måndag, juni 03, 2019

Gröna fingrar

Kära ni, här sitter jag nu med gröna fingrar. Och det beror absolut inte på att jag skulle ha planterat blommor eller påtat i trädgårdslandet. Nej det lämnar jag åt dubbelmorfar och M att göra, för det klarar de så bra. Potatisen växer så det knakar. Salladen och morötterna har kommit upp, liksom bönor och ärter och ja, jag vet inte allt vad. Tyvärr har de två trädgårdsmästarna vägrat att plantera lök trots att jag varmt har talat för den saken. Löken håller bort morotsflugan och annat otyg, men se nej. Den saknas här och skulle jag ha haft gröna fingrar så skulle jag ju ha planterat den själv för länge sedan, inte sant?

Mina fingrar är inte heller gröna för att jag skulle ha handarbetat med något garn, som har färgat av sig. Nej, det har varit lite skralt med mitt handarbetande nu efter att den stora sjalen blev färdig. Igår virkade jag visserligen tre gånger på ett nytt projekt, men alla tre gånger rev jag upp och tänkte att jag måste nog ta en större virknål och nej, sedan en mindre och... ja så blev inte måtten de rätta och... ja, som vanligt så skulle jag behöva mera garn! Det jag nu testar med är för tunt...
I kväll hade jag tänkt sticka en provlapp i stället för att virka, men det är nog för sent för det nu.

Min måndagskväll har gått åt till ett helt annat sorts hantverk hemma hos min hulda moder. Dit släpade jag alla ingredienser, som stod i receptet förutom senapsfrön, som jag saknade och som mamma förstås hade i skafferiet.

Mina gröna fingrar beror helt enkelt på det här:
Tillsammans med dubbelmorfar har vi skalat och skivat fem kilo gurkor! Och det här var ett riktigt teamarbete, för äldsta sonen klippte ner dillen och varvade senapsfröna mellan gurkvarven. Min hulda moder å sin sida blandade till lagen och hux flux hade vi tillverkat Ålandsgurkor. Mmmm! Mums! Det blev tyvärr inte massor av gurkburkar, men åtminstone så många att vi klarar oss en liten tid. Äldsta sonen ville gömma burkarna i källaren, men jag hann smuggla in tre stycken i kylskåpet innan han bar ner resten.

Tidigare på eftermiddagen stekte dubbelmorfar perfekt gyllengula plättar åt oss.
Han tog med några åt svärmor och de var ännu varma då hon åt dem.

En sådan måndag har det varit här hos oss. På dagen har jag också hunnit iväg på ett uppdrag och sedan till jobbet. Så blir det väl även i morgon på förmiddagen.


Inga kommentarer: