Sade ju att det är Lovisa som gäller för tillfället. Det är här man skall vara om man vill ha sköna sommarupplevelser. Och det finns något för alla. Nu under fredag, lördag och söndag var det igen full rulle. Rosornas charm hette evenemanget som gick av stapeln i stan. Om man till äventyrs inte var trakterad av det kunde man delta i 1950-tals picknick på Bruket under lördagen. Det var alltså därför som "amerikanare" gled runt torget i lördags.
Själv deltog jag på lördagen. Vandrade på förmiddagen runt bland de olika objekten och satt i kyrkan när stadens första rosenbröllop gick av stapeln. På kvällen deltog jag inte i rosendansen. Enough is enough och man kan ju inte vare sig hinna eller orka med hur mycket som helst heller! Eller egentligen var jag övermätt på intryck i lördags så jag stod över dansen. Och bra så, för far i huset ställde inte upp som kavaljer och yngsta sonen, som tog ett varv vid Skeppsbron på kvällen, tyckte att musiken var "leisam" och ämnad för pensionärer. :) Till saken hör att han är mycket noga med sin musik och gillar mest heavy, men inte vilken sort som helst.
På lördagen började jag min rundvandring i Kapellet där det dels fanns en konstutställning och dels en vacker rosendukning. För er som inte känner till Kapellet kan jag berätta att det är en före detta sommarrestaurang, som nu håller på att renoveras av Airi Kallio.
Istället för en vakthund fanns det en trevlig grå papegoja (jako?) som visslade gällt varje gång en gäst kom in. Enligt uppgift lär den svära också, men åtminstone i lördags så avstod den från såna fasoner.
I Pilastrarna pågick en bröllopsmässa och trots att vi alldeles nyss firade vår 32-åriga bröllopsdag tog jag mig en titt på utställningen. Göta-Petter vad mycket annat det är än själva vigseln som ska fixas. Tur att jag var ung och oförståndig då vårt bröllop gick av stapeln. Allting var mycket enklare då. Dekorationerna bestod ofta av ängsblommor, osv.
Enligt Valkoinen Kreivitär från Borgå, som visade upp den här vackra brudklänningen är det spets i olika form som är inne.
Apropå bröllop ännu, när jag besökte Wanha kauppa, som är ett alldeles ljuvligt loppis, kunde jag äntligen komplettera vår kaffeservis Seita Arctica, som vi fick i bröllopsgåva och som senare kompletterades av givarna till födelsedagar och jular. Saknade sockerskål och gräddsnäcka, men nu fick jag tag på bägge samt 4 kaffekoppar och 6 tefat, 4 assietter och ett stort serveringsfat till det facila priset av 50 euro. Rena rama kapet alltså! Jag skulle dessutom ha fått tidningar och skivor och nån bok på köpet. Men för en gångs skull segrade självbevarelsedriften och jag tog emot endast en skiva av Marianne Faithfull, Before the Poison. Har ju inte rum med flera grejer för inte vill jag ju börja kasta ut garnen heller! :)
Lockande rosendukning i Wanha kauppa. Om jag hade ett snyggt renoverat kök i lantlig stil med mycket trä, så som jag skulle vilja ha, skulle de där kaffe- och sockerburkarna genast få flytta in här, men...
Visst är det romantiskt med rosenmotiv? Hmmm, kanske jag borde börja samla sådant porslin? Med risk för att far i huset slänger ut mig.
Till vänster syns en hylla som är en del av den ursprungliga butiksinteriören. Himbergs kolonialvaruaffär upphörde år 1962. Hälsoinspektören krävde att butiken skulle stängas för att butiksinnehavaren hade en stövare, som strövade fritt omkring och varje gång kexburken öppnades var hunden där och glufsade i sig. Måtte ha varit extra gott att sedan kunna köpa kex med huddregel på! :)
Far i huset påstår att han minns affären, men jag betvivlar det starkt. Han var nog för liten då, endast fem år.
Far i huset påstår att han minns affären, men jag betvivlar det starkt. Han var nog för liten då, endast fem år.
Nuvarande ägarna, paret Tuunanen, köpte bostadshuset som sommarbostad och då följde affären med. Frun tyckte att det var sorgligt med en tom affär och funderade en hel del på vilken verksamhet, som skulle passa där. Hon samlar på böcker och mannen på skivor så svaret var givet, ett loppis. Wanha kauppa är öppet endast under olika evenemang och på söndagar i juli. Och som sagt, det är ett loppis som det absolut lönar sig att besöka. Här finns förutom böcker och skivor också möbler och porslin mm. Trädgården är också vacker och väl värt ett besök. Frun har omhuldat de gamla stigarna och är mån om att historien bevaras. Adress: Östra Tullgatan 20.
Här en interiör från Wanha kauppa.
Och så var det ju alla dessa trädgårdar. Alla blomfoton är från Villa Aaltonens underbara trädgård. Om ni har möjlighet i höst så passa på att besöka stan under evenemanget Lovisa Historiska Hus 25 - 26.8.2012. Visserligen har rosorna till stor del blommat ut då. Ni får skylla er själva som missade dem. Men trädgården är underbar hela sommaren och Villa Aaltonen ingår i evenemangets besöksobjekt.
Humlorna gillade alldeles uppenbart rosorna. Det gjorde jag också, blev alldeles rosgalen. Men först en pion.
Det är sådana far i huset tycker att vi kan ha i trädgården, så till min födelsedag hämtade han en vit och en rosa. Svärmors vackra röda ärvde jag då vi övertog huset. Den har frodats och vuxit och är i stort sett det enda jag klarat av att sköta.
Tyvärr vet jag inte alls vad alla de här skönheterna heter:
