torsdag, juli 07, 2022

På språng dagen lång

Kära vänner, idag har jag haft glädjen att få tillbringa dagen tillsammans med stickväninnan B. Så roligt och härligt. 

Äntligen kom vi iväg till stora garnaffären i västra grannstaden och där vet ni, där finns garn i olika kvaliteter, färger, mängder, mängder av garn. Så mycket garn att vem som helst blir alldeles konfys! Men lugn, bara lugn, vi lämnade kvar nästan allt garn, så ingen fara. Det räcker åt er också!

Förutom garn, så finns här massor av inspiration också! Men som min kloka stickväninna B sa:
– Hur ska du hinna sticka när du börjar jobba igen.
Jaa, hur? Skulle jag kunna ta lite extra ledigt kanske?

Bra saker idag:

Garnutfärden!!!! Rena rama lyckan! Och jag tog endast två nystan, som inte stod på min planerade-inköp-lista. Alltså jag hade redan för länge sedan sett ut modeller och visste precis vilket garn jag behöver/vill ha. Och kan ni tänka er, det garnet såldes till nedsatt pris!!! Förstås slog jag till då. Här finns endast två impulsnystan och 4 lingarnsnystan, som inte såldes med reapris. Det garnet behöver jag till årets sommarhatt, som förstås borde vara färdig redan nu, eller hur?


  • Och självklart behöver jag ju Lassegarn, fattas bara annat. Det var ju inte värst mycket manliga färger i gårdagens garnanskaffningar! Och jag har en riktigt bra sockmodell, som jag tror att passar utmärkt till det här garnet.

  • Man kan aldrig, aldrig ha för många stickor, så jag passade på att ytterligare utöka mitt lager. Verkar som om mina stickor alltid är fast i något annat projekt och omöjliga att få loss. Och det beror förstås på att jag inte har stickat färdigt... IIIK!

  • Stickväninnan B bjöd på lunch, pepparschnitzel, nere vid stranden i stan. Jo, vi skippade västra grannstadens utbud på grund av deras idoga parkeringsvakter och vår ovilja att förse den staden med mera pengar! Säsongens första besök på C&D-fastfood för min del. Tack för maten!

  • Efterrättsglassen åt vi i den nya gästhamnsbyggnaden. Första gången jag besöker glassdisken där.

    Utanför i viken höll muddringsverket på att placera sig. Några massor såg vi inte att de skulle ha grävt upp. Förberedelserna tar kanske extra lång tid? Enligt tidningen så ska muddringen hålla på i tre månaders tid. Hoppas dom hinner bli färdiga innan det fryser på.


    Österstjernan låg stadigt förankrad med halade segel.


  • Fick ett så här vackert paket av stickväninnan B. Precis i mina färger.


  • Ett fint dynvar med Inge Lööks härliga gummor. Tack för den fina gåvan! Vi är nästan som de här gummorna, inte sant?
En riktigt fin dag, tack för den!

Ha det bra och njut oberoende av vädret!



onsdag, juli 06, 2022

Hux flux

Oj, vet ni, här händer det saker hux flux och så snabbt att jag själv knappt hinner med eller tänka. I morse hade jag hunnit få i mej frukosten och satt precis och funderade på vad jag skulle göra med min dag, då det knackade på dörren. Och där stod vår yngsta son.
– Vill du följa med till Bredviken, frågade han.

Nå, visst sjutton ville jag ju det, ett litet äventyr i huvudstadsregionen tackar ju inte jag nej till. Så knappa tio minuter senare var jag färdig och vi susade iväg.
Han uträttade sitt ärende och frågade vänligt om jag ville besöka någon av affärerna i närheten. Njaaa, nääe inte Tokmanni, inte sportaffärens outlet, inte Puuilo, inte Leo's lekvärld - vi hade ju inga barn med oss, men hmmm Rusta kanske? Jag har inte besökt en endaste en Rusta affär, så kanske? Men njaaa, jag hade ju redan varit i Power och... nää, vi åkte tillbaka österut. Tänk nu så många shoppingmöjligheter jag missade där!

Bra saker idag:

  • Hux flux ute på äventyr med yngsta sonen!

  • Och han är snäll, han körde österut via Åggelby och där finns ju Lankamaailma. Och där pågår just nu sommarrea, så jag kom hem med:

    Ljuvliga sockgarner! Nordlys har jag länge velat testa, så nu slog jag till!


    Ännu mera sockgarn! Och så svårt jag har att komma bort från den där rosa-lila färgskalan. Rätt säker på att mina män inte vill ha sockor i i den färgen!

    Köpte också tre såna här supermjuka nystan, trots att jag vet att jag kommer att svära när garnet delar sig. Torde räcka till ett litet babyplagg. Väntar ivrigt på ny inspiration!

    Och här, här är en babyklänning, en tröja och... tur att jag precis hade bläddrat i en mönstertidning på morgonen så jag visste vilket garn och hur mycket jag behöver!

    Och förstås måste jag ju uppdatera mitt lager med stickor, för jag tycks alltid sakna just en viss sort. Och Lace från Zauberball kan bli en sjal ifall jag tröttnar på sockstickandet.
    Det var snabba ryck, så på knappa 20 minuter var jag färdig och ute ur affären. Så det blev till all tur inte många oplanerade spontanköp. Eller nåja, jag visste ju inte i morse att jag ens skulle besöka Lankamaailma idag! 
    Visst är han snäll, vår yngsta, som har ett sånt tålamod och sån förståelse för sin moders galna passion?

  • På hemvägen besökte vi Kungsporten, för där plockade sonen upp en surfplatta han hade beställt på nätet. Och jag var inne i dagens andra tekniska affär och nu slog jag äntligen till och skaffade mej en ny telefon. Det skulle just se ut om dataläraren skulle gå omkring med en säkerhetsrisk till telefon. Jag har gjort en massa efterforskningar och jämförelser på nätet i några veckors tid, men lätt var det inte ändå. Och det absolut värsta av allt var att försäljaren sa:
    – Vi har knapptelefonerna här borta.
    Va, sjutton? Knapptelefoner!!! Har ni hört nåt så befängt?  Det är åldersdiskriminering!!! Jag kanske såg så eländig och vilsen ut? Men ändå, knapptelefon!!!
    Det blev ett snabbt ex tempore beslut och för första gången så tänkte jag att om den nu håller fyra år, så är jag nöjd. Hjälp, nu har jag kommit in i slit-och-släng-åldern!

  • Fick uppleva ett nytt matställe då yngsta sonen tog mej hit:

    Social Burgerjoint. En ny upplevelse för mej.

    Jag visste inte riktigt vad jag skulle välja, så jag valde samma som sonen, en bronxburgare. Gott och mättande. En del av pommes frites fick jag lämna kvar, för jag orkade helt enkelt inte.

  • Hann lösa förra veckans Allers A-korsord i morse!

  • Hade en riktigt fin dag tillsammans med yngsta sonen! Tack för dagens äventyr.
Bisin min fick besök av flickorna idag medan jag var ute på vift. Det var bra, så behövde han inte vara ensam hemma med katterna!

Och nu ska jag fortsätta med äventyren, för nu ska jag småningom iväg till norra grannkommunen på sommarteaterpremiär. Hoppas att vädret är drägligt och pjäsen rolig!

Ha en riktigt skön kväll.

tisdag, juli 05, 2022

Nordligt äventyr

Åååh, äntligen mänsklig temperatur utomhus. Inomhus har vi över 26 grader och ute 23. Så nu skulle jag riktigt lugnt kunna sitta ute och sticka eller virka, för det blåser, så myggorna skulle inte ens störa mej. Hoppas jag i varje fall. MEN, jag vet liksom inte vad jag ska börja med!!! Jag har inte handarbetat sedan i torsdags då jag sydde i knapparna i dopklänningen. Det virkprojektet var så intensivt och fyllt av kärlek att nu känns allting annat ointressant och pluttigt.
– Ska jag ta fram alla dina kassar med halvfärdiga stickningar, frågade bisin min hjälpsamt.
– Nä, nä, skyndade jag mej att svara.
– Nu ska jag ta det lite lugnt först och se vad jag vill göra.
– Men borde du int sticka färdigt det halvfärdiga först, frågade bisin min förvånat.
Till det hummade jag bara lite som svar. Självklart borde jag vara förnuftig och ta hand om alla mina UFO:n. Men just nu har jag noll inspiration för det. Borde kanske också tänka på julklappar redan för att hinna bli färdig i tid? Men, äh... jag drar lott eller blundar och grabbar tag i första bästa projektväska från hobbyrummet.

Igår var jag iväg alldeles själv på nordligt äventyr. Jag körde iväg till norra grannkommunen och den bästa av byar.

Jag fick besöka smedjan, som jag aldrig har varit i tidigare. Intressant. Smedyrket gick ofta i arv och var mycket viktigt i jordbruksbygder. Förr gick det liksom inte att åka till Puuilo eller IKH och köpa verktyg. Nej, nån måste tillverka dem för hand. 

Jag fick också besöka Hurtigs dragontorp, som troligtvis härstammar från 1600-talet. Spinnrocken har tillhört kvinnan, som sist bodde här och flyttade ut 1954. Ni hör kanske historiens vingslag?

I det lilla torpet bodde dragonen Anders Hurtig fram till sin död 1848. Han bodde tillsammans med sex barn, sin andra fru och hennes mamma. Hans första fru dog. Alla sex barn, som hon födde överlevde förstås inte. Det fanns mycket sjukdomar som grasserade på den tiden, så det var lätt hänt att stryka med.

Bra saker igår:
  • Hann få på diskmaskinen innan jag åkte iväg på mitt nordliga äventyr.

  • Träffade så trevliga människor, som tog sig tid att berätta och guida mej runt. Tänk så mycket spännande det finns att uppleva och upptäcka på kort avstånd hemifrån.


    Fick lära mej att den här blåklockan är en invasiv art! Tur att jag fick den infon, för annars skulle jag gärna ha den här på gårdsplanen.

  • Fick också veta att alla blåklockor i Finland går att äta! Att de blir extra god efterrätt om man sätter mousse i klockorna. Lite osäker på om det handlar om jordgubbsmousse eller någon annan. Vi får väl pröva oss fram och se vilken kombination som är godast. Men tänk, nu kan jag lugnt dekorera sommartårtorna med blåklockor!

  • Blev bjuden på te, lemonad, smörgås och vattenmelon i torpet. Tack för den fina trakteringen!

  • När jag kom hem putsade bisin min helt självmant fläkten! WOW!

  • Kvällen innan hade han tvättat och hängt upp mina svettiga skjortor. Och det var verkligt bra, så hade jag nåt att ta på mej när jag skulle iväg! Det är som att man har kunnat ha på plagget endast en gång innan det varit så vått av svett att det hamnat i tvättkorgen igen.

  • Bisin min lagade middag, makaroner och köttbullar igår. Tack för det!
Bra saker idag:
  • Steg upp redan klockan sex.

  • Fick undanstökat datajobben på förmiddagen.


    En så här stor och fin jordgubbe serverade bisin min till frukost åt mej. Mums!


    Dagens lunch var av det lätta slaget med hälsosamma flingor och egna färska jordgubbar till.


    Bisin min såg igen till att jag fick färska blommor på matbordet. Romantiskt, inte sant? Och jag är så glad, för jag trodde redan att blommorna hade fått ge vika för gräsklipparens framfart.

  • Det allra bästa idag: Flickorna kom på överraskningsbesök nu på eftermiddagen! Och de hade glass med sig. Härligt och mums!

  • Och nu, nu vet ni, tänker jag ta det lugnt resten av dagen. Riktigt, riktigt lugnt så jag orkar i morgon kväll och framförallt så jag orkar i torsdag! Den utfärden ska minsann planeras noggrant.
Ha nu en riktigt fin tisdagskväll.

 


måndag, juli 04, 2022

Gårdagens äventyr

Kära nån, det är mitt i natten och här sitter jag ännu och ugglar. Jag borde ju ligga i sängen och sussa sött. Men jag lovade ju igår att ni skulle få höra om söndagens äventyr idag, så håll i er nu!

Igår var vi iväg till östra grannkommunen, bisin min, hans storasyster och undertecknad. Vi besökte sommarens konstutställning i Stockfors.

Vi startade i kafferosteriet där Pyttis konstförening håller sin årliga utställning. Förstås fastnade jag direkt för det här tovade verket, Metsän elämää (Skogens liv) av Arja Rautamies-Halme. Visst är det fantastiskt med sådan här tovad konst?

När man går på såna här stora och omfattande utställningar med konst från ena ytterligheten till den andra, så uppstår alltid hos mej frågan: Vad är konst? Alltså vad är det så där på riktigt? Och vem har rätt att kalla sina verk för konst? De som har en utbildning? De som har hållit minst en utställning? De som har fått sina verk sålda?
På det här fotot ser du Taivaasta tippuvat (Ramlar från himlen), en installation av Petri Hytönen. Utan att nu ringakta hans konst det minsta, så tror jag att bisin min skulle kunna laga själva den där mobilen och sen skulle jag kunna fixa figurerna på något sätt. Det jag med säkerhet vet är att jag INTE skulle betala 16 000 € för det här verket!

I caféet hänger Viivi Handolins foton från Neapel. Var går gränsen här mellan konst och turistfoton? Visst är det knepigt, eller hur?


Och vem tror ni att har tagit de här konstnärliga fotona?

I utrymmet bakom caféet håller  mästarsmeden Kirsi Vahtera sin utställning. Skickligt smideshantverk. Bisin min gillade inte de där fotona. Han tyckte att det skulle ha räckt med att enbart fota kronorna. Haaa, det här är ju mycket mera konstnärligt och här ligger en djup symbolik i detta. Men han kanske inte förstår sig på kvinnliga konstnärer?

I gamla sliperiet hittas verk av västnylänningen Benny Uhlenius. Jag gillar de där ugglorna, även om blått ju inte precis är min favoritfärg.

Stockfors ligger invid en av Kymmene älvs armar och där pilade svalorna fram och tillbaka. Utställningarna pågår till 29.8 och är öppna alla dagar utom måndag. Och här intill ligger fågelstationen där skadade fåglar får en fristad och vård innan de återbördas till naturen. Nu just var där en trana, som var väldigt pratsam. Hen kände sig nog ensam.

Att vandra runt och se på konst ger aptit, så vi intog en mycket sen lunch på ABC, innan vi körde vidare hit:

Till Struka slussen!

Där forsade det och svalkade skönt.

Att kanota skulle vara svalkande och roligt, men också bra motion.

Vet inte om det här kan kallas för motion. Men en fritidssysselsättning är det ju nog.

Motion skulle man minsann få om man skulle klättra upp och hämta ner alla fiskedrag som hänger i ledningarna där ovanom älven. Men det är nog för farligt.

Bra saker igår:
  • Att komma ut på äventyr i närmiljön

  • Varierande och spännande utställning

  • Att få vara ute och njuta av naturen

  • Och att få vara tillsammans med bisin min och hans stora syster.
Ha det bra!











söndag, juli 03, 2022

Ett sånt festande

Kära vänner, igår blev ni utan blogginlägg och det beror endast på det att det var ett sånt festande igår att jag knappt orkade med. När jag äntligen var hemma efter klockan 22.30, så lockade sängen mera än datorn. Och vet ni, jag sov som en stock i natt ända från klockan 23.30 till sju i morse. Det ni! Det märks att festandet tar på!

Mitt på dagen igår anlände vi planenligt bisin min och undertecknad till festplatsen.



Det var vackert och fint dekorerat. Det gjordes färdigt redan på fredagskvällen. Och det var svalt och skönt inne i Höganås, tack vare värme/kylpumparna. Ett verkligt lyckat drag att hålla festen där. Smarta föräldrar.

Jag var på plats för att få sista handen lagd på smörgåstårtorna. Till all tur behövde jag inte göra annat än bre på smältosten. Skickliga H tog hand om dekorationerna! Tack för det!

Den här mindre smörgåstårtan blev aldrig ens påbörjad! Så den fick åka iväg till Sibbo med Lillans mormor. Hups! Där har en vindruva rymt i min ovarsamma hantering.

Mormor hade bakat smaskiga Britatårtor, som också dekorerades igår på förmiddagen.

Dopbordet står färdigt i väntan på den stora händelsen!

Så vackra färger i den här buketten!

Det bästa man har lägger man på bordet! Lillan uppförde sig exemplariskt och sov igenom hela dopet. Hon vaknade inte ens när hon fick vatten på sitt huvud. Och här sover hon fortfarande alldeles lugnt! Föräldrarna fick senare ordna ny fotografering där hon hade upp ögonen, men det är en helt annan historia.

Lillan fick många gåvor. Hon förstår sig ju inte ännu på allt det här, men hoppas att det blir ett minne för livet för henne.

Från dopet hann jag hem ett varv och vända. Vi hade bisin mins äldre syster med hem till oss, kalasade på smörgåstårta, som blev över från dopet. Jag tömde kameran på 302 foton! Grabbade tag i skrivblocket, lade gympadojor på fötterna och så iväg ner till stan på följande fest. Bisin min var så snäll att han skjutsade mej och svägerskan. Vi skyndade oss till Skeppsbron där vi deltog i läsarfesten. Det var riktigt skönt att sitta där i kvällssolens sken.

Träffade många vänner och bekanta. Så glad att jag hade sällskap av bisin mins storasyster och så glad över att få träffa stickväninnan B med make. Vi har inte setts på länge. Nu kunde vi planera roligheter till slutet av veckan. Genast blev det minst sagt oroligt här i huset när planerna uppdagades idag, då jag var tvungen att boka min egen bil!

Bra saker igår:
  • Den fina dopfesten, så varm, kärleksfull och fin!

  • Fick träffa alla barnbarn på en och samma dag. Hann till och med hålla Lillan i min famn.

  • Läsarfesten med alla fina människomöten.
Idag har jag varit ute på nya äventyr, men mer om det i morgon, för nu orkar jag inte sitta framför datorn längre. Svalare väder är väl på väg om man får tro väderspågubbarna.

Önskar er en riktigt fin ny vecka!










fredag, juli 01, 2022

En sån fredag!

Huh! Jag börjar bli för gammal för att i den här värmen fnatta runt som en galning. Försökte förklara för bisin min idag, att om ej om i vägen vore, så skulle jag i min ålder nu redan vara pensionär. Till det fnyste han bara och konstaterade att han jobbar nästan lika mycket som före han blev pensionär. Haaa! Skillnaden är ju den att han själv rår över sin tid och kan göra som han vill. Nåja, nästan, för ibland blir han dessvärre tvungen att anpassa sig till min tidtabell. Men, alltså, tyvärr höjdes pensionsåldern för min årskull så...
Tänk att han minsann fick bli pensionär i "rätt tid".

Trots det ena och det andra, så har det varit en helt fantastisk fredag!

Bra saker idag:

  • Det började redan i morse då bisin min dukade frukostbordet så här fint.

  • Tog en tur till grannbyn, levererade dopklänningen, blev bjuden på ostmacka, träffade också yngsta sonen och fick hålla Lillan i famnen. Det är sån lycka att mina tår knottrar sig!



  • Bisin min fick ett stort ansvar när det gällde dagens smörgåstårtstillverkning inför morgondagens festligheter, Han fick klippa bort brödkanterna! Och han klarade det med glans.

  • På eftermiddagen iväg med tårtbottnarna till festplatsens kylskåp och där, där fick jag igen hålla Lillan. Vi hade det riktigt mysigt tillsammans även om farfar satt bredvid och frågade var femte sekund:
    – Har hon somnat redan?
    Och jovisst hade hon somnat, men så fort jag lade ner henne i "koppan" spärrade hon upp ögonen och viftade med både armar och ben.



  • Bisin min var tyvärr lite stressad, för han ville på kvällskaffe till Bric a Brac. Det var verkligen synd, för nu hade min stress lättat betydligt. Allting var ju fixat och klart. Dopklänningen hängde i väntan på själva högtiden, smörgåstårtorna var fyllda, återstår endast garneringen i morgon, så jag och Lillan hade kunnat umgås hur länge som helst och då har plötsligt farfar bråttom.
    Bisin min han pratade med två gubbar där på kaféet. Jag njöt av en bit äppeltoscakaka och gul jaffa. Ser nästan ut som mjöd där i glaset, men skenet bedrar.
    – Är du ännu på jobb, frågade den ena gubisen då bisin min gick in och beställde och betalade. Jag blev lite osäker vad den där gubisen menade så jag hummade lite försynt till svar.
    – Jag menar jobbar du ännu på medborgarinstitutet.
    – Jo, men nu är det sommarlov och fredag kväll. Jag är tillbaka på jobbet igen i augusti, försökte jag vänligt förklara. Det hade inte stor effekt, för jag fick höra om e-postkrångel, nätkontaktproblem och bekymmer med smarttelefon. Inget jag hade ork och energi att åtgärda just där och då, så till all tur bytte han samtalsämne då bisin min återvände ut till trädgårdsbordet där vi slagit oss ner. Sedan diskuterades allt mellan himmel och jord, mycket oro för hur dagens värld ser ut både vad gäller finanser, miljö och diktatorer.

  • På hemvägen körde bisin min in via stan och köpte ännu en glasstrut åt mej, en strut med god tjinuski (alltså kola).

  • Och nu på kvällen stekte han blodplättar till middag. Riktigt gott tillsammans med hans hemlagade lingonsylt och rårivna morötter.
För mej återstår nu att fylla diskmaskinen och sedan lägga örat på kudden, så jag orkar med morgondagens festligheter.