Sticka eller virka

Totalt lamslagen idag. Kan inte bestämma mig för om jag ska sticka eller virka? Skulle vilja få den här gula virkningen

färdig, men idag på stickcaféet IRL i stan hade jag med mig en UFO från förra sommaren.

Stickade förstås fel på ena ärmen och skulle behöva riva upp ett varv. Suck!
I morgon börjar ju Sommarnattens galenskap 2011 = KYH 2011. Det helt roligt tokiga projektet går ut på att starta ett nytt projekt varje dag till o ch med midsommardagen den 25.6. Sedan skall man försöka få alla projekt slutförda senast den 31.7. Vis av erfarenheten från förra året har jag bestämt mig för att hålla mig till riktiga miniprojekt i år, så det går undan. Ändå skulle jag ju vilja sticka sjalar, sockor, tröjor. Förra året blev det inte annat ogjort än just det där rosa här ovanför. Och då virkade jag ju sjalar och korgar och stickade en topp och....

Kevään viimeinen SNY-paketti - Vårens sista hemlispaket

Tänään sain viimeinen SNY-paketti tältä erältä. Ja sisältö oli taas aivan mahtavaa. Kiitos Tuula kaikista hienoista paketeista. Olet todella onnistunut ilahduttamaan minua. Vähän haikea olo nyt kun hauskuus loppuu.

I dag när jag kom hem från jobbet, väntade våromgångens sista hemlispaket på mig. Ett så härligt paket. Virkgarnet kommer jag att behöva i sommar när jag ska börja med små dukar, glasunderlägg osv. Ja, ja, planerna är många och tiden knapp, även om nedräkningen till sommarlovet har börjat. 

STORT TACK till Tuula, som var min hemliga stickvän och som verkligen lyckats glädja mig med de mest härliga paket. Många gånger har det varit som om hon läst mina tankar och skickat iväg just det jag allra mest har längtat efter. Som nu den här Muminmamma-burken:

Precis vad jag funderat på att skaffa mig, en teburk. Och den här var nu fullproppad med godis, te och cappucino-påsar.
Lite vemodigt med sista paketet, men jag har haft Finlands bästa hemliga stickvän. Så det så!

Ett evigt flängande

Här på bloggen har det dessvärre igen varit tyst och stilla. Orsaken till min tystnad beror inte på att jag tröttnat. Nej, tvärtom, skulle hela tiden ha en massa att skriva om, men jag har flängt omkring från Åland i väst till Fredrikshamn i öst och ännu hunnit med en tur till Tammerfors och Lahtis. Det är till att vara berest alltså. Det har sedan tagit lite tid att komma ikapp med jobben, tvätten osv. Sen ska vi inte alls tala om utejobben... djup suck. Visst vill jag ha en vacker trädgård, men kunde jag inte få en trädgårdsmästare på köpet?

Alltnog, medan mina vänner förra lördagen shoppade loss i grannstaden, höll jag alltså till på Åland. Mamma hade med min benägna hjälp på Internet hyrt den här fina stugan.

Där stortrivdes jag, men tyvärr blev det inte alltför långa stunder vi hade tid att njuta av vare sig stugverandan eller stranden. Det var så mycket umgänge, så många vi skulle träffa och rätt mycket bilåkande. Men kul var det och trevligt, i synnerhet att ha lillasyster från västra grannlandet med i stugan.
Att hyra den var förresten ett äventyr i sig. Först skulle alltid kartan kollas så vi inte kom för långt borta från lillbrorsan. Eftersom vare sig mamma eller jag varit där förut och det var en överraskning fick vi alltså lita till mina diminutiva kartkunskaper. Förutom det hade vi ju också vissa krav på stugan; innewc, dusch och inga höga trappor. Stolt kan jag meddela att jag lyckades och alla var nöjda.

När lillsyrran och jag strosade i Mariehamn lördagen den 21.5, måste jag ju bara besöka en garnaffär. Hur skulle det annars se ut?
Och jag hittade Therese broderi i Gallerian. Och där hittade jag förstås garn och eftersom jag gick runt i den proppfulla affären och kände, klämde och klappade och allmänt betedde mig som garnomaner gör i dylika affärer, tröttnade förstås mitt sällskap på mig och lämnade mig där totalt allena. Det skulle de inte ha gjort, för plötsligt hade jag en plastkasse proppfull med garn, som jag nu vare sig vet vad jag skall göra med och som jag strängt taget inte behöver. Garnlagret växer så det knakar.

Det där rosa Up21-garnet (200 g) kunde jag förstås inte motstå, men till vad det skall användas vet jag inte. Det i lila (150 g) däremot kunde gå i kombination med annat restgarn i ett sjalprojekt. Sockgarnet (150 g) är tyskt och som ni ser i en lite annan färgskala än min vanliga. Om ni trodde att jag numera blivit förståndig i mina garnval, så glöm det. Kolla bara in det där mastodontnystanet på 200 g i de där granna färgerna så förstår ni att jag fortfarande är galen, galen i garn. :)
Alla de här garnen är nya för mig. Att jag alls köpte det där Crisp multi-nystanet beror på att det fanns en sjal uppstickad i det garnet vid kassan och så var jag ju såld. Men nu har jag dock betänkligheter beträffande färgen...
Och nu har förstås ni som är snabba räknat ihop att mitt garnlager ökade med 700 g. Suck och stön.
Det blev också ett par Knit Pro strumpstickor och en 80 cm rundsticka nr 3½. Tänk att det fortfarande saknas stickor i min digra samling. Nåja, strumpstickorna skulle jag ju egentligen inte ha behövt för jag lade aldrig upp till nya sockor...
Tur att jag inte köpte något alls i Fredrikshamn.

I Tammerfors var jag på möte, så det blev ingen garnshopping där inte för far i huset skulle iväg till Lahtis och leverera lite gods. Eftersom jag snällt satt på parkeringsplatsen i bilen i 45 minuter och väntade medan karlarna pratade, pratade, pratade och pratade.... fick jag på nåder 20 minuter i den flera hundra kvadratmeter stora affären Kärkkäinen. Sånt kan ju sluta i magsår, men jag bet ihop, satte högsta växeln i och rusade.
Vid tidningshyllan måste jag förstås stanna till och jag blev mycket imponerad av utbudet. På tyska fanns det tiotals olika stick- och virktidningar. Det fanns också svenska inredningstidningar mm. De här tre tidningarna hittade jag för egen del. Alla tre nya bekantskaper för mig.

Och behöver jag dem? Nej, inte alls, som far i huset konstaterade:

- Du har redan tillräckligt med knipplingsstidningar. De ligger överallt. Du behöver int fler.
Nä, nä, men jag tog dem ändå! :) Annat jag till all tur hann slänga i kärran var två av Novitas väskhandtag. Är nämligen med i det här sommarkassbytet. Har testat lite olika modeller, men hittills inte hittat nåt jag är nöjd med. Väntar till sommarlovet innan jag sätter igång på allvar.

Garnåtgång i april 2011

Hej och hå, här har det varit stiltje, nästan lika stor stiltje som på min handarbetsfront. Suck! Har liksom inte kommit igång på riktigt sedan Karhutröjan. Visserligen lade jag ju upp en sjalvirkning 1.5, men den vill inte ta sig. Ett par sockor försökte jag också med, men blev aldrig nöjd med skaften och efter att tre gånger ha repat upp väntar jag på att rätt mönster skall komma i min väg. :)

I går lade jag upp till en ny virkad sjal, men den rev jag också upp innan kvällen var slut. Varför vet jag inte, annat än att plötsligt hade jag liksom ingen lust. Problemet är det att jag skulle vilja sticka eller virka något extra vackert av det här fina garnet, som jag fick av min hemliga stickvän. Men samtidigt behöver jag en stickning som jag kan ta med mig och då borde den ju vara av den lättare sorten och det intresserar inte just nu.

I natt kom jag på att jag ju skulle kunna sticka en sommartopp om jag bara hade Tennesseegarn hemma. Det har jag förstås och nu är det bara min järnhårda disciplin som hittills fått mig att avstå från att påbörja det projektet. Måste jobba lite innan jag åker iväg till jobbet nämligen. :)
Ja, och så kanske jag skulle göra något lite större arbete än enbart en topp? Skämt åsido, jag lider alltså nu just dels av brist på inspiration eller kanske snarare av att ha för många alternativ? Och framförallt lider jag av beslutsångest och lite av resefeber också och i eftermiddag kan jag antagligen späda på med att jag också lider av stress om jag inte får undangjort alla jobbuppgifter. Puuuust.
Inte konstigt då att här varken stickas eller virkas.

För övrigt har jag ju haft lite tur när jag inte har skrivit inlägg under den tid då Blogger krånglade. Inget gick alltså förlorat här där det var tyst och stilla
Och nu efter alla dessa krusiduller ska jag väl äntligen gå rakt på sak och bekänna i vilket bedrövligt skick mitt jäsande garnlager är. Det kan jag göra för att jag INTE kommer att befinna mig på Galet billigt garn-dagen i Borgå i lördag = garnlagret kanske håller sig på mattan? :)
Men lugn bara lugn, jag har avtalat med två kvinnor, ja, du läste rätt två, man måste ju gardera sig, om att ta hem någon säck med garn åt mig om det finns i de kvaliteter och färger jag gillar. Garnoman som man är så...
Men jag är faktiskt glad att jag inte kan åka till Borgå och utsätta mig för frestelsen att köpa mera.

Så här såg det alltså ut i april:

• Sockor med kort skaft                                              102 g
• Virkad pannlapp                                                         46 g
• Karhutröjan                                                               652 g
• Puppe Kanin                                                                 8 g

Använt inalles:  808 g

Donerat garn:    677 g
Gjort av med:  1485 g

Inhandlat:

Mi-utfärd                         2575 g

Juniper, Sirdar                    50 g

Inhandlat inalles           2625 g

Erhållit garn:

Av SNY                             100 g

Garnlagret:

Ingående saldo från mars                      5282 g

+ i april                                                   1240 g

Garnlagret totalt:                                 6522 g

På äventyr med mamma

I går var jag på äventyr med min mamma. Avsikten var att jag skulle hålla ett öga på henne och framförallt hjälpa till att bära allt det nödvändiga som måste köpas, bland annat en säck på 7,5 kg torrfoder till vår kattfarm.

Mamma och jag började i stan. Hon skuttade iväg till hälsokostaffären och jag skulle övervaka så hon inte skulle gå på all hälsoreklam och framförallt inte köpa nånting med hajfenor i. Ute på gatan blev jag uppehållen av en mycket trevlig dam från Michelspiltom och vi avhandlade en hel drös med spännande ämnen allt från diverse operationer till vissa affärers fåniga öppethållningstider. När man kommer från landet vill man gärna ha sina stadsärenden undanstökade så fort som möjligt på morgonen för att snabbt som ljuset kunna återgå till fågelsången och friden på landet. Nog för att vi ju nuförtiden alla är stadsbor, även om vi bor på landet.

- Haaa, sa mamma och dök upp med en kasse full av burkar av diverse slag, en hade hon faktiskt fått på köpet. Ja, alltså det är sån fart på pensionärerna ett en annan stackare inte alls hinner med.

Efter det där drog vi iväg västerut till ortens största varuhus. Där finns en massa grejer att förundras över. Den här gången var det min tur att triumferande utropa haaaa, när jag grabbade tag i senaste numret av Lyckokrysset. Den åkte förstås rakt ner i shoppingvagnen. Sedan hamnade där massor av kattmat, och....
Ja, alltså mammas och mina avsikter var riktigt goda från början, men....
Ja, alltså det gick ju bara inte att gå förbi ett specialerbjudande på virknålar, eller....?

Nu har jag kompletterat min samling med de här numren och det var ju nog absolut nödvändigt, inte sant? Vem vet när jag nästa gång kommer i en sådan situation att jag prompt behöver virknål nr 0,60? Hmmm, fast jag har för mig att mitt handlag visavi virkningen kräver grövre och inte tunnare nålar.

Som ni förstår är ju redskapen i garnhyllans omedelbara närhet och sånt är inte hälsosamt för en garnoman. Och igår gick det ju på tok:

Måste ju bara få pröva på Novitas nya garn Miami, 50% bomull och 50% akryl. Hela sex stycken nystan blev det, för det var så svårt att välja fäger. Och vad blir nu då 6*50? Minns ni er multiplikationstabell?
Nu har alltså garnlagret ytterligare utökats med 300 g. Suck! Men visst skulle det här kunna bli en läcker sommarväska? 

TACK mamma för garn och virknålar! Hur skulle jag klara mig utan dig?

Innan vi återvände hem hann vi ännu med ett besök i en lokal handelsträdgård. Nu har jag 20 penséer att plantera ut i krukorna på stenstolparna. Även det har jag mamma att tacka för. Som sagt, skulle inte klara mig utan henne. :)

Dagens största dilemma: Hur baka rabarberpaj när stjälkarna är pytte, pyttesmå?
Tycks även bekymra lilla Lurvinge :)

Resan västerut

Förlåt go vänner att här varit tyst och stilla i över en veckas tid. Lugn, bara lugn, jag har inte övergett er. Har enbart drabbats av ökad arbetsbörda, nu då jag egentligen borde ha det ledigare än under resten av terminen. Fattar inte riktigt, nånting i planeringen har gått åt pipsvängen. :)

Hur som helst, i söndags, närmare bestämt den 1.5, var vi iväg västerut till vitsippornas stad för att fira nästäldsta sonen.

I tiderna blev det jätterabalder om det här trevliga  och gulliga stadsvapnet. Jag fattar inte varför, men det var nåt med heraldik och sånt.
Inför resan gjorde jag en kupp och lade upp den här virkningen

Karlarna i bilen gillade inte att jag knipplade, som husfar uttryckte det, så på hemvägen lät jag snällt bli. Mönstret till den här enkla lilla sjalen hittade jag i den här boken

Enkel virkning med luftmaskor, fasta maskor, stolpar och en dubbelstolpe i slutet av varje varv. Dessvärre har jag inte hunnit med en endaste maska sen tisdagen. Suck och stön...

Tyvärr fick jag inte fota jubilaren och lägga ut honom på nätet, men de här fick jag däremot fota

De här söta varelserna är på väg att flytta hit nu i maj månad.

Katten är för övrigt ett loppisfynd, som svärdottern gjorde i Lovisa. Riktigt fin pjäs för 50 cent.

Ekenäs, eller Raseborg, som staden nuförtiden heter, är vacker, mycket vacker, men i söndags fanns det ännu kvar en hel del snöhögar.

Hoppas bara att stadsborna här inte får samma problem med hundlort, som de har i Munksnäs i huvudstaden. Det som göms i snö...

I söndags var vi faktiskt ute på sightseeing i stan i snålblåsten. Vårt mål var den här jättefina bänken

Det var Lions, som lät uppföra bänken år 2008 till minne av sina 50 år.

På ryggstödet finns fina bilder, men dessvärre lyckades jag inte riktigt fånga dem.

Ni ser att det är en polis, som vaktar här vid bänken. Enligt ryktet skall det vara den vida kända polisprofilen Dido, men det kan jag inte med säkerhet uttala mig om. Däremot är jag stormförtjust i bänkens fötter.

Tyvärr gav vi oss aldrig tid att sitta ner på bänken och känna efter om den också var bekväm. Nej, vi hastade vidare nedför denna gata.

Vi var på väg mot klockan, som det bland värdparet rådde lite delade meningar om vad den skulle vara bra för.

Fridfulla gator

och små mysiga gränder

och det allestädes närvarande vattnet, havet i dess olika skiftningar....

vacker portdetalj

Trevligt när människor bryr sig om och förskönar sin omgivning till glädje för oss andra.

Här hade jag ju jättegärna velat gå in, men det var ju söndag och det var helg och följaktligen stängt.

Suck och stön

I tisdags kom jag ju på den briljanta idén att sätta upp en ny stickning. Ville göra raggsockor med flätmönstrade skaft.

Prövade helt tufft på egen hand. Efter 10 cm tyckte jag att den inte blev som jag ville, så jag rev upp alltihopa och började om. Idag medan jag tittade från och till på det kungliga bröllopet har jag då stickat på och trodde att nu ska det minsann bli bra. Men icke sa nicke. Nu har jag rivit upp igen och innan jag sätter upp den här stickningen på nytt ska jag nog ha ett mönster så jag vet hur det ser ut redan från början.
Nu tror jag att jag ska hålla mig till grytlappar en tid framöver. :)

Huhtikuun SNY-paketti - April månads hemlispaket

Tänään odotti kaunis paketti pöydällä kun tulin kotiin.

 

  SNY:ni oli taas muistanut minua. Jihaaa...

Ja sisältö oli yhtä kaunis kuin ulkokuorikin.

Ihana Pikku Myy kurkottaa, ehkä hän haluaa syödä suklaata? Vihreästä pussista löysin kaunis huivikorun.
Mutta piste in päällä on kuitenkin toi lanka. En ole koskan ennen kokeillut tätä, Zitronin Trekking hand art. Tästä tulee kyllä huivin. Ja tietysti minulle. Nyt pitää vain päättää millainen malli olisi sopiva...
SNY, jällen kerran osasit yllättää ja ilahduttaa. ISO KIITOS sinulle halauksen kera.


Idag när jag kom hem från grannstaden, väntade en vacker försändelse på mig. Det var min finska hemliga stickvän som skickade den här bytesomgångens nästsista paket. Innehållet är lika vackert som utanpåskriften låter ana. 
Ett härligt Lilla My-kort. Jag misstänker starkt att hon vill åt min choklad. Så spjuveraktig kan hon ju vara. 
I den gröna presentpåsen hittade jag den vackra sjalnålen. 
Och det bästa av allt, ett så vackert garn precis i min färgskala. Trekking hand art från Zitron har jag inte prövat på förut. Och visst skall det bli en sjal, såsom min stickvän föreslog. Måste bara hitta nån lämplig modell först. Har ni några förslag? 100 g finns här och 420 m för stickor 2-3. Eller ska jag bara gå och klappa på det först? Köra näsan in i garnet och bara dofta och känna mjukheten?
Jo, och senast nu är det nog läge för er att bli lite gröna av avund över att jag har en så härlig hemlig stickvän som överraskar och gläder mig.

Puppe Kanin - Pieni pupu

Bara små projekt sade 4U2! i kommentaren till tröjan och lydig som jag är blev det endast ett pyttelitet projekt under påsken. Nåja, de facto skulle jag inte ha hunnit med så mycket heller på grund av att alla fem barn faktiskt var samlade här under lördagen utökade med två sambos. Det blev alltså livligt vid vårt utdragna köksbord för på kvällen utökades sällskapet med två fastrar, tre kusiner och en man. Hur många det blev inalles får ni allt själv räkna ut. Det blir för mycket matte och många tal för mig. :)

Inspirationen hämtade jag från den här underbara boken:

Vet inte vad den heter på svenska. Den innehåller 52 mönster som alla går att klara av inom loppet av en vecka. Boken är indelad enligt årstiderna. Här finns många stickvärda saker, allt från väskor och korgar till babykoftor. Bilderna är så där läckra som bara Debbie Bliss mönster och foton kan bli.

Förutom mönstret i boken, tog jag också fram min magiska burk:

Idén till burken fick jag igen från den här färgsprakande och härliga boken som handlar om att använda alla restgarner även alla små stumpar. Kan ni tänka er att tidigare så slängde jag bara iväg dem?

 

Och resultatet av all den här inspirationen ser ut så här:

Får jag lov att presentera herr Puppe Kanin. En liten äggvärmare som jag gömde i förpackningen med mignonägg, som dottern fick. Hon gillade kaninen även om hon kanske inte kommer att använda honom som äggvärmare. :)
Det var det där svarta och rosa, som jag hittade i magiska burken

Modell: Äggvärmare från boken Neulojan vuosi av Debbie Bliss
Garn: Sara från Svarta Fåret
Åtgång: 8 g
Stickor: Fyrkantiga nr 2½

Så här små projekt är ju kul som omväxling, MEN inte alls bra för garnlagret. :)

Pääsiäisenä en ehtinyt neuloa muuta kuin tämän pienen pupujussin. Tyttäreni sai sen ja tykkäsi kovasti.

Malli: Kananmunanlämmitin, Neulojan vuosi, Debbie Bliss
Lanka: Sara, Svarta Fåret

Menekki: 8 g
Puikot: Neliskulmaiset no 2½

Äijämeininkiä - Machograbbigt

Jihaaaa! Se valmistui vihdoin ja viimein pitkäperjantaina. Huh huh. Never again, on tämän puseron mantra. Mutta saaja oli todella iloinen tästä Karhupuserosta. Sain jopa halauksen.

Malli: Karhupusero, malli no 100, Novita syksy 2010

Lanka: 7 veljestä
Menekki: 652 g

Puikot: No 4 ja 3½

Äijämeininki är förstås finska och lite svårt att översätta så jag hittade på ett eget ord, machograbbigt. Sedan kom jag på att nästyngsta sonen inte alls är så där macho, tröjan till trots. Hur som helst, undrens tid är inte ännu förbi. På långfredagen fäste jag sista garnändan i Karhutröjan och när sonen anlände hem samma dag och drog tröjan över huvudet, så passade den precis på honom. Och jag fick en bamsekram som belöning och det vackraste leende jag sett på länge. Kommentaren ljöd:
- Va goer, aj nääi va goer.
Han var alltså jättenöjd, även om han efter en stund kunde konstatera att det nog inte riktigt är säsong för ylletröjor nu. :)

En mycket stolt mor kan dessutom konstatera att han bytte profilbild på Facebook igår. Nu ståtar han iklädd tröjan. Gissa om jag är både lättad och nöjd. Men aldrig mer ett sånt här projekt igen. Inte ens fast jag fick en beställning på en likadan tröja i lördags då vi hade kalas här i huset. En annan Karhu öldrickare ville också ha en sån här tröja. Men jag hänvisade till hans fru, som förskräckt slog ifrån sig.

Modell: Karhutröja, modell 100 från Novita-tidningen syksy 2010 (alltså höstens nummer)

Garn: 7 bröder från Novita

Åtgång: 652 g (lite mysko, för enligt beskrivningen borde det ha gått 700 g, hmmmm)

Stickor: Nr 4 och till halslinningen 40 cm rundsticka nr 3½

Om ni alltså vill glädja nån Karhudrickare är nog det här tröjan med stort T eller K. Intarisiabilden är riktigt lyckad och på pricken lik logon. Och visst är ju både son och tröja snygg? Här fotograferade av lillbrorsan.

Påskgult

En liten påskgul virkning, som jag behövde på förra fredagens bussresa, men som jag just då ändå inte kunde genomföra på grund av illamående, blev färdig igår då jag äntligen fäste garnet. :)

Modell: Virkad pannlapp, beskrivning bl.a. i Novita-tidningen kesä (sommar) 2009 modell nr 2

Garn: Cotton luxus från Novita

Åtgång: 46 g

Virknål: Nr 4

ILOISTA PÄÄSIÄISTÄ!

EN RIKTIGT GLAD PÅSK! 

HHV

Jo viikon verran olen miettinyt, mutta tänään päätin että nyt tai ei koskaan ja lähetin pienen sähköpostin Mammutille. Päätin siis liittyä HHV-porukkaan. Onhan minulla peräti neljä huivikirjaa. 

Redan i en veckas tid har jag funderat över om jag skulle gå med i HHV, en trevlig och inspirerande KAL, där det gäller att göra en sjal eller halsduk per vecka i fri teknik. Nå, ni som känner mig vet ju att jag ingalunda kommer att hinna med den takten, men nån sjal ska det väl kunna bli. Jag har ju faktiskt hela fyra böcker fulla med sjalmönster.

Min favorit är den här:

Suosikkini on tämä:

Ongelma on sitten se että mistä aloitettaisiin?

Problemet är bara det att med vilken modell ska jag börja?

Tästä yksinkertaisesta?
Den här enkla modellen?

Vaiko tästä?

Eller den här enkla eleganta?

Tämäkin on kaunis.

Den här gråa är också vacker.

Kevän vihreä...
För att nu inte tala om en vårgrön...

Hienostunut vaaleanpunainen...

En riktig prinsess-sjal i rosa...

Lämmittävä vaaleanpunainen

En värmande praktisk sjal också i rosa...

Ja, niin kaunis valkoinen että....
Och så den här vackra vita...