkning nu. Jag har här virkat halvstolpar. Det är inte riktigt optimalt då det här mjuka bomullsgarnet har en tendens att dela sig. Men jag vill ha lite höjd på maskorna. Det tar för lång tid med fasta maskor!

Vårt första stopp var begravningsplatsen i Svartå. Vi tände ett ljus på min farbrors grav. Det är nu åtta år sen han gick bort på valborgsmässoafton.

Kisspaus på ABC i Karis innan det var dags för följande begravningsplats.

Nämligen den i Ekenäs. Här tände bisin min ljus på fyra olika gravar, fastän det var den där ena som var målet för vår färd.

Trots sorg och elände, går livet vidare. Vi är så oändligt glada över H och K och hoppas innerligt att de håller hårt, hårt om varandra. 💕

Vi var iväg till Santa Fe och äta. H och K hade lyckats hitta ett fyra personers bord åt oss. Det var riktigt gott med mat. Jag åt husets pepparbiff med klyftpotatis och genomstekt biff. Bisin min åt smörstekt sik. Smörstekt var också den goda majsen. Om ni tror att det smöret rann ut på min skjorta, så tror ni helt rätt. Suck! Måste nog börja ta med mej en stor handduk så som bisin min föreslagit.
Det där bruna i lilla glaset är inte den där amerikanska drycken, som bör bojkottas. Nej, det är förstås Jägermeister i glaset och till min stora förvåning är det en dubbel. Bisin min sa att jag nog behövde en sån. Det var snällt, eller hur?
Tack till H och K för trevligt sällskap!

Från Ekenäs körde bisin min iväg till Hyvinge. Han ville se att allting var okej med våra vänner I, snart 87 år och R, snart 91 år. R kände sig lite krasslig, så värdinnan kom ut med...

... två äpplen till bilen, där jag satt och virkade. Pink Lady, riktigt goda.

Paus för en glasstrut vid kebabgrillen, tankning i västra grannstaden och hem via lilla matbutiken i stan. Och vet ni, för en gångs skull handlade jag faktiskt inget annat än det vi skulle ha, nämligen bröd!

Hemma igen vid 20-tiden och jag slocknade faktiskt i gungstolen. Det tar på att vara på pensionärsutfärd!

Önskar er alla en fin lördag!

Lådfiske

På grund av första maj-helgen, så var det meningen att tidningen skulle komma igår. Jodå, den trycktes och fanns till salu i affärerna i stan. MEN inte i vår postlåda där bisin min idkade lådfiske! Tidningen kommer att delas ut först  på natten mellan fredag och lördag! Jösses! Det är ju helt onödigt att betala för en postutdelning, som inte fungerar. Gårdagen var ju en helt vanlig arbetsdag och då borde ju tidningen ha delats ut, inte sant? Inte blir man glad. Nä, inte ens fast man kan läsa den digitalt.

Bisin min fiskade upp lite andra tidningar istället, tidningar, som han inte blev glad av. Det hjälpte inte hur många gånger jag förklarade åt honom att jag inte prenumererar på tidningen till vänster. Den är helt enkelt ett demonstrationsnummer, som jag har fått helt gratis. Bisin min kastade endast mörka misstänksamma blickar på mej. Han ville inte ens komma och se att där står Näytekappale bakpå Kotiliesi Käsityötidningen. Nå, förstås inte, för då skulle jag ha fått rätt.

Önskar er alla en riktigt fin fredag!