Låt mej dock börja med att tala lite om karlar! Igår hade jag igen karlbesök, helt oplanerat. Jag satt i allsköns ro framför min dator och skrev så tangentbordet glödde, när det plötsligt knackade på dörren invid garaget. Jag blev så förskräckt att jag höll på att glida ner från kontorsstolen. På darrande ben reste jag mej och tänkte att nu har nog dubbelmorfar blivit konstig, som knackar på sin egen dörr fastän han har nycklar. Sedan försökte jag försiktigt kika under mörkläggningsgardinen och såg en helt okänd bil ute på gårdsplan. Jag stelnade till mitt i steget och kastade en förtvivlad blick på de trasor jag hade på mej.
Milde tid, inte kunde jag öppna för någon främmande så som jag såg ut.
Det knackade igen och till all tur dök äldsta sonen upp från gästrummet. Han öppnade sedan dörren till vår huvudingång och började tala med den okända mannen, som var intresserad av en grej han sett på långt håll då han kom körandes norrifrån.
- Såna där finns inte att få längre i Finland, hörde jag honom säga innan han gick iväg tillsammans med äldsta sonen för att skärskåda mackapären.
Idag har jag varit iväg tillsammans med dubbelmorfar till vår nordvästra grannkommun. Det var ett givande och innehållsrikt besök. Vi körde vidare västerut och hamnade småningom på ett ställe, som jag aldrig har besökt tidigare,
nämligen Strömsbergs kvarn. Dubbelmorfar ville ha plättmjöl och jag ville ha både vetemjöl och grahamsmjöl. Borde nog ha tagit havremjöl också.
Här har man malt säd ända sedan mitten av 1500-talet! Det ni! Jag blev riktigt nostalgisk av kvarndunket och mjöldammet. När jag var liten fick jag följa med pappa när säden skulle malas i kvarnen i grannbyn. Det var lite farligt, men ack så spännande. På den tiden hade man mjölet i tygsäckar, som skulle lappas när de gick sönder. Återvinningen var ett måste på den tiden.
Den här stenen har skalat havren i 80 års tid!
Och här är dess bo!
Vad det här är vet jag inte riktigt. Ennätys är rekord på svenska. Kanske den här har påskyndat malningen? Eller...
Förutom mjöl, så köpte jag också en björn!
Dubbelmorfar var inte alls nöjd:
- Du ska handla lokalt, morrade han.
Hattula är förstås inte precis nästgårds, men...
... ja, alltså jag ville ha den där nalleburken och jag tycker om den där humoristiska etiketten med Bee My Honey!
- Det är dålig kvalitet om dom måste ha specialburkar, konstaterade dubbelmorfar.
- Hur kan du veta det?
- Jo, så är det bara. Du sku ha tagi en sån där vanlig rund liten glasburk.
- Men jag vill ju ha just den där burken!
Tur att det fanns något annat att vila ögonen på då vi kom ut från kvarnen så att honungsburksfrågan inte behövde ältas hela vägen till dottern!
Dubbelmorfar är nämligen en eftertraktad karl! Dottern ville ha gräsklipparen reparerad. Och dubbelmorfar ställde självklart upp. Han har en diger verktygsback i min Adam-plåtlåda. Tyvärr gick det nu inte riktigt som i Strömsö, för det behövdes ytterligare en del. Den kommer på fredag, så då får dubbelmorfar göra ett nytt försök.
Själv fick jag njuta av barnbarnen en liten stund innan vi hastade vidare till dubbelmorfars nästa projekt, som bestod i att få en bil besiktigad.
Tur att dottern bjöd på plättar samt chokladkräm med vispgrädde, för dubbelmorfar hann inte äta innan han hastade iväg till besiktningskontoret.
Idag har vi också haft karlbesök, den här gången var det den nästyngsta, som var efter den nybesiktigade bilen. Och tur var det, för nu hann jag tala med honom.
Ikväll var jag helt enkelt tvungen att fylla i min hallonröda kalender. Det fanns risk för dubbelbokningar då en del förfrågningar inför hösten nu har ramlat in. Så medan solen sken och fåglarna kvittrade, så jobbade jag envetet på. Till min fasa upptäckte jag att jag faktiskt är dubbelbokad den 10.3.2021! Ack, ack! Måste försöka hinna reda upp det i morgon innan jag ska iväg på en trädgårdsfest. Ja, som ni märker, ingen rast eller ro här inte!
Så här fin var månen igår kväll. Nu får den nog vara hurudan som helst, för det är natidags för mej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar