500...

... kilo garn? Nä, nä, sakta i backarna. Inget garn inte. 

Nej, nej, helt andra grejer. Men låt mej nu ta det hela från början:
Några veckor före jul hade det kommit in ett inhemskt bokskåp till Återvinningscentralen. Dubbelmorfar tyckte om det han såg och släpade mej dit för en titt. Jo, kanon nu skulle det äntligen bli ordning här i huset. Bort med tv:n och fram med litteraturen!

Men, prisförhandlingarna var rätt hårda och dubbelmorfar inte särskilt pigg på att montera ned och sedan frakta, för i min Adam plåtlåda rymdes inte skåpet med glasdörrar. Tiden gick och julen firades. Måndagen före nyårsafton var vi iväg till grannstaden och passade då på att sticka oss in till Återvinningscentralen och önska Gott Nytt År. Alltmedan dubbelmorfar yrade omkring där, så stod jag vid disken med Janne och gjorde affärer. Jag fick ner priset med 80 € och betalade genast, så att han inte skulle ångra sig. Dubbelmorfar blev lite förskräckt när han insåg att saken var avgjord och att det inte lönade sig att protestera längre.

Den 11 januari kom så skåpet hem till oss. Dubbelmorfar och äldsta sonen monterade ner det, ordnade med frakt och monterade upp det här hemma.

Sen oljade dubbelmorfar in skåpet med en teakolja, som luktade länge och väl. Nu i lördags bar den äldsta upp från källaren, lådor fulla med böcker. Då kunde man äntligen fylla bokskåpet. Jag radade en del av böckerna i skåpet och var själaglad över alla kära återseenden med diverse klassiker, Krig och fred av Tolstoj osv.

- 500 böcker rymdes här, sa dubbelmorfar häromdagen då han hade radat om alla mina böcker och kasserat en del. Är inte alls säker på att det är 500. Talet kan nog vara taget ur luften.

Idag lyste solen på bokskåpet och alla intressanta titlar där. Snart kanske jag inte alls har tid att blogga, för jag måste ju läsa alla de böcker som ännu är olästa...

Det här bokskåpet är rena rama fyndet! Ibland har man lite tur.