Ta det lugnt

Idag har jag varit iväg till norra grannkommunen. Jag ville än en gång stöda lokala företagare, så det fick bli ett litet bageribesök. Visst är jag snäll?

Nu önskar jag er alla en riktigt GLAD VALBORG! Vad ni än gör, ta det lugnt, drick lite mjöd och ät en munk!

Trångboddheten avhjälpt

Oj, så jag funderade i natt på det där med ny telefon. Rätt tidigt i morse hade jag klart för mej modellen och presenterade mitt val för äldsta ättelägget. Stolt sa jag:
- Tadaa! Den här tar jag.
Fick lite hummande till svar och tänkte att allting var frid och fröjd. I princip var det ju det ända tills han chattade från gästrummet:
- Den är nu sen ganska stor.
Höh, vad gör nu det? Bara bättre inte sant? Jag ska ju inte gå omkring med den i byxfickan precis. Och ju större skärm desto bättre ser jag! Hmmm... men hur stort är 6,7"?
Nå, nu är telefonprojektet lagt på is för idag. I morgon är det ju en ny dag med nya utmaningar och då... ja, då kanske jag äntligen kommer till något beslut...

Dagens plan visavi mitt distansjobb var glasklar. Jag skulle endast hålla på här framför datorn under förmiddagen och sluta senast klockan 13. Nu har det redan gått två och en halvtimme sedan dess och här sitter jag allt än. Jag som borde sitta och sticka!

Här på vår gård rör sig också andra fåglar än fasantuppen. Uppe vid våra holkar har det varit full kamp om vem, som ska få husera var, så igår beslöt dubbelmorfar att åtgärda trångboddheten. Han tog med sig äldsta barnbarnet och så borrade dom, skruvad och spikade.

Och se så fina fågelbostäder det blev!

Tyvärr hann  barnbarnet åka hem innan de fick upp holkarna, så dubbelmorfar fick klara sig alldeles själv utan sin lilla hjälpreda.

Eftersom jag flitigt har suttit inne idag, så har jag inte ännu hunnit kolla om det finns nyinflyttade hyresgäster i holkarna.

M gillar att vara ute och som alla småbarn gillar hon att plocka blommor. Så här fin blomma fick jag igår:

Minns inte nu vad den heter. Någon som kommer ihåg namnet?

Och sedan ett varningens ord från en som har erfarenhet: Vad ni än gör, sjung inte barnvisor! Lyssna inte heller till dem. Just nu har en barnvisa fastnat i min inre jukebox och det är inte alls bra. Mitt i allt går jag igen omkring och sjunger den och det irriterar dubbelmorfar till max. Men... hej, hallååå, det är inte mitt fel!

Ett år går så fort

Igår hamnade vi att besöka lilla mataffären var sin gång med dubbelmorfar. Han var iväg mitt på dagen, men glömde äggen. Jag var iväg på kvällen och glömde förstås också äggen, för jag muttrade enbart, bröd, gurka, tomat...., bröd, gurka, tomat... alltså allt sånt som dubbelmorfar inte kom hem med. Han hade så mycket att komma ihåg, för han var iväg med sin storasyster till gravgården och plantera penséer även om  han envisades med att kalla dem för violer. Deras pappa skulle ha haft födelsedag igår, frid över hans minne, så de ville komma ihåg honom.

- Måste du fotografera precis allt, frågade dottern idag då jag tog fram min arbetstelefon och fotade i köket.
- Jo, för annars har jag inget att sätta ut i bloggen.
- Men vem tror du att läser din blogg då annan än din stickväninna B?
- Öh, joo, alltså du läser den väl? Så läser stickväninnan V och H läser och... 
- Måste du skriva varje dag? Det lönar sig inte.
- Öh, men om jag inte skriver varje dag så har stickväninnan B inget att förundra eller förfasa sig över till morgonkaffet. Eller gapskratta åt eller skaka på huvudet åt...
- Din mamma läste ju din blogg.
- Jo, det var så roligt. Hon tyckte om fotona, sa jag med vemod i rösten.
- Nå, du kan ju låtsas att hon läser din blogg ännu och har roligt åt dina tokerier.
Och det är väl så jag får göra, föra någon sorts samtal med henne via bloggen. Hoppas att det fungerar.

Ett år går så fort. Idag har lilla A fyllt ett år. Hipp, hipp hurra! Jag tycker att det inte alls var länge sedan, som vi besökte Kotka BB. 
Massor har hänt sedan dess. Allting som hänt i år har gått i expressfart, så jag knappt hunnit med. På gott och på ont. Stora förändringar. Men också nya spännande utmaningar runt hörnet. Både stora och små utmaningar att tampas med. Till de sistnämnda hör att min gamla ärvda mobiltelefon nu har kommit till vägs ände. Den klagar var och varannan dag på än det ena och än det andra. Och det finns mycket jag skulle vilja göra med den, som helt enkelt inte går. Suck! 
Idag fick jag dock en liten panikdunge då den började säga att WhatsApp inte längre fungerar. Ve och fasa!
- Du har fått virus, sa äldsta ättelägget.
- Va, nä det har jag inte! Telefon är färdig, suckade jag.
- Du får köpa en Oneplus.
- Nej, nej, nej. Jag vill ha en Samsung S10.
- Men den är så dyr och det har ju kommit ut en ny redan. Ska du köpa gammalt redan från början? Köp nu en Oneplus.
- Men jag litar int riktigt på kineserna.
- Men vad ska du med en sån Samsung telefon till?
- Jag vill ha en bra kamera i telefon.
- Men du har int råd med en så dyr telefon och dessutom ska du ju ringa med den.
- Nä, nå, svarade jag och suckade djupt.
Sen började jag lite smått fundera. Jag har ju endast en gång i hela mitt liv köpt en ny telefon åt mig själv. Alla andra gånger har jag alltid fått ärva eller köpa minstingens telefon. Hmmm....
Så hur jag än funderar så har jag inte precis slösat pengar på telefoner och inte har jag bytt dem stup i kvarten heller...

Igår när jag var i lilla mataffären, så kom jag hem med ett fransbröd eller vänta nu, heter det franskbröd? (formfranska), som hade gul lapp -30%. Så idag fixade jag lunch med det brödet! Det gäller ju att ta till vara på allt, så det inte blir matsvinn. Biffarna med gul lapp lämnade jag dock kvar i affären. Det finns gränser...

Lunchbrödet på väg in i ugnen!

Tadaa! 15 minuter senare serverade jag Gratinerad, fylld formfranska. Som tilltugg hade vi sallad med ananas, gurka och så riven morot. Mättande och gott om jag själv får säga det. Persiljan är faktiskt från vårt eget trädgårdsland!

Receptet kommer från den här fina boken utgiven på ICA bokförlag. Jag fick den i julklapp år 1985 av min äldre lillsyrra, så boken har hängt med ett tag redan. En helt fantastisk julklapp, som jag har haft mycket nytta och nöje av.

Nu ska jag stänga av datorn och fundera vidare över en stickning. Kanske jag kan ärva minstingens arbetstelefon igen! 

Söndagsstek

När jag var mycket, mycket yngre än idag, så hörde det till att det skulle vara lite "finare" middag till söndagen. Kanske nu inte alltid precis finare, men i varje fall sådan middag, som tillreddes länge och väl med kärlek. Jag vet inte om det längre är tradition eller om det nuförtiden slängs ihop vad som nu råkar finnas i kylskåpet, helt oberoende av veckodag.

Nedanför vårt fönster spatserade igår söndagssteken!
- Tänkt ni ta livet av den, frågade äldsta ättelägget helt förskräckt! 
- Nej, nej man får inte jaga den nu i april, svarade jag, som googlade på jakttider.

Så lite snöpligt blev vi utan vår söndagsstek! Och så blev det liksom ingen middag alls! Dubbelmorfar värmde matrester åt sig (inget svinn här alltså!) och äldsta ättelägget värmde en "gammal" pizza. Själv åt jag jordgubbssoppa och rågbröd. Konstig middag, inte sant?

Idag tillreder dubbelmorfar mos av jordärtskockor och potatis och så blir det nog ugnskorv till det. Låter bra, eller hur? Så söndagsmiddagen blev en måndagsmiddag istället!

Igår kväll befann jag mej i köket...

... och då blev det en ny sats mjöd!

Den flaskade jag i morse förrän jag började jobba på distans. Om ni undrar varför jag använder sådana här tomflaskor i plast istället för flaskor i glas, så beror det enbart på att dubbelmorfar ju tog alla våra glasflaskor till saften! Det är inte alltid så bra att vara ordentlig och återvinna! Tur att vi inte har pantat flaskor på ett halvår, annars kanske det hade blivit burkmjöd istället!

Önskar er alla en bra vecka! I fredag är det ledigt. Vad ska ni hitta på då?

Gårdagen

Så var det söndag igen och veckan har försvunnit i rasande fart. Vart den tog vägen är det ingen som vet. Inkommande vecka byter vi redan till sista vårmånaden. Vart har den här månaden försvunnit? Trots att jag mestadels hållit mej hemma i karantän, förutom då butiksresorna, så har tiden bara flugit iväg.

Till dotterns stora fasa har vi lite börjat lätta på restriktionerna här hos oss. Så hade vi alltså dubbelmorfars storasyster här på besök i fredags, därför plättkalaset. Hon anser inte att hon hör till riskgruppen även om både undertecknad och dottern är osäkra på det.

Igår var vi iväg till västra grannstaden, för vi var bjudna på kalas! Innan vi kom så långt, så måste dubbelmorfar prompt in via Tokmanni för att få två borrbett! 
Vid ingången stod en anställd och sa att det inte går att betala inköpen med kreditkort, utan endast med debit.
- Va mena hon nu, undrade dubbelmorfar då vi bekymmerslöst travade in i affären.
- Äh, inget att bry sig om. Det är lugnt, svarade jag helt aningslöst.

Som vanligt blev det ett butiksvarv i expressfart, för att dubbelmorfar gick bredvid mej och gnällde så fort jag stannade och såg på nånting:
- Kom nu, vi ska int ha någo.
Jag hann nappa åt mej en liten säck med hushållspapper, en liten grej åt M och lite chips till valborg.
I kassan fick vi vänta rätt länge, trots att där endast fanns en framför oss och hon redan var förbi kassan med sina varor. Hon provade och provade med sitt betalkort, men det gick inte. Så hon packade ihop sina varor, lämnade dem hos kassadamen och försvann i raskt tempo iväg för att ta ut kontanter.

Så var det då vår tur. Damen i kassan upplyste dubbelmorfar om att betalkort inte alls fungerade längre.
- Har du pengar, frågade dubbelmorfar olyckligt, för hur skulle han klara sig utan sina borrbett?
- Nej, hur skulle jag ha det, svarade jag med rätt len röst, trots min frustration.
Dubbelmorfar tömde sin plånbok på allt han hade i den. Så vi fick med oss borrbetten och hushållspappret. Chips och det andra fick vi lämna på bandet. Ingen kunde ge svar på vad det var som fallerade. Suck!
Väl hemma såg jag att det var Telias internetkontakt, som strejkade!

Vi körde iväg till automaten, så jag kunde ta ut kontanter och sedan iväg till Godisföretagets fabriksbutik. De har öppnat den nu igen! Och jag hade beställt 100 kyssar! Man fick dem till specialpris, något som dubbelmorfar observerade i onsdagens gratisblad. Eftersom vi skulle iväg västerut på lördagen så beställde jag godis från Take Away via e-post i fredags. Man ska ju stöda de lokala företagen och eftersom vi inte har en godisfabrik här i stan, så...
Förvånande nog, så fungerade bankkortet.
- Nä, vi har endast haft problem med närbetalningen, sa den vänliga damen i kassan.

Och så äntligen iväg på lilla A:s ettårskalas, ett kalas, som nu firades lite i förväg.

Dubbelmorfar hade slipat, lackat, fixat sadel, tömmar och lite extra på lilla A:s gåva. I förgrunden den lila sjalen, som jag paketerade in åt M. En sjal som vår dotter tyckte att passade henne själv perfekt!

Smurfen och Smurfina blev inte värst glada över att bli av med sin fina häst. Nu kanske ni förstår varför vi har haft en borr på matbordet?

- Hur ska vi packa in den, frågade dubbelmorfar.
- Vi har de där rosa roskissäckarna. De kunde duga, svarade jag.
- Baah, fnyste dubbelmorfar.

Och smick smack, så hade han paketerat in gunghästen! Man kan ju inte alls gissa vad där finns i paketet, eller hur?

Vi bjöds på Prosecco, kaffe/te och en supergod fisktårta.

Och på en fräsch Paw Patrol-tårta. Och om ni tror att det är storasyster M, som har valt den här kakan, så tror ni helt rätt! Bägge kakorna kommer från Kakdrottningen! Och hon kan minsann sin sak! Dottern stöder alltså också de lokala företagen.

Det var första gången, som vi besökte dottern med familj, sen jag vet inte när. Och det var så härligt! Känner mig så lyckligt privilegierad, som fick fira eftermiddagen med barnbarnen och deras familj.

Väl hemma igen var det dags för lite jobb i köket.

En full kastrull på 10 liter blev det!

I morse flaskade jag! Så nu har vi åtminstone drycken klar till valborg. Eventuellt ska jag väl göra en sats till eftersom jag redan har lovat bort några flaskor härifrån!

Sent igår kväll kom dubbelmorfars stora- och lillasyster ännu på snabbvisit. Lillasystern fick en låda kyssar med sig hem. Härligt att få träffa dem och att få dela med sig av godiset.

Gårdagen försvann alltså i ett huj! Och det med social samvaro. Att träffas online är inte riktigt samma sak.

Nu önskar jag er alla en riktigt skön söndagskväll.
Själv ska jag ta itu med tvätten, innan jag sätter mej ner och stickar lite.

Plättkalas

Sent omsider igår kväll tyckte dubbelmorfar att nu skulle det vara dags för efterrätt. Så han ställde sig framför spisen och stekte plättar.

De goda plättarna serverades med Ingmans glass. Mums!

Idag på förmiddagen hittade jag äntligen felet i min evighetsstickning med mönster. Så  det blev till att sticka bakåt nästan ett helt varv. Jag är ändå glad för att jag hittade felet och nu kan fortsätta sticka så de följande varven blir rätta. Jag hoppas dock att dubbelmorfar inte pratar så mycket att jag tappar räkningen på mina maskor igen.

Feeling

För ett tag sedan när jag var på jakt efter helt andra saker i hobbyrummet, så ramlade tre nystan i famnen på mej. Sedan dess har de fått ligga till sig på sidobordet. MEN jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till med dem.

Har ni några förslag? 150 g Feeling från Marks&Kattens. Mjukt och skönt, 52% ull 48% akryl.  Stickor nr 5 och 85 m/50 g. Hmmm....

För övrigt så ligger nu mitt pyttelilla början utsträckt på matbordet. Dubbelmorfar är inte glad, men å andra sidan så ligger ju borrmaskinen också på matbordet...
No hard Feelings utan här trampar vi på i ullstrumporna. Var och en får breda ut sig på matbordet med sina egna intressen. Bäst så.

Ha ett riktigt skönt veckoslut!
Nu ska jag gå ut och sätta de första potatisarna... alltså i säckar, inte i jorden ännu!

Finfin fångst

Det är inte enbart brandvarnare som piper här hos oss. 
Nej, det gör stundtals katterna också!

Och nu, innan du läser vidare, utfärdas här en varning: Detta är inget för känsliga personer!

Häromsistens hade Tufsen ett väldans pipande vid dörren. Han var inte nöjd förrän husse hade öppnat dörren och beskådat den finfina fångsten. Till all lycka befann sig matte just då längst borta i huset och hade inte en blekblå aning om vad som försiggick!

Tufsen riktigt kråmade sig då han tog emot allt beröm som husse gav.

Noggrant förevisade Tufsen råttan.
- Ser du så stor den är?
Och husse berömde katten ännu mera.

Hur skulle vi klara oss utan våra katter? Här skulle väl vara fullt av diverse gnagare?

På frukostbordet

Kära vänner, idag har jag suttit framför datorn hela dagen och det känns! Först deltog jag i en intressant utbildning på distans om distans och efter det var det dags för möte med mina kolleger. Därefter förstås lite kursplanering, e-post med mera. Verkar som om det alltid finns nånting att göra så fort jag bara tar en snabb titt på datorn.

Så här såg frukostbordet ut i morse:

Visst blir man ju lite förstummad. Jag tog min macka, yoghurt och mitt te och satte mej vid ett annat bord. Dubbelmorfar har fått en släng av pysslighet. Han har slipat, borrat, klippt och till och med sytt idag. 

Ovanför borrmaskinen ser ni den attans brandvarnaren, som ställde till det för oss i morse. Före klockan halv sju började den med sitt piiip, lång tystnad och jag trodde att det var något ljud från min dröm. Just då jag slumrat in igen, så hörs piiip och därefter lång tystnad. Så där höll varnaren på ända tills dubbelmorfar klev upp på köksstegen och skruvade ur den piipande brandvarnaren. Jag steg upp ur bädden, för det gick inte att få fatt i sömnen längre.

Kan någon förklara varför batteriet i brandvarnarna alltid tar slut mitt i natten? Är det för att man ska bli rejält skrämd, eller?

Hål på tån

Dubbelmorfar är bra på allt möjligt, något som M redan har upptäckt. Det finns helt enkelt ingen bättre saft än den moffen kokar.

Men mommo går inte av för hackor heller, för vet ni vad hon gjorde igår? Jo, hon lappade!

Så nu är hålet på tån i favoritstrumpbyxorna ett minne blott. Det är bra med pyssliga morföräldrar tycker M!

Kökskommendering

Kära nån, nu är det kväll igen och jag har en hel del ännu ogjort här på datorn. Men det får nog nu vänta till imorgon, en del av det. Annat måste jag ha iväg ännu ikväll. Så är det nu bara, kan inte hjälpas.

Eftersom jag hoppade över kökskommenderingen i lördags, så fick jag ta den igår istället.

Jag började med att baka lite:

Syrlig citronkladdkaka med kola (tjinuski)! Supergod och enkel att baka, bara rör ihop. Dock höll det på att sluta i en katastrof, för jag hade glömt att lägga det smälta smöret i smeten. Fort ut med kakan från ugnen och blanda i smöret och... ja, till all tur gick allt bra, trots mitt Coronafnatt!

Till lunch blandade jag ihop en liten...

... skinkpaj. Receptet var helt nytt för mej. Pajen blev riktigt god, så den här kan jag nog göra på nytt. Roligt att testa olika främmande recept.

Citronkladdkakan serverades med Ingmans nya glass, saltig tjinuski. Mumsfilibabba!

I lördags uppenbarade sig igen ett kors på kvällshimlen.

Det var andra kvällen i rad, så igår vågade jag inte ens titta efter. Det finns en viss risk för att jag skulle bli vidskeplig på allvar i dessa fnattiga tider.

I kväll när jag var ute, så var solnedgången till all tur vanligt vacker.

Hedda

Kvällsteet är urdrucket för länge sedan och söndagen är småningom till ända. Dagen har gått fort och nu på kvällen fick jag verkligt flow i mitt stickande. Nu skulle jag inte alls vilja göra någonting annat än sitta och sticka, sticka, sticka. Det är då jag är speciellt tacksam över att dubbelmorfar tar hand om disken, hänger tvätten och till råga på allt, tvättar vinterns alla filtar! Nu ska det ju bli vår, inte sant? Och då får filtarna gå i sommaride.

Igår flyttade en ko, glad och go, in hos oss! Idag flyttade hon redan ut!

Gertrud var glad över att få en kompis! M var å sin sida superglad över att få en koballong. Så glad att hon diktade en sång till Heddas ära. Tyvärr skrev ingen vuxen ner den fina texten.

Och vad lärde vi oss av gårdagen? Jo, morföräldrar ska inte gå i sådana affärer, som förutom mat också säljer ballonger! Så det så!

Önskar er alla en fin start på den nya veckan. Kämpa på och håll er friska!

Tydor

Aftonrodnad vacker natt...

Igår var aftonrodnaden helt exceptionell. Inte kanske direkt färgmässigt, men däremot formmässigt.

Ser ni vad vi såg med dubbelmorfar? Ett kors! Om vi nu skulle ta tydor, vad skulle detta betyda? Hur skulle vi spå det här? Jordens undergång är nära? Tur att vi inte lever på den mörka medeltiden. Det finns förstås en helt logisk förklaring till denna formation, men medge att den är speciell och lite spännande.

Önskar er alla en riktigt härlig lördag.
Själv ska jag iväg ut på språng så småningom. Sedan blir det kökskommendering!

Fredag igen

Så var det fredag igen och jag har just avslutat kurspusslet för denna vecka. Det saknas några timlärare och det saknas framförallt vetskap om hur hösten kommer att se ut!
Jag har hunnit med två distansmöten idag och kommit till att såna möten fungerar bäst ju färre man är, alternativt att man känner varandra från förut. 
Det andra jag hunnit komma fram till under dessa distansmötesveckor är att det är ingen vits att ha på videon om bilden är jättedålig och suddig. Om bandbredden helt enkelt inte räcker till för både video och tal, så går det bra att skippa den förstnämnda!

I morse då jag steg upp så var det solsken. Hurra! Nu på eftermiddagen började det blåsa igen. Brrr!

Igår damp det igen ner lite inspiration i postlådan:

Äntligen, äntligen kom Novitas sommartidning på svenska. Jag hade redan tänkt ringa stickväninnan B och höra efter om hon hade fått den och jag i sådana fall hade blivit utan.
I det här numret finns många fina sjalmönster. Men jag skall nog inte börja på något nytt nu och därmed basta! Först åtminstone en sjal färdig innan jag tar itu med följande!

Som den tidvis ordentliga husmoder jag är, så såg jag igår till att det resterande påskgodiset kom till användning. Jag bakade Mias mockabitar, som blev så här färggranna med chokladdragéer.

För övrigt så var vi lite bakfram igår, för vet ni vad? Jo, vi åt efterrätten före middagen!

Den här glassnyheten var riktigt god!

Nu önskar jag er alla en riktigt skön fredagskväll. 
Själv ska jag stänga datorn och sedan försöka ta det riktigt lugnt. Låter väl som en bra strategi, eller hur?

Lite inspirerad

Gissa vad? Jo, just precis. Det snöade igen i morse då jag vaknade! Och nu snöade det så mycket att plogbilen kom körandes! Inte klokt. På hela vintern har den bilen knappt synts till, lika lite som snön. Men nu, nu i april snöar det minsann! All snö har försvunnit nu, till all tur. tidigare i kväll när jag hade tänkt ta en liten promenad, så började det ösregna. Så fort jag hade satt mej här framför datorn, så då kunde minsann solen titta fram! Mycket nyckfullt väder i april. Få se hur det är i morgon.

Idag har jag varit tvungen att åka in till stan och besöka min arbetsplats. Lösenordet skulle bytas i min jobbdator och det går inte att göra på distans. Man måste helt enkelt logga in på administrationsnätverket, så distans gills inte. Synd! 
Endast en annan befann sig i huset och hon höll till i övre våningen medan jag satt i nedre. Tryggt avstånd alltså.

Igår dök den här upp i postlådan:

Men jösses, hör ni, skulle ni sminka era ögonlock så där? Jag håller nog på nu att bli för gammal...

För en gångs skull blev jag faktiskt lite inspirerad...

... och föll för den här virkade sjalen. Men jag vet nu sen inte. Den har ganska många gula kryss där och det betyder att den är utmanande...

Sen undrar jag lite smått om M skulle gilla sådana här sockor? Vad tror ni?

Nu borde jag få på en tvättmaskin, men... timmen är rätt sen, så det kan nog vänta till i morgon, eller hur?

Min tur!

Och hur tror ni att det såg ut i morse då jag vaknade? 

Jo, förstås snö!

Nu har till all tur det mesta töat bort. Verkligt aprilväder, eller hur?

Igår var det min tur att laga maten. Man måste ju dela lite på ansvaret. Jag hittade ett recept i en äldre veckotidning och bestämde mej för att testa det, eftersom jag hade alla ingredienser hemma.

Det blev en pannkaksrulle med köttfärsröra.

Och det måste ha varit gott eftersom allting försvann! Den här lilla biten blev kvar efter middagen, men sent på kvällen gick dubbelmorfar i kylskåpet och kalasade på resterna.

Till efterrätt bjöd jag på en puss! Närmare bestämt en Borgåpuss, så här i Corona-tider.

Idag har jag suttit i två distansmöten, jagat timlärare och planerat kurser. Det sistnämnda är vanskligt. Kommer vi alls att ha deltagare i höst?

Igår tackade jag nej till 20 veckotimmar under nästa läsår längst borta i väst. Det finns bara sju veckodagar och 24 timmar i dygnet, så...  och helst vill jag nog jobba där det finns vettiga utrymmen och utrustning.

Idag har vi fått ett glädjebudskap: M och lilla A har fått en liten småkusin! Grattis!

Nu är det hög tid för mej att stänga datorn och ta mej ut. Det är en ny dag igen i morgon!

Den är här!

Kära vänner, nu är den här! Våren? Nä, det tror jag väl inte, för vet ni vad? Jo, idag har här snöat!

Helt otroligt! Marken var vit då jag steg upp i morse. Sedan töade allting bort, så började det snöa, solen tittade fram, sen igen mera snö, lite sol, hagel, lite sol och så vräkte snön ner!
Dubbelmorfar är tyvärr inte alls intresserad när jag sjunger Tittar det snöar med min bästa Povel-röst!

Men, alltså, i söndags var vi iväg till dödsboet och tog hem fyndet, som dubbelmorfar gjorde för flera år sedan i stora loppiset i Lojo:

Gungstolen! 

Nu är den här hos oss i vardagsrummet! Så nu behöver jag inte använda lånegungstolen längre!

Igår putsade jag gungstolen, drog fram mattan jag virkat för flera år sedan och gungstolsmattan, som vi redan hade i grannbyn.
Dubbelmorfar är inte riktigt nöjd:
- Det ska int vara en rund matta där under.
- Men...
- Du kommer att trassla in dej och falla.
- Men...
- Sluta gunga nu!
- Men...
- Det verkar så nervöst.
- Men...

Nä, alltså han skulle förstås mycket hellre se sin svärmor där i gungstolen, men...

Idag, vet ni har jag jobbat övertid. Det blir så då man har telefonkontakt med en massa trevliga människor. Hoppas innerligt att den här karantänsituationen reder upp sig fort, som sjutton, så att man skulle kunna träffas på riktigt igen.

Och nu, nu vet ni, nu ska jag sätta mej i gungstolen, gunga lite och så sticka! Få se vad dubbelmorfar säger...

Finns det något...

... godare än nygräddade hembakta kanelbullar?

Nej, det finns det nog inte, i synnerhet inte om de kommer från "bagaren" i grannbyn! Stort, stort TACK!

... mysigare än att tända ljus då vinden viner och regnet öser ner?

Nej, egentligen inte, så igår tände vi mysbelysningen!

... skönare än att bada finsk bastu?

Nej, det gör det förstås inte! Och till bastun får man ta sig en öl... eller nåja, jag fuskade och tog en cider i lördags!

... härligare än att få klappa mjuka sköna fantastiska garn? Nej, minsann inte i dessa tider då man inte alls får krama om någon!

Apropå coronafnatt, så i lördags när vi körde iväg västerut, så hade nog jag också fått fnatt!
Vi hade inte hunnit långt hemifrån förrän dubbelmorfar frågade:
- Varför flaggar de vid monumentet idag?
- Va, var flaggar de? De kapar ju kvistar där vid det där lilla röda huset.
- Ser du int flaggan?
- Nää, svarade jag storligen förvånad och kände efter på näsryggen. Tomt! Va nu då? Jag var utan mina glasögon! 
- Vi måste vända! Mina glasögon blev hemma!
Dubbelmorfar suckade djupt vände och körde hem tillbaka under muttranden.
- Nu tror dom att vi kikar på dom och kör här fram och tillbaka för att se vad dom håller på med.
- Strunt i det, försökte jag trösta!
Här hemma i karantän går jag oftast utan glasögonen, för jag ser det jag behöver se och kan blunda för dammtussarna! Men om jag ska se på långt håll, så måste jag fortfarande ha extra ögonen på näsan...

Önskar er alla en ny härlig vecka!
Själv ska jag försöka jobba i kapp lite innan det är matdags!

Coronafnatt

I onsdags var jag bergsäker på att dubbelmorfar hade drabbats av Coronafnatt eller helt enkelt blivit mökkihöperö! Det började redan för en vecka sedan. Då gjorde han precis som sin far och min hulda moder, frid över deras minne, på äldre dar, nämligen lusläste gratistidningen. Och i den hittade han en annons! Det skulle säljas djupfrysta bär på torget i västra grannstaden. Och dem behövde han för moffens saft hade tagit slut och M var olycklig.

Så i onsdags steg han upp före undertecknad. Det i sig är redan en bedrift, eftersom jag är morgonpigg och han kvällspigg. När vi började sällskapa i tiderna var det helt tvärtom. Men någonstans på vägen i vårt gemensamma liv, så har vi helt enkelt gått om varandra. Ack, ack! När mötas de två?

Dubbelmorfar körde alltså iväg i min Adam-plåtlåda tidigt på morgonen. Besökte torget i den västra grannstaden och köpte både djupfrysta svarta vinbär och dito lingon. Från torget fortsatte han till Puuilo efter diverse verktygsgrejer, fråga mej nu inte vad, för jag har inte riktigt koll på det där!
Färden fortsatte till Strömsbergs kvarn varifrån han köpte 2 kilo jästbrödsmjöl, sista påsen! Och ett påse med plättmjöl. I kvarnen mal de för allt vad kvarnstenen håller, men mjölet är slut nästan hela tiden ändå. 
Efter att ha uträttat alla sina ärenden hann han ännu besöka sin kompis och få i sig lite påsktårta innan han återvände hem.

Väl hemma satte han genast igång och gjorde plättsmet. Nu vet jag inte vad det var som gjorde susen, men nånting var det som var annorlunda, kanske mjölet hade inverkan? Plättarna var supergoda och försvann i ett nafs!

Och seden vet ni, så satte han igång med att koka saft och lingonsylt. Jag bara gapade. Vilken energi!

Den åtråvärda saften!

En flaska försvann, som sagt, i lördags västerut! Och M var tacksam och nöjd, äntligen god saft och sådan som hon gillar! Duktiga, duktiga dubbelmorfar, som tänker på sitt barnbarn!

Sunny Side Up

Igår var det långfredag och då ska man ju sitta hemma och vara tyst och stilla. Så det gjorde jag med besked. Jag hade inte datorn igång på hela dagen! Jag löste korsord, läste en kusligt spännande bok (den är så spännande att jag inte vågade läsa slutet i sängen igår natt!), WhatsAppade och virkade. Perfekt sysselsättning på helgdagen.  Jag antar dock att det inte är lika strängt med långfredagen längre i vårt sekulariserade land. I min barndom följde man noga traditioner och ve den som vågade bege sig ut på besök på långfredagen! Nå, i dagens läge ska vi ju alla ändå sitta snällt hemma, så...

Jag virkade alltså och så här blev det:

Modell: Sunny Side Up

Garn: Pantino från Schoeller & Stahl

Åtgång: 36 g

Virknål: Nr 3½

Om ni studerar modellen noga, så ser ni att jag fuskade på sista varvet. Det blev för invecklat att hålla på och räkna, så jag körde med halvstolpar runt hela sista varvet istället för fasta maskor, halvstolpar, stolpar och dubbelstolpar. I något skede tappade jag tyvärr också räkningen på alla maskor, så...

Mönstret finns också i senaste nummer av Allers.

Igår kväll försvann dubbelmorfar ut på äventyr och det utan mej. Som sagt, se ovan, inte åka nånstans alls!

Idag har vi däremot varit ute och åkt ända till västra grannstaden där dubbelmorfar höll på att skrämma slag på dottern då han smög in i deras källare. Han skulle ju bara påska lite och lämna ett litet paket i trappan!

Det virkade ägget fick också vara med på åkturen och nu befinner det sig alltså i den västra grannstaden!

Vi var inte inne hos dottern utan överlämnade endast lite påskgodis innan vi återvände till stora varuhuset på vägen mellan deras hemstad och vår. Vi vågade oss in i den stora affären. Vet inte om det var dumt eller klokt? Min plånbok mådde i varje fall bra, för jag fyndade 2 par byxor för 16,97 €! 

Så jag är riktigt nöjd, så här långt. Svårt var det att ha dubbelmorfar med in, för han tappade tålamodet rätt fort. Jag hann aldrig spana in påskgodiset, som skulle vara -50% idag! Och varje gång jag ville stanna och kolla på nånting så gnällde han:

- Kom nu. Vi ska int ha någo mer.

Suck! Och dubbelsuck! Det fanns mycket, som skulle ha passat i vår frys och som skulle göra att jag inte på evigheter behöver gå till affären! Men... men, man ska inte ha otåliga karlar med sig!

Det var dessutom rätt mycket folk i affären, så jag tror nog att jag inte ska gå i sådana affärer nu på ett tag. Inte för att jag nu var så ofta i stora affärer innan heller.

På hemvägen kurvade vi via gravgården.

Där påskade vi till det lite!

Vi hann ännu med en tur till lilla mataffären i stan, för vi skulle ha cornflakes, som var slut i stora affären. Och så köpte jag julöl för -30%. Två flaskor delade tre personer på till maten och ölen passade perfekt till den goda kalopsen, som dubbelmorfar hade gjort. Själv skalade jag potatis och gjorde sallad på kruksallad, gröna vindruvor, äpple, gurkor och paprika.

Och nu, nu ska jag småningom gå i bastun och sen njuta av en äppelcider också den -30% från lilla mataffären!