Idag har jag igen varit iväg till stan, den här gången till ärevördiga Societetshuset. Jag vet inte riktigt vad evenemanget heter, för min förhandsinfo sa ett och stan hade översatt det hela till Outsiderkonstevenemang. Hmmm... visserligen var där mycket konst i stora salen, men där fanns mycket annat intressant också. Se bara:
Stickat och virkat i parti och minut. På stolen i bakgrunden en Qvidiminatröja. I burken får vitt garn sin färg, alltså färga garn i en burk. Spännande, borde kanske testa.
Tarja Seppälä och Ulla Ögård är det som har stickat och virkat.
Arja Nordmans fina keramik. Och nej, lera är inget för mej!
Porslinsmålning skulle jag aldrig klara. Här är Tuija Lindholms fina teservis. Tänk så spännande när akvariefiskarna simmar i ens gröna te. Man kanske glömmer bort att dricka?
Av två skedar och lite "skrot" från garaget, kan man få ett så här fint tranpar, om man har lite fantasi alltså. Jag tror inte att min fantasi skulle klara av det här, fastän den annars kan vara nästan hur livlig som helst. Men då tänker jag mest på spöken och troll, inte så mycket på att skapa så här vackra saker.
Eva Nylund lär ut knyppling på medborgarinstitutet. Här är en skir änglakjol.
Snart är det jul, så fram med yxan och trixa lite, vips har du tillverkat en hel tomtefamilj!
– Får jag låna din vinkelslipmaskin, frågade jag förhoppningsfullt av bisin min i kväll.
– Va ska du med den, undrade han misstroget.
– Nå göra julklappar förstås!
Och så berättade jag för honom om den här fantastiska lyktan.
– Nä, det blir nog för vasst med vinkelslipmaskinen. Du borde använda plasmaskäraren.
– Aha, svarade jag lite osäkert, för jag har inte sett en plasmaskärare i användning.
Men så kom jag på den ultimata lösningen, bisin min får skära och göra handtag till lyktan. Jag kan spraymåla. Nu gäller det då att få tag på tomma burkar, Ripakka nästa! Därifrån har vi förut fått tomma burkar.
Visst är det här den perfekta julklappen? Återanvändning, som kan kastas i metallskrotet när man har tröttnat på lyktan. Om man dessutom placerar den ute på en sten, så borde den inte ens vara brandfarlig. Tänk om det här skulle bli årets julklapp? Mycket bättre än allt krimskrams!
Och på tal om julklappar, nästyngsta sonen sa att det ska sen inte vara något "krääsä" (krimskrams) till julklapp. Och vet ni vad han räknar till krimskrams? Jo, garn! Men det är nu inte nåt krimskrams, eller hur?
Och kära vänner, jag vill att ni är försiktiga där ute i den stora farliga nätvärlden. Låt er inte luras och bli bedragna. Kom ihåg att det inte finns inga gratisluncher! Och om nånting är för bra för att vara sant, så är det utan tvekan bluff och båg. Hoppas att ni orkar läsa infon, som nu finns på Traficoms webbplats.
Dags för mej att krypa ner under täcket.
Ni får ha det så bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar