- Jadå, svarade jag något förundrad. Nog för att jag är periodare visavi läsningen, men stickningen har hittills hållit sin status i mitt liv, som hobby nummer ett.
- Va, håller du på med just nu då, fortsatte hon.
- En disktrasa, svarade jag och i precis samma stund som ordet disktrasa hoppade ur min mun som en yster vårgroda mindes jag att jag hade svarat precis samma sak i juli 2013 då vi träffades förra gången. Åh, kära nån, hon måtte tro att jag är en urusel stickerska, som totalt har snöat in mig på disktrasor.
- Ja, och så en sjal förstås, fortsatte jag fort som sjutton. Hon såg granskande på mig och fortsatte:
- Varför ska man sticka?
En sån fråga! Nu gällde det dock att inte förivra sig och skrämma bort henne utan någorlunda lugnt och sansat berätta om stickandets glädjeämnen.
Stickning/virkning (brodera, sy osv härefter skriver jag enbart stickning) är hälsosamt. Det sänker blodtrycket och pulsen. Här skulle min mor nog protestera. Hon säger att blodtrycket går upp varje gång man måste sprätta eller tappar stickorna.
Stickning stimulerar hjärnan, hjälper en att slappna av och hjälper en att fokusera på annat.
Stickning tar fram det kreativa inom oss.
Stickning är bra för hjärna-hand(motoriken).
Stickning är mysigt och nyttigt....
Stickande människor är varma och generösa.
Stickandet ger dig massor av nya vänner.
Stickandet intresserar de flesta och ger dig därmed ett givet samtalsämne.
Behöver jag säga mera?
Ja, en del kanske t o m uppskattar de stickade alster de får i gåva.
Och nej, damen ifråga heter inte Ester. Det gör däremot den disktrasa jag fick färdig i natt.
Garn: puuvilla-bambu (bomull-bambu) från Novita
Åtgång: 28 g
Stickor: Nr 4
Strategiska måtten: 20 cm * 26 cm
Trevligt i alla fall med ett litet projekt, som snabbt blir färdigt.
2 kommentarer:
Haha, det finns nog de som fortfarande hade stickat på den där disktrasan två år senare...
Det är nog omöjligt att förklara för någon som INTE handarbetar varför man SKA handarbeta - men de går miste om något;)
Jo, så är det nog för om man aldrig själv handarbetat är det svårt att förstå den där glädjen och kraften man får ut av det. Oj, nu börjar jag plötsligt tycka synd om alla som inte alls vet vad de går miste om. Hoppas innerligt att de har en annan passion i livet i stället.
Skicka en kommentar