Två nya projekt

Här hos oss har det snöat hela dagen och jag har suttit nästan hela dagen framför datorn. Lite emellanåt har jag ivrigt kilat in till hobbyrummet lagt pannan i djupa veck och klappat garn. Kan nån av er nu säga var de där svarta och vita nystanen jag köpte i augusti förra året finns? Och har nån av er sett min röda låda med virknålar? Den är försvunnen, så hur ska jag kunna virka nu? Och var finns mönstret till den där stjärngrytlappen jag redan tog fram garnet till? Och varför ramlar jag alltid över sånt ljuvligt garn till helt andra projekt än de projekt jag borde starta?

Det är alltså smått panik nu, för jag ska ännu starta 10 nya projekt för att hänga med i JyJy2023. 🙈 
Just nu känns det där som en av  mina sämsta idéer någonsin. Och jo, det finns en massa projekt jag skulle vilja starta, men nu vill jag också få någonting färdigt. Och tja, så vet jag inte riktigt vilka projekt jag vågar starta, för hur ska jag hinna få dem färdigt stickade till midsommarnatten?
Dessutom, varje gång jag går in i hobbyrummet och rotar i mina plastlådor, som ju var i nån sorts ordning, så radar jag om mina nystan, så att jag till slut inte hittar nånting alls. Och till råga på allt håller nu både mina projektväskor och strumpstickor på att ta slut. Bisin min tycker att jag är helgalen och det med rätta!

Igår lade jag i varje fall upp maskor till en tvättlapp i dubbel patentstickning. Tänkte att det går fort att få den färdig. Märkte dock att det här inte precis är någonting jag kan sitta och sticka på framför tv:n. Eventuellt var också de här bomullsgarnnystanen reserverade för något annat, men nu får det bära eller brista. Det här är JyJy2023 nr 9.

Minns ni garnet jag fick av min snälla stickväninna B? Det har legat snällt och väntat på att få komma på stickorna och igår hände det!

Det här ska bli flaggsockor, tredje paret. Det var riktigt skönt med 2 räta, 2 aviga igår då jag såg på semifinalen i snooker, men fråga nu inte i vilken turnering! Det här är JyJy2023 nr 10.

Bra saker idag:

• Vaknade 45 minuter före väckarklockan.
  
  
• Spanska kursen är fortfarande rolig och intressant. Idag fick vi lära oss adjektiv.
  
  
• Jag fick undan en uppgift, som har tyngt mej en tid och som jag tyckte att var lite motig att ta itu med. Puuust. Man borde inte skjuta upp och låta uppgiften växa till ett berg, men... ja det finns så mycket annat roligt här i världen.
  
  
• Fick iväg en utmanande e-post.
  
  
• Jag har inte behövt laga mat idag! Tjohooo!

Nu lite provlappsstickning och så sätta upp några nya alster till. Nu skulle jag faktiskt börja virka lite emellanåt. Ja och använda restgarner, så där riktigt på riktigt.

Önskar er en trevlig lördags- och mellokväll. Och gillar ni inte Melodifestivalen, ingen fara, byt bara tv-kanal. 😀

Nästan två kilo!

Idag är jag fortfarande euforisk. Vet ni, jag har bantat nästan två kilo idag! Joo, det är riktigt sant. Jag känner mej så lätt om hjärtat och glad att jag tar små danssteg när jag rör mej. Sånt är farligt utomhus, men går bra inomhus, så länge jag inte snubblar på mattkanten.

– Hur kunde du, undrade stickväninnan B när jag berättade om min stora bedrift. Jag svarade henne att det gick lätt, inga problem här inte. Men hon oroade sig för mitt garnlager och tyckte att vi måste iväg till västra grannstaden efter påfyllning. Men det är nog bäst att lite skjuta på den resan, så jag hinner sticka någonting färdigt först. Tyvärr så räcker inte det här bantandet ännu riktigt.

Jag har alltså idag gett 1 933 gram garn åt svärdottern. En del av garnet i bomull, som de här två nystanen ovan och annat i ylle. Så glad att bli av med restgarnerna och enskilda nystan, som jag inte vet vad jag ska göra med. Nu gäller det att fortsätta på den här magra linjen.

Bra saker idag:

• Sovmorgon och jag sov ända till halvnio! Skönt.
  
  
• Hade besök av Lillan och Lillans mamma på förmiddagen, så söta bägge två! Men bara en av dem fick vara först i farfars famn och sen i farmors famn. 💓😀
  
  
• Nästan två kilo garn försvann ut ur huset, mera sådant!
  
  
• Klockan två matade jag in autosvar i arbets e-posten och stängde sen båda arbetstelefonerna. Tjohoooo! Nu är jag ledig!

Önskar er alla en riktigt skön fredagskväll.

Årets nionde inköp

Smått euforisk har jag nyss druckit ur muggen med kvällste. Nu är jobbet avklarat för idag och efter en liten insats i morgon, som innefattar bland annat att lägga autosvar på arbetse-posten och stänga båda arbetstelefonerna, så är jag ledig ända till måndag 27 februari. Tjohooo!

Årets nionde inköp gjorde jag i lördags då jag var iväg med yngsta sonen till stan.

Och nej, inget garn här inte, men nog tidningar, HJ nr 7 och Kotiliesi nr 3.

Jag föll för den här virkade filten. Men vid närmare eftertanke, så är nog den här för gles, inte sant? Eller värmer hålen?

I Kotiliesi finns också ett virkmönster, en virkad halsduk i restgarner. Men heeej, hallå, mina restgarner ser inte alls ut så där. Finns liksom inte en chans att jag skulle få dem att passa ihop färgmässigt så där fint.

Lite motstridiga uppgifter är det allt i den här artikeln om färglära. Å ena sidan står det att man modigt ska pröva olika färgkombinationer. Men å andra sidan så får man här veta hurudana färger man ska använda för att de ska passa ihop. Minst sagt förvirrande alltså.

Bra saker idag:

• Har klarat av veckans längsta arbetsdag. Tjohoo!
  
  
• Började arbetsdagen i den bästa av byar i norra grannkommunen och en av kursdeltagarna sandade snällt gången upp till kurslokalen. Tack för det. vi hölls alla på fötter!
  
  
• Riktigt festlig och god servering i pausen: Laxsmörgåsar, smörgåsar med sallad, skinkkorv, gurka, ost och tomat på hembakat surdegsbröd, små hembakta karelska piroger, skogsbärspaj och apelsinkaka! Mums filibabba!

Önskar er en skön fredag. Njut!

Årets åttonde inköp

 Mitt åttonde inköp för i år handlade om tidningar, vad annat?

Jag behöver ju hjärngymnastik på sportlovet nästa vecka, inte sant?

Jag passade också på att köpa en ny Muminprojektväska. Bisin min protesterade förstås och förstod inte alls varför jag måste ha en ny igen.

Jag förklarade att jag inte kan ha mina stickningar i såna här små plastpåsar. Det går inte för sig. Vet ni vad bisin min svarade då? Jo, att jag ska sticka färdigt mina projekt, så behöver jag inte nya väskor titt och tätt. Tänk så klok han är! Men... nåja, alltså, nu just har jag inte riktigt tid att sticka vare sig det ena eller det andra. Så bäst att ha en ledig projektväska!

Bra saker idag:

• Vaknade före väckarklockan.
  
  
• Många glada skratt på veckomötet i stan idag. Och mitt mötesprotokoll från förra veckan godkändes utan anmärkning.
  
  
• Har varit på kalas i grannbyn. Härligt att träffa alla söner på en gång och få busa lite med Lillan. 💗

Önskar er en härlig torsdag!

Vill vara din vän

I kväll när jag kom hem från jobbet i västra grannstaden så såg jag en främmande bil på vår gårdsplan. Eller nåja, främmande och främmande. Jag visste förstås vem som rattat den.
Jag blev jättebesviken.

Det enda jag tänkte på medan jag susade fram på motorvägen var att snart är jag hemma och kan dricka en mugg varmt te och samtala med bisin min om dagen som varit. Och så, så har vi en annan karl i huset. Jag ville inte ens gå in, för jag ville inte överhuvudtaget få några som helst frågor om krånglande teknik. Ja, och så ville jag inte höra historier, som är alldeles för fantastiska för att vara sanna. Tacka vet jag besök av trevliga karlar! 😀

Jag satt alltså ute i min plåtlåda på egen gårdsplan och visste inte riktigt vad jag skulle göra. Efter tio minuters betänketid, så smög jag mej in "garagevägen", mycket tyst och mycket försiktigt. Fräckt nog gav jag mej inte alls till känna. Skulle det ha varit en annan kväll skulle jag förstås ha gått in som vanligt och hälsat vänligt, lyssnat snällt och svarat lika snällt. Men inte i kväll, för alla datorer i datasalen i västra grannstaden krånglade! När jag försökte öppna lärardatorn på eftermiddagen när jag anlänt till jobbet, så fick jag ett meddelade om att lösenordet var låst. Åh, kära nån, hade jag råddat igår och stängt av den på fel sätt? Hur kunde jag vara en sån klåpare? Okej, bäst att ta till det gamla vanliga knepet, det vill säga starta om datorn. Sagt och gjort, men, men, inte hjälpte det inte. Testa en annan dator, nej, det gick inte att skriva ut morgondagens kursmaterial därifrån heller.

Sen hade jag inte längre tid, för det var dags att dra igång undervisningen. På kvällen visade det sig att alla datorer var låsta och det gick inte att logga in i dem. Kvällsvaktmästaren hade ett svettigt jobb att få alla datorer igång med andra inloggningsuppgifter för de timlärare, som behövde dem.
Vad hade alltså hänt? Jo, data-avdelningen hade uppdaterat datorerna utan att säga någonting om saken. Efter kontorstid får man inte tag på nån därifrån, så det finns liksom ingen hjälp att få. Dessutom är avdelningen nu just så överhopad med jobb på grund av välfärdsområdenas datorsystem, som ska fixas genast och inte i morgon. Allt annat datastöd får stå tillbaka. Men alla behöver få sina system att fungera och ingen borde få lämnas vind för våg.
Nå, till all tur hade alla mina kursdeltagare med sig sin egen dator, så det klarade sig. Efter sportlovet ska det minsann bli spännande att se om datorerna nu har fått Windows 11. Men visst kunde de ha meddelat om den stora uppdateringen, eller hur?
Inte är det väl meningen att vi användare ska famla i blindo?
Ja, som ni ser har jag ett spännande jobb där den ena dagen inte är den andra lik och där jag aldrig kan vara säker på att tekniken fungerar. Hoppas att jag i morgon åtminstone kan skriva ut materialet till torsdagens kurs. Spännande att se om det fungerar här i stan.

Bra saker idag:

• Vaknade långt före väckarklockan.
  
  
  
• Överraskade bisin min med ett hjärta vid frukosten.
  
  
• Var iväg med svärdottern och Lillan på garnuppköp på förmiddagen! Ja, ni läste rätt, garnuppköp. Men sakta i backarna nu. Det var svärdottern, som köpte garn, inte jag! Jag köpte lite sommarkläder åt Lillan istället och det är underbart att få göra det. Lillan själv sa inte så mycket om modellerna utan den detaljen fick modern sköta om!
  
  
• Fick en fin vänsång via WhatsApp av min kära vän!
  
  
• Fick en dikt av en kursdeltagare. "Jag tänkte att den här passar dig", fick jag höra. Tack, tack.

Hoppas att ni har haft en fin vändag och att ni har fått många kramar. Och förstås också pussar, blommor och/eller choklad.

Det blå garnet

Tidigt igår morse läste jag de sista sidorna i boken Det blå garnet En bok om att sticka.

Det är Karin Erlandsson, som har skrivit den här underbara boken. Den kom ut i höstas och jag hade verkligen tur, som fick låna den av en kollega. Det tog inte lång tid att läsa boken, som består av 24 kapitel. Vartannat kapitel består av stickhistoria och fakta och vartannat om Karins egen stickning. I de kapitlen är det lätt att känna igen sig och den sköna och tröstande tanken "Jag är inte ensam" infinner sig ofta. Igenkänningsfaktorn är alltså hög.

En del har klagat över att boken saknar bilder, men det stör inte mej. Tvärtom, utan bilder blir den här boken liksom mera tidlös. Visst skulle det kanske vara kul med en bild på till exempel hönsestrikk, men jag ser inte att det skulle ge något mervärde till själva boken.

Här ett fantastiskt utdrag ur boken:
" Ingen stickerska behöver mer garn. Det är ett faktum. Det borde vara möjligt att gå till garnbutiken, köpa garn till en tröja och inte mer, sticka färdigt tröjan, fästa alla trådar och först därefter köpa garn till nästa tröja. Ingen gör så.
    Ett nystan är en försäkran om att allt är möjligt, och om jag äger ännu fler nystan blir ännu mer möjligt. Därför samlar jag på mej ett lager.
    Jag blir inspirerad då jag går i garnbutiker och varje nystan är ett löfte. Vem kan låta bli att köpa löften om de kostar 3,90 styck? Och jag måste passa på om jag hittar ett ovanligt garn, ett snyggt garn, ett garn på rea, en färg som håller på att ta slut, ett garn som passar till den där andra tröjan man har tänkt sticka om fem tröjor och så några extra nystan ifall det angivna antalet skulle vara för litet.
    Dessutom, säger jag mej själv, spelar det ingen roll om det blir lite restgarn för jag kan alltid sticka en barntröja eller en restgarnströja.

Att jag köpte blått garn på min födelsedag är ingen exceptionell händelse. Jag köper garn på en tisdag och på en lördag också, och man skulle kunna hävda att jag inte ska köpa mer garn förrän jag stickat upp lagret jag redan har hemma. En dröm i taget, skulle vän av ordning säga.
    Men jag vill när som helst kunna sticka vad jag än känner för. Jag ska inte vara begränsad av garnbutikens öppettider och utbud, jag ska vara mitt eget garnförråd nog.
    Problemet är att drömmarna är så förgängliga. Just då jag köper garnet tänker jag mej att jag omedelbart ska sticka med det, men om något annat (garn) kommer emellan glömmer jag ivern och kastar mig in i nästa projekt.
    Peridovis ger jag mej själv köpförbud och inventerar förråden. Det är också inspirerande, men märkligt nog lyckas jag alltid sakna just den färgen som skulle göra tröjan komplett. Alltså måste jag till garnbutiken och komplettera, och när jag är där och ser det där tjocka ullgarnet i den där vackra färgen... Ni förstår hur garnförrådet utökas."
Utdrag ur kapitlet Förrådet från boken Det blå garnet En bok om att sticka skriven av Karin Erlandsson.

Visst är det här liksom på pricken beskrivet hur vi stickerskor fungerar? Eller nåja, det finns säkert också en och annan riktigt förnuftig stickerska, som har just precis den garnmängd, som behövs för just det projekt, som är aktuellt. Duktiga dom, värre är det för oss andra, som vill ha friheten att just när som helst sticka vad som helst.
En riktigt läsvärd bok både för oss som stickar, men också för dem som inte gör det. Boken är inspirerande, humoristisk och full av värme och kärlek och framförallt  respekt för hantverket och dess traditioner. Heja kreativiteten.

Bra saker idag:

• Har klarat av veckans första arbetsdag och det gick bättre än väntat.
  
  
  
• Blev på förmiddagen bjuden på en god vändagsmunk av kollegan . Mums!
  
  
  
• Fick en godispåse av samma kollega, en härlig vändagsgåva. Undrar om jag alls kommer att ha tänder kvar efter detta! 😁
  
  
  
• Hittade riktigt fina och lockande böcker i bokbytarhyllan i Söderkulla bibliotek där jag startade min arbetsdag i morse. Rena rama fyndet!
  
  
• Hann äta en god lunch på Veljekset.
  
  
• Hittade en parkeringsplats på gatan utanför min arbetsplats i västra grannstaden. Tjohooo! Alltid skönt när det fungerar smärtfritt med parkeringen i den staden.
  
  
• Blev bjuden på kakao två gånger där på jobbet.
  
  
• Påbörjade äntligen idag listan, som ska vara färdig sent i höst och firas med bubbel och middag!
  
  
• Kunde bistå alla "mina" kursdeltagare idag. Skönt att det inte krisade ihop sig totalt, trots tio år gamla maskiner, varav en som dessutom hade Windows 7, som operativsystem!
  
  
• Bisin min hade tagit hand om disken! Härligt att komma hem till ett tomt diskbord. Jo, det heter diskbord och inte diskbänk! Eller, nåja heter det? Är diskbord kanske en finlandism?
  HUPS! I skrift ska man använda diskbänk, så glöm att jag skrev diskbord! Okej, och nu är ni väl ordentligt förvirrade och vet inte alls om det är fråga om bord eller bänk. Men hur ni än vill kalla det där diskbordet, så var det till min stora glädje tomt ikväll då jag kom hem från jobbet.
  

I natt hamnar jag nog att fundera på den här retfulla tomma rutan i Allers A-korsord nr 7. Antagligen någonting enkelt, men just nu är jag alldeles tom i huvudet...

Ahaa, nu vet jag vilken bokstav jag ska skriva dit. Hurra, nu är A-korsordet färdigt!

Önskar jag er alla en riktigt fin tisdag!

Intressanta diskussioner

Igår var jag ju iväg till stan med yngsta sonen. Att umgås med honom är att verkligen vidga sina vyer, för varje gång uppstår intressanta diskussioner. Vid vår sena lunch igår berättade jag lite om min spanska kurs för honom, att vi hade repeterat frågeord och att jag hade frågat "varför är himlen blå" på spanska. En alltför svår fråga att besvara förstås där och då, men det var en fråga jag åtminstone kunde ställa och få allting rätt enligt spansk grammatik.
Döm om min förvåning då sonen börjar förklara himlens blåa färg! Jag är djupt imponerad. Hur kunde han komma ihåg det där från fysiken?
Och nej, lugn, bara lugn, jag ska inte tråka ut er med en vetenskaplig förklaring om himlens blåa färg.

Yngsta sonen var lite nyfiken:
– Tänker du alltså åka till Spanien, frågade han.
– Nä, det ska jag nog inte.
– Varför inte?
– Nå, det är nog för turistigt för mej och dessutom kan jag inte tillräckligt med spanska. Dessutom skulle jag vilja stanna lite längre än en vecka och helst i nån liten vänlig by.
– För mej är det för varmt, konstaterade han.

Från spanska övergick vi till att tala böcker och plötsligt hade vi glidit in på Harry Potter. Yngsta sonen förhåller sig ytterst kritiskt till författaren J.K. Rowling.
– Alla feta och fula människor är per definition elaka och onda, sa han.
– Det har jag inte tänkt på.
– Och bankirerna, alltså de som äger bankerna, är som en nidbild av judar, fortsatte han.
– Oj, då.
– Harry Potter saknar dessutom helt karaktär. Det finns inget som utmärker honom mer än att han är hemligt rik och är den utvalde.
– Det har jag aldrig tänkt på.
Lite tillplattad och naiv kände jag mej allt, för så där djup analys av böckerna har jag aldrig gjort. Jag minns att jag läste de tre första böckerna och sen fick jag nog. Men jag var riktigt, riktigt glad över att de två yngsta sönerna läste böcker och kände stor tacksamhet gentemot författaren. Tänk att hon fick killar att läsa! Och så var jag liiite liite avundsjuk på henne, för tänk så roligt hon måste ha haft när hon skapade sin fantasivärld. Jag tänkte inte alls på att hon vävde in sina fördomar i den världen och följaktligen då också i böckerna.
Så nu kan det ju bli lite knepigt, vågar jag alls sticka något från den där Harry Potter mönsterboken, som jag fyndade på FB-loppis förra året?

Från Harry Potter övergick vi till att tala om fenomenet Quiet quitting, alltså nedtrappning och vad det kan leda till i långa loppet. Riktigt hur man borde förhålla sig till det här förblev höljt i dunkel. Å ena sidan... å andra sidan...

Igår drog jag fram plastlådan med mina bomullsgarn, för här skulle stickas pannlappar (eller ni kanske kallar det för grytlappar?). Jag kände att jag måste få sticka någonting litet, som går fort utan att vara tråkigt och som framförallt blir färdigt. Kan inte hela tiden hålla på med sockor, som tycks stagnera.

Och nej, inga provlappar här inte utan bara börja direkt. Så nu är JyJy2023 nr 8 påbörjat.

– Vad är det där, frågade bisin min igår då han fick syn på min väska med rundstickor.
– Det är mina rundstickor ser du väl?

– Måst du ha så där många, frågade han förskräckt.
– Klart det, svarade jag och påbörjade en liten föreläsning om rundstickors grovlek och längd. Bisin min himlade med ögonen och tyckte att det är rena rama nonsens.
– Man klarar sig med två rundstickor, konstaterade han. Då fick han en föreläsning om garnets grovlek och varför man måste ha en viss sorts sticka till just den garnsorten.
– Du vill ju inte att det stickade blir glest som ett nät eller styvt som ett pansar, mässade jag.
Bisin min skakade bara på huvudet och insåg att han mött sin överkvinna. Plötsligt fick han syn på plastlådan med mina bomullsgarner och sken upp:
– Vill du att jag hämtar upp flera lådor från källaren, frågade han.
– Nej, absolut inte, stönade jag och fortsatte sticka.

Bra saker idag:

• Sovmorgon och jag var uppe före klockan åtta.
  
  
• Lång skön frukost och Allers A-korsord nr 7 saknar nu endast en ynka liten tom blindruta, som jag går bet på. Vem kan hjälpa?
  
  
• Jag var ensam hemma mitt på dagen och kunde njuta av stillhet och stickro.
  
  
• Fick på tvättmaskinen två gånger och den andra gången hängde äldsta sonen upp tvätten.
  
  
• Han ryckte också ut på ett datahjälpprojekt istället för mej. Tack för det, verkligen tack, så hann jag sticka lite mera.
  
  
• Äldsta sonen hjälpte till i köket när vi kockade middag.
  
  
• Vi fick inbjudan till födelsedagskalas. Tjohooo!

Nu ska jag packa mina två arbetsväskor inför morgondagens arbetsdag. Och jo, det ska vara två väskor en till respektive kursplats.

Önskar er alla en riktigt fin ny vecka!

Gårdagens paket

Igår skrev jag ju att äldsta sonen hade varit till postens paketautomat och snällt nog hämtat ut ett paket åt mej. 

Bisin min tror att det innehåller garn. Man kan ju undra varför?! 😃 

Att jag alls blev med det här paketet, alltså det är fråga om en prenumeration, beror på sociala medier, vad annat? I någon av av alla de där stickgrupperna, som jag finns i på Facebook, tror att det var i gruppen Me novitalaiset, såg jag att medlemmar klagade över att de inte kom åt att beställa de här paketen. Som den datalärare jag är, så måste jag förstås genast undersöka saken och försöka komma underfund med var tekniken strulade. Plötsligt hade jag kommit in utan minsta problem och innan jag hann tänka en endaste vettig tanke, så hade det gått på tok! Jag hade helt enkelt tecknat en prenumeration på Sockmagisterns boxar från Novita! 🙈
Det var ju nu inte riktigt meningen att det skulle gå så där. Inte har jag ju varit särskilt flitig med sockstickandet på senare tid efter maratonstickandet i början av året. Igår kväll fick jag dock en sockfot färdig så långt att jag nu kan börja med tåhoptagningen. Den orkade jag inte fundera på igår kväll och jag kunde inte bestämma mej för vilken sorts hoptagning jag skulle sticka, så jag lämnade hoptagningen till en annan dag och gick och lade mej.

Tyvärr hade bisin min alldeles rätt i det att det finns garn i boxen! Och det skulle jag inte alls behöva. Men se så härlig färg! Vem som sen ska sticka så där långa sockor vet jag inte. Redan mönsterdiagrammet fick mej att baxna.

De här flätstickorna har jag haft nytta av redan idag, då jag jagade en bångstyrig maska i en ny uppsatt stickning.  Så här kommer förresten Novitas förpackningar för stickor och andra verktyg att se ut härefter. Bort med plastförpackningarna. Det är bra för miljön, så tack Novita.

Bra saker idag:

• Vaknade före väckarklockan.
  
  
• Vi repeterade frågeorden i spanskakursen, så det kändes som att jag hängde med.
  
  
• Yngsta sonen knackade på dörren på eftermiddagen och tog med mej till stan. Jag bjöd honom på en sen lunch och så tog vi ett hastigt varv via mataffären. 
  
  
• Sol och härligt vinterväder ute idag.
  
  
• Äldsta sonen tankade min plåtlåda ikväll, så nu kan jag susa iväg direkt på måndagsmorgonen till jobbet i Söderkulla. Skönt.

Nu är det dags att blanda dippen och sen hänge sig åt Melodifestivalens deltävling nummer två.

Ha en riktigt skön mellokväll och en fin söndag!

Årets sjunde inköp

Stormandet har fortsatt idag. Klockan fem i morse var det värsta snöovädret här hos oss. Det avtog lite och lugnade ner sig senare på morgonen, för att sedan under förmiddagen fortsätta med full fart. På eftermiddagen fortsatte det att blåsa, men solen tittade fram mellan molnen som jagade varann i ilfart.

Årets sjunde inköp gjorde jag förra veckans onsdag.

Det blev förstås en sticktidning, vad annat då man är på garnbantningskur? Men lite väl optimistiska är de allt på den här tidningsredaktionen då de skriver "Neulo lankakori tyhjäksi", alltså sticka så garnkorgen blir tom. Haaa, har de alls sett hur mycket restgarner här finns? Jag betvivlar starkt att jag blir av med mina restgarner fastän jag skulle sticka varenda en modell från den här tidningen!

Man skulle också kunna vinna ett ämbar fullt av garn, men nu minns jag inte riktigt vad man skulle göra för att vara med i den tävlingen. Jag lånade nämligen ut den här tidningen genast i tisdags. Det är liksom bra att flera får dela på mitt inköp, inte sant? Troligtvis får jag tillbaka tidningen inkommande tisdag, så det är lugnt.

Apropå tävlingar ännu, så har Novita utlyst en designtävling. Det gäller att använda något av Arabias mönster och designa en stickning utgående från kärlet. OBS! Muminmuggarna är inte med i den här tävlingen. Senast 15.5 ska man lämna in foto på sitt nya alster med Arabiamönster för att vara med i tävlingen. Och nej, glöm det, det här är ingenting för mej, men kanske något för nån annan flitig stickare?

Bra saker idag:

• Sovmorgon och jag var uppe före klockan åtta! Bisin min tyckte förstås att jag var galen, som steg så tidigt upp, fastän jag inte behövde göra det. Men själv var jag riktigt nöjd, för jag hade så mycket kontorsjobb, som jag inte hunnit med under den gångna veckan.
  
  
• Skrev mötesprotokollet från i onsdags, färdigställde föreläsningsmaterialet från i onsdags och skickade iväg det till deltagarna, förberedde två av inkommande torsdagens fyra kurser, svarade på e-post och i telefon, bokade om handledningstider osv. Skönt att få undan allt det där, så det blir lite mindre kvar att göra nästa vecka. Och nej, nej, nej. Jag vägrar jobba på veckoslutet nuförtiden. Så glad att jag har lärt mej att säga nej och ta vara på min fritid.
  
  
• Äldsta sonen skötte veckohandlandet alldeles ensam idag. Skönt, så frestades inte jag att göra några som helst förhastade inköp. Ja, och så kunde jag ju jobba i lugn och ro här hemma.
  
  
• Han hämtade också snällt ut mitt paket från postautomaten. Tack för det.
  
  
• Så skönt att kunna jobba hemifrån och inte behöva åka någonstans alls. Bra med sådant emellanåt. Nästa vecka ligger jag igen på vägen och åker från den ena kursplatsen till den andra.
  

Nu önskar jag er alla en riktigt fin lördag.

Själv ska jag nu välja mellan att sticka färdigt ett par sockor eller börja på något nytt spännande projekt... Hmmm, å ena sidan... å andra sidan... Få se om förnuftet eller känslan vinner...
Hur som helst, jag måste bort härifrån datorn nu och göra någonting helt annat.

Fångad av en stormvind

Här viner vinden med stormstyrka.
I den bästa av byar i norra grannkommunen där jag startade min arbetsdag i morse, så tjöt vinden rejält inne i ungdomslokalen. Lite kyligt var det allt inomhus. Till all tur får jag som lärare springa runt, hjälpa till och visa var det ska klickas. I och för sig skulle ju nog kursdeltagarna också få springa ett varv runt borden, så de inte skulle behöva bli så nedkylda av stillasittandet.

Till kursplatsen körde jag på ishal väg. Varje gång jag kom till ett mera sandat ställe andades jag ut och tänkte att skönt, nu är det sand och inte enbart is på vägen. Men hej vad jag bedrog mej. Is var det också på gårdsplanen när jag väl kom fram. Och nuförtiden är jag så rädd att falla, för det är så många i min bekantskapskrets som har skadat sig rejält i halkolyckor. Brrr!

Vet ni vad bisin min gjorde idag medan jag jobbade? Jo, han stack iväg västerut och hamnade här:

Varlaxudden i Borgå!

Där simmade sälar, förklarade han för mej på kvällen då han kom hem.

Minst sagt konstiga sälar, som kan stå upp på en bräda och glida fram på vågorna.

Jag undrar så hur de vågar ge sig hän åt vågorna. Det finns ju en viss risk att kraschlanda på stenar och klippor. Brrr!

– Det är fusk att du fick åka dit idag, sa jag mycket besviket när bisin min kom hem.
– Jag måste ju fota till din kvällsblogg, svarade han lakoniskt.
Ja, ja, tack för det, men jag vill också se när vågorna vältrar in mot stranden med våldsam fart. Fotona här ovanför är alltså tagna av bisin min. Han som fick roa sig idag medan jag jobbade på.

Hans storasyster förstod ingenting, hon tyckte att man ska fara iväg när det är sol och vackert väder. Pyttsan heller, hur ska man då få syn på "sälarna" eller bli Fångad av en stormvind?

Bra saker idag:

• Veckans längsta arbetsdag är över och jag har än en gång klarat av fyra kurser på tre olika kursplatser.
  
  
• Fick så fina och goda smörgåsar, ägg och ansjovis i kurspausen och ännu en extra till lunch! Tack för det.
  
  
• Hann äta en ostmacka innan jag startade kvällskursen. Bra så, för hur skulle jag ha kunnat hålla mej alert på tom mage?

Nu önskar jag er alla en skön fredag!

Ett litet vantbörjan

Småningom börjar en lång arbetsdag ta slut, men inte riktigt ännu, för jag måste skicka iväg en länk, material och övningar inför morgondagens kvällskurs på distans. Bisin min har retat mej för det och sagt att "oj, vad det är skönt när man är ledig på kvällen". Morr! Finns en del annat jag också borde göra, bland annat skriva protokoll, men det får vara till i fredag. Jag kan ju inte göra allting på en gång nu i kväll heller.

I söndags på sticklägret hann jag ännu lägga upp maskor till en ny liten stickning.

Det ska bli vantar, kanske. Om jag följer beskrivningen borde det bli nån sorts stjärnvantar. Få se. Det här är i alla fall JyJy2023 nr 7, som jag har startat. Nu borde jag ännu starta upp 13 stickningar till, men, men, det skulle vara roligt att sticka färdigt något också! Inte bara starta nytt, som blir liggande. Nå, det gäller att inte ta det så hårt. Jag kan ju hoppa av när som helst. Jag får faktiskt själv bestämma. Stickning ska  vara roligt, inget tvång.

Bra saker idag:

• Hann riktigt bra in till mataffären i morse och få färskt bröd och bulle till dagens veckomöte, som jag var ordis och i kaffekock för. Och jag skämde minsann bort mina kolleger. Det är roligt.
  
  
• Hann hem i tid, så jag hann äta lite innan distansföreläsningen började mitt på dagen.
  
  
• Har gett stickstöd här hemma på eftermiddagen och på kvällen digistöd på distans. Så allt möjligt hinner jag med under en dag.
  
  
• Mellan distansföreläsningen och stickstödet hann jag dessutom rada i diskmaskinen och sätta igång den. Så jag har varit ett under av effektivitet idag.

Nu önskar jag er en riktigt skön torsdag.

Själv ska jag ännu jobba lite innan jag stupar i säng!

 

Morgonstund har...

 ... guld i mund.

Och det stämmer ju bra det. Om man är uppe i tid så får man mycket gjort, men framförallt hinner man njuta av soluppgången. Att solen sedan inte just alls syntes på hela dagen är en helt annan sak. Det här fotot har bisin min tagit.

Idag har jag igen jobbat i västra grannstaden, kämpat med olydiga datorer och rett ut molnbegrepp, bytt språk i datorn och sysslat med både bild- och videoredigering. Alltså digihandledning, som krävt kunskaper från den ena ytterligheten till den andra. Utmanande, krävande och stimulerande jobb och framförallt härligt.

Bra saker idag:

• Sovmorgon och jag sov ända till halvnio!
  
  
• Hann äta lunch här hemma innan jag åkte iväg till jobbet.
  
  
• Fick igen träffa en mängd med trevliga kursdeltagare och kolleger.
  
  
• Blev idag, liksom igår bjuden på kakao på jobbet. Det är att visa omtanke om sina anställda!
  
  
• Hittade en bra och nära parkeringsplats utanför skolan. Sånt gör mej extra glad och lycklig i den västra grannstaden!

Önskar er en skön onsdag!

Fullproppad väska

Så var då veckans första arbetsdag ett minne blott. Bra så, nu är det bara att tuta och köra vidare resten av arbetsveckan. Ytterligare tre kvällar jobb joo, så inte blir det mycket stickat inte.

Och på tal om stickat, till sticklägret hade jag med mej en fullproppad väska:

Här finns både garner, mönster, stickor och andra verktyg. Den här hade jag med mej till sticklägret i fredags och sen fick den stanna över natten där till söndag, då den äntligen fick komma hem. En av stickningarna hade jag med mej hem varje dag. Den hade jag i en mindre väska. I år skippade jag garnkorgen, för där ryms liksom inte lika mycket garn. Inte för att jag nu använde så mycket garn under veckoslutet att det skulle ha tagit slut, men man vet ju aldrig... bäst att ta det säkra före det osäkra.

Bra saker idag:

• Äntligen sovmorgon efter förra veckans väckarklocka varje dag. Så skönt att få sova ända till nio och vara riktigt utsövd då man stiger upp.
  
  
• Hade färdigt bredda smörgåsar till frukost. Dem jag hade tagit med mej till sticklägret igår och sen aldrig åt, eftersom vi gick ut på lunch.
  
  
• Det är mycket ljusare ute nu både på morgonen och eftermiddagen. Sånt höjer humöret!
  
  
• Härligt att få träffa kollegerna och dryfta lite kursplaner inför kommande läsår. Och förstås höra hur de har det.

Önskar er en fin tisdag.

Skruttasockbörjan

Snart är veckoslutet över, ett innehållsrikt och givande veckoslut. Men låt mej nu börja med den viktiga frågan från igår: Gick rätt låtar vidare till finalen i melodifestivalen? 😀 Det kan förstås hända att ni inte tycker att den frågan överhuvudtaget är viktig. Det gjorde i alla fall mina medstickerskor idag på sticklägret i stan. De hade inte en susning vad jag talade om. Endast en hade sett en liten stund på sändningen och sedan zappat vidare. Tydligen går det att leva utan att se på mello! 😄 Själv gläder jag mej åt många lördagskvällar med spektakulär, men oskyldig show i några veckor framöver.

Sticklägret avslutades alltså idag. Tiden rusade iväg förvånansvärt snabbt och jag hann inte få så mycket gjort, som vanligt borde jag väl tillägga. Jag är en långsam stickare, för jag vill njuta av hantverket och det är väl helt okej, eller hur? Idag har jag börjat fundera lite om jag överhuvudtaget kan sticka? Jag har börjat tvivla på resultatet. Jag tycker att det allt emellanåt inte ser klokt ut det jag har åstadkommit. Som vanligt gör ju alla andra mycket snyggare och bättre. Och jo, jag vet, man ska inte jämföra och jag vet att jag inte alls är i samma liga, som de som hållit på nästan hela sitt liv med stickning. Ni vet de där som började redan i fyra – fem års åldern och har stickat på sen dess. Nä i den ligan platsar jag inte vad gäller stickning, men när det gäller virkning är det en helt annan sak. Där kan jag också stoltsera med ett alster, som jag virkade i folkskolan, en sommartopp, och som jag ännu har kvar nånstans, om nu bisin min inte har slängt bort den!

I fredags då sticklägret inleddes så lade jag upp för en ny sockstickning:

Det här är "Skruttasockor" eller Haitarisukat, som de heter på finska. Ett riktigt trevligt och användbart mönster i sockskaft. Ja, och kanske i andra sammanhang också. Jag försöker få undan restgarner, så jag gjorde resåren i ett randigt 7-bröder garn och det övriga skaftet i enfärgat 7-bröder garn. Idag blev den fjärde "skryttan" eller "korven" färdig, så nu måste jag bestämma mej för vad resten av sockan ska bli och framförallt till vem, så jag vet hur stor jag ska sticka den. Det här är nu mitt sjätte påbörjade JyJy2023 projekt. Och det innebär att jag ligger rejält efter, för jag såg att en annan har redan påbörjat sitt tolfte projekt. Det kommer att bli bråttom för mej nu att hinna börja på 14 projekt till. Undrar när jag sen ska hinna sticka alla projekt och om de nånsin kommer att bli färdiga?

Bra saker idag:

• Vaknade före väckarklockan och var riktigt utsövd. Reagerade inte ens på fullmånen i natt.
  
  
• Fick skjuts av äldsta sonen till sticklägret i stan. Skönt, för jag slapp skrapa isiga rutor på morgonen.
  
  
• Fick ännu en dag njuta av "stickigt" sällskap med många skratt på sticklägret. Om skratt verkligen förlänger livet, så har jag fått minsann fått tid till.
  
  
• Åt en god lunch på Degeri, som jag inte ens visste att hade öppet på söndagar. Så nu vet jag vart man kan gå på söndagar om man vill gå ut och äta någon annanstans än på pizzerior. Tänk vad allt man kan lära sig på ett stickläger!
  
  
• Blev inbjuden till grannbyn av Lillans mormor, som jag träffade i Tokmannis dörröppning. Så jag tillbringade sena eftermiddagen och tidiga kvällen i trevligt sällskap. Fick också se en mormor i full fart tillsammans med Lillan. Och blev bjuden på runebergstårtor, dagen till ära!
  
  
• H ringde mej i kväll. Äntligen hade vi telefonkontakt. Det är alldeles för länge sedan vi senast pratat med varann.

Önskar er alla en fin ny vecka.

Vattenbärarvantar

Nu blir det bråttom, för snart startar årets Melodifestival och dippen är ännu oblandad.

Idag har jag suttit på stickläger i Textilhuset i stan. Och som vanligt tycker jag att alla andra stickar så spännande saker och är så snabba och skickliga.
Själv försöker jag hålla mej lite på jorden och har satsat på sockstickning, igen! Men det är fråga om en så enkel teknik att, ja, jag vet inte. Jag hade nog klarat den på egen hand. 😀

Vill man ha riktigt varma och sköna vantar, så då ska man sticka ett par vattenbärarvantar åt sig.

Så här ser de ut på insidan...

... och så här på utsidan. Bakom vanten sitter stickerskan. Till fluffet på insidan behövs ospunnet garn. Sånt har jag mej veterligen inte i mitt lager, så jag får nog nöja mej med att sätta upp för ett par andra vantar då vi fortsätter sticka i morgon.  Riktigt klokt är det inte för jag har redan tre halva vantar från tidigare stickläger. 🙈

Bra saker idag:

• Vaknade en halvtimme före väckarklockans signal.
  
  
• Ingen spanskakurs, så jag hann delta i sticklägret ända från morgonen.
  
  
• Har suttit och stickat i sex och halvtimmes tid i trevligt sällskap. Fått mej till livs många glada skratt, men också allvarliga episoder från livet. Härlig öppen och uppmuntrande stämning på sticklägret. Och skönt att få ägna hela dagen åt stickning.

Nu dags för mej att fixa till dippen och ta fram chipsen. Ingen stickning mer i kväll.

Önskar er en skön mellokväll och en fin söndag

Vad ska jag göra?

Kommit hem från jobbet för en timme sedan, vimsat omkring en del och kom på att jag måste ännu jobba lite på datorn innan det är dags att njuta av veckoslutet.

Hela förmiddagen har små lätta snöflingor dalat ner. Lite så där som i sagornas värld. Helst skulle jag stå ute på gårdsplanen och titta upp mot molnen och fånga snöflingorna i mitt hår och mina händer. Om jag skulle vara riktigt vågad skulle jag sträcka ut tungan och fånga flingorna. Men hur vet man att dom inte är smutsiga, alltså utsatta för miljöföroreningar?

Kom på att jag alldeles glömt bort att visa resten av innehållet i min adventskalender från förra året.

Frågan är nu: Vad ska jag göra med de här garnhärvorna? Kan jag sticka en fantasisjal och använda alla färger jag gillar? Kan jag alltså blanda olika kvaliteter? Eller hur ska jag göra?
Och ser ni de där två påsarna med Kool-Aid? Dem kan man färga garn med och det kan man göra i mikron om jag har förstått rätt. Men håller den färgen sedan? För visst använder man nån sorts fixering- eller stabilitetsingrediens när man växtfärgar? Hur kommer det sig att jag är så okunnig ?

Annat som fanns bakom en av adventskalender luckorna, eller egentligen var det ju lådor, men strunt nu i det. Där fanns alltså den här burken. Jag vet inte vad jag ska göra med den heller, för jag köpte ju redan en sån där burk åt mej själv i november förra året. Den är förstås rosa och inte grå.

Bra saker idag:

• Vaknade två minuter för väckarklockans ringning. Och det var bra, för då slapp jag den där konstiga diffusa känslan jag alltid får då jag blir störd mitt i en dröm.
  
  
• Fick undan en hel del jobb på jobbet idag på förmiddagen och där var det var god stämning med mycket skratt.
  
  
• Blev bjuden på god lunch på Bistro Kronan i stan och vi hade det riktigt trevligt med kollegerna. En bra och skön avslutning på den smått hektiska arbetsveckan.

Nu ska jag gå och gräva lite garnlagret inför kvällens stickläger.

Önskar er alla en riktigt skön fredagskväll.

Årets sjätte inköp

Nu är det snart midnatt och här sitter jag igen på tok för sent, för att det ska vara hälsosamt. I morgon ska jag iväg på jobb till stan och eftersom arbetsdagen inte innehåller undervisning alls, så skulle jag lugnt kunna hoppa över den!

Halt på vägarna idag. När jag återvände från jobbet i den bästa av byar i norra grannkommunen, så hade en personbil i en kurvig backe hamnat långt ut på åkern. Hur hen hade klarat branten utan att landa på taket vet jag inte. Farbror sheriffen var på plats och började dirigera trafiken och när jag körde ett stycke längre bort mötte jag först en brandbil med blåljuset blinkande, sen en ambulans som både tjöt och blinkade och ytterligare en brandbil, som både tjöt och blinkade och dessutom genade i en kurva så den höll på att köra över mej. Det skulle just ha varit snyggt.

När jag efter en halvtimmes mellanlandning här hemma körde iväg till jobbet i stan, såg jag i backspegeln en vit stor bil närma sig med väldig fart. Va, sjutton tänkte jag, för det är begränsning på 50 km/h. Jag körde sakta och enligt hastighetsbegränsningen och tur var det, för plötsligt ser jag i backspegeln att det är en polisbil jag har bakom mej. Då tryckte jag in farthållaren och krypkörde till stan!

Årets sjätte inköp skedde förra veckans fredag.

Det var en sticktidning, vad annat?

Jag visste inte ens att det fanns en sådan finsk firma, Pihlgren och Ritola, som gör tapeter. I tidningens mönster har man utgått från tapetmönstren. Jag funderade faktiskt om vi borde tapetsera om här hemma. Tyvärr tyckte bisin min att det inte var en bra idé, i synnerhet inte om jag vill ha det här mönstret, Midsommarros.

Bra saker idag:

• Veckans längsta arbetsdag är lyckligt överstökad.
  
  
• Har träffat många trevliga människor i jobbet. Det är just de här mötena som gör att jag älskar mitt jobb. Det och att få möjligheten att dela med mej av min kunskap.
  
  
• Fick goda smörgåsar i kurspausen och fick ännu med mej hem av dem. Omtänksamt, för då hann jag få en del i mej innan nästa kurs. Tack för det.

Önskar er en skön fredag!

En fin dag

Igår natt begick jag ett fatalt misstag. Det tog sin lilla tid innan jag äntligen kunde sträcka ut mej i bädden. Men jag var inte ensam där, nej, för jag tog med mej den där boken Lumoavat neulehuivit (Förtjusande eller hänförande stickade sjalar om man översätter direkt), som jag fyndade på loppis i november förra året. Midnattstimmen var redan slagen och där låg jag i sängen och bläddrade ivrigt bland sjalmönstren i boken. Ååh, så fin den där fluffiga rosa såg ut, för att inte tala om den där i skirt spetsmönster eller den där med ränder eller...
Men har jag alls sånt där garn i lager? Skulle jag kunna sticka nån av de där sjalarna?

Min hjärna gick på högvarv och jag skulle allra mest haft lust att rusa iväg till hobbyrummet och inspektera mitt garnlager. Så nääe, inte läsa mönsterböcker mitt i natten!

– Va gör du, undrade bisin min i morse då jag rusade iväg till hobbyrummet och grävde i garnlagret.
– Int kan du börja sticka nu, du ska ju på jobb.
– Nä, nä, jag ska bara kolla lite, svarade jag, som till min glädje hittade hela tre olika garnmöjligheter till ett sjalprojekt. Det enda tveksamma är att de alla är självrandande och såna där garnkakor är svåra att riktigt veta hur de blir att se ut i slutändan.

Bra saker idag:

• Fick skriva under mitt arbetsavtal idag och får nu fortsätta här i stan ett halvt år till. Tack för det.
  
  
• Veckomötet var snabbt undanstökat.
  
  
  
• Var iväg på arbetslunch med kollegan. På Bistro Kronan serverades idag köttfärslimpa med mos och jägarsås, alltså svampsås. Lingonsylten begärde vi extra till, för köttfärslimpan behöver den. Så gott, så gott. 
  
  
  
  Lite torr var sedan morotskakan i ny tappning. Jag borde ha valt ett annat bakverk till efterrätt.
  Härligt att kunna träffas så här utanför datasalen och med lite mera tid än annars.
  
  
• Jag hann iväg till andra ändan av etablissemanget och stickcaféet där. Idag var där riktigt många på plats och det var trevligt.
  
  
  
• På stickcaféet finns alltid snälla människor och så var det också idag. M delade ut egenhändigt sydda fina pannlappar och jag som satt vid samma bord som hon roffade genast åt mej detta par. Är det att gama? I synnerhet med tanke på att det var flera som blev utan?
  
  
  
  Så här fint i påsar var pannlapparna förpackade. Fyllningen tål hetta, så nu är det bara att börja kocka. Tack för de här!
  
  
• Äldsta sonen hjälpte till med veckohandlandet. Skönt att slippa kånka och bära ensam.
  
  
• "Du är den trevligaste läraren jag haft", sa min kursdeltagare ikväll då hen fick digistöd på distans. Hen tillade att nu var hens kvällströtthet, som bortblåst. Det verkar som om jag fortfarande är i rätt bransch. Glad och tacksam för det.
  
  
• Bisin min tog hand om disken i kväll. 

Önskar er alla en skön torsdag,

Själv ska jag i morgon försöka klara av fyra kurser på tre olika platser! Och nej, ikväll lägger jag mej utan intressanta och lockande stickböcker. Men innan dess ska jag ännu kolla att jag klarar av alla övningar i morgondagens kurser och kanske, kanske om jag orkar, ladda ner ett gratis program och kolla om det överhuvudtaget är användbart. Tjolahopp!