Makramékurs på Postbacken

Idag tog jag me
stickväninnor B o V
på kurs i makramé!

Se så fint jag rimmar sent på kvällskvisten i regndiset. Jag har alltså varit iväg på makramékurs idag i mycket trevligt sällskap. Äntligen har jag ett litet, litet hum om tekniken. Verkade enkelt att knyta, men det gäller att hålla tungan rätt i mun och se att banden knyts från rätt håll. Men ack så mycket vackert det går att göra.

Genom att lära sig två enkla knutar kan man variera och få till nästan vad som helst.

 

Här några exempel på vad vår lärare Laura Pajarinen har gjort. Hon har redan hållit på i över tio års tid så hon knyter ett armband på nolltid och kan göra nästan vad som helst av knutna snören.

Laura på väg in i kaffestugan där kursen hölls. Det gick ju inte att sitta utomhus i regnet.

Vi var på Postbacken i den västra grannstaden. Det är ett välbevarat backstugusittarområde med stugor och uthus, som man kan gå in i och titta för att få uppleva hur här levdes förr..

15 olika byggnader finns här, olika stugor, loft, bodar och uthus samt en teaterscen där det varje år spelas sommarteater först på svenska och nu i juli på finska.

Stugorna ligger vackert inbäddade i grönskan. På området finns också får.

Varje sommar är här också en sommarkonstnär, som håller en utställning. I år heter hon Iida Vanttaja

Hon är en skicklig dockmakare. Förra året var Laura sommarkonstnär på Postbacken. Hantverksveckan med olika kurser var ny för i år och både V och undertecknad tänkte genast att dit skall vi på makramékurs när vi läste om det i tidningen. Sedan lockade jag med B och där satt vi och knöt så att jag nu har riktigt sjuka axlar och nacke. Aj, aj och far i huset bara fnyser när jag snällt ber om lite massage på de ömma ställena.

På området finns också en hantverksbod, men dit in vågade jag inte gå. Där fanns allt möjligt fint, till och med uggleörhängen! Ett par långa stickade sockor kostade 50 €, så nu har jag lite koll på vad det som jag stickar är värt! :)

Det är fint på Postbacken och fastän det regnade idag så droppade det in turister under hela dagen.

Ett tyskt par hade cyklat från Tallinn till S:t Petersburg och vidare västerut och landade idag i Illby på Postbacken. De skulle fortsätta mot Helsingfors och återvända hem i fredag.

Jag åstadkom ett bling-bling armband idag. Påbörjade ett annat, som jag egentligen nu skulle vilja riva upp och göra om. Men axlarna säger stopp. Det blir inget vare sig knytande eller stickande mera i kväll. Igår satt jag så länge och jobbade framför datorn och dagens makramékurs gjorde inte saken bättre. I morgon ska vi fortsätta. Jag ska försöka mej på att göra en uggla. Undrar om jag klarar det...

Laura hade med vaxat polyesterband från Sydamerika, som vi fick använda och också köpa. Men det går också att använda... ja gissa vad? Jo, just precis: MURARSNÖREN!!! Nu hoppas jag verkligen att de här snörena går att hitta i varenda järnaffär. Hur är det annars tänkt att vi i vår lilla stad ska hitta material för vår nya hobby? Tur att jag fick två rullar i fredags. Fast jag ska ju ha dem för att virka...

Gissa förresten vad det blir för julklappar jag ger bort i år? :)