fredag, september 23, 2016

Billös och lite låg

Här sitter jag och är lite låg, nästan smådeppar. Lågmäld är jag så det förslår. Min röst är till och med sexigare än Marlene Dietrichs. Varför i vida världen det anses att en hes whiskyindränkt röst är sexig är mer än jag förstår. Men jag låter inte som mej själv i alla fall. Whisky har jag inte druckit. däremot tog jag lite konjak mot det halsonda igår kväll då jag kom hem från mina barndomstrakter.
- Du kommer inte hit sen, sa min hulda moder mycket bestämt. Av förståeliga skäl vill hon inte ha med snorungar, som mej att göra! Jag håller mej borta från allt möjligt annat också förutom då jobbet.

Igår skulle jag ha fått åka brandbil. Jag tackade dock nej för jag ville inte snörvla och hosta på alla de andra ivriga åkarna. Suck! Hoppas att det kommer fler tillfällen i mitt liv, för visst skulle det vara häftigt att få åka brandbil.

I tisdags sade min Adam plåtlåda upp kontraktet. Så där satt jag vid sidan av motorvägen och snörvlade. Far i huset kom till undsättning och såg till att jag kom iväg till jobbet i grannstaden i tid. Nu står plåtlådan här på gården och har kommit till vägs ände. Bilen blir troligtvis alldeles för dyr att reparera. Men inte har jag råd att köpa en ny heller. Snyft snörvel. Och inte klarar jag mej utan heller. Det här är sånt som kan göra vem som helst galen. Det här veckoslutet ska jag dock koppla av och strunta i allting utom virkning. Eventuellt lägger jag upp en ny stickning för det kliar så i fingrarna. Men nu just orkar jag inte med det... kanske imorgon. Idag vill jag bara ha glass för det halsonda.

Och så är jag lessen också för "riktiga och viktiga saker", hörde att en väninna är sjuk och får sin meducin intravenöst. Kära du, krya på dig!

Trots min lågmäldhet önskar jag er alla ett riktigt skönt veckoslut! Njut vare sig det regnar, snöar eller solen lyser. 

2 kommentarer:

Carita Liljendahl sa...

Envis är den - förkylningen.
Vill inte skrämma dig men har dragits med den över fyra veckor.
Dock BARA rethosta nu.
Vi kämpar vidare och ses förhoppningsvis i morgon!

Inge sa...

Oj nej, fyra veckor!!! Det har jag inte tid med, absolut inte. Jag ska ju flänga runt som en skottspole utan att smitta ner omgivningen. Fast det kanske inte smittar längre? Men ändå, hur ska man kunna gå nånstans där man borde vara tyst om man hostar och hostar...
Jadå, jag tror nog att vi ses idag, åtminstone om jag får bestämma! :)