Garnmagnet

I söndags var jag iväg med minstingen till köpcentret Veturi i Kouvola. Avsikten var att inhandla en kostym till nästa veckas fest. Minstingen har ohjälpligt växt ur sin konfirmationskostym, kan ni tänka. 
Jag följde med som chaufför, inget annat. När han gick på kostymjakt så landade jag i en klädaffär och se på sjutton jag hittade otroligt nog en klänning och jag som redan hade gett upp hoppet och inhandlat två par mörka festbyxor. Och tänk pengarna jag fick av mor till födelsedagen räckte precis till klänningen. Det blev ännu fem cent över. Vad ska jag göra med dem?
Gissa om minstingen blev lite deppad då han inte hittade nån kostym och jag kvittrade glatt och förundrat på om min sagolika tur.

Innan vi åkte hade jag dyrt och heligt lovat sonen att det inte finns en enda garnaffär i köpcentret. Och det finns det ju inte heller. Strängt taget skulle jag bara ha en slips med nånting lila i åt den äldsta sonen och lila sytråd till ett eget sömnadsprojekt, inget annat. Hittade också de varorna, men att välja slips var inte precis det enklaste, inte heller särskilt förmånligt. Tur att jag hade minstingen med som smakråd. Fast i det skedet var han mest av allt otålig och ville bara fort hem.

Hur det nu var så tog vi ännu ett snabbt varv via K-citymarket.  Vi behövde lite bröd och far i huset skulle ha kaffe. Och jag lovade förstås än en gång dyrt och heligt att jag INTE skulle gå via garnhyllan. 

Och det gjorde jag inte heller...

... men en snäll (eller slarvig) människa hade lämnat det här rödmärkta nystanet efter sig på fel ställe och blixtsnabbt lade jag det i vår kundvagn.
- Vad är du riktigt för en garnmagnet, frågade minstingen uppgivet.

Igår hade vi en egen flyguppvisning här på himlen.

Tre plan som flög över och lämnade spår, som länge dröjde kvar mot den klarblå himlen.

Hjäälp, nu störtar de....