Regnet öser ner här idag, söndagen till ära. Jag misstänker att det är de svenska gästerna som tagit med sig lågtrycket hit till oss. De tutade så glatt när de körde förbi här tidigare på förmiddagen.
Förra veckans onsdag var jag alldeles ensam i väg till mataffären. Det visade sig bli en farlig historia.
Dom här går väl inte att äta? 200 gram till i lagret. Så går det när jag inte har nån stoppare med mej. Men ingen fara. Det finns inte mycket kvar av det mörkblå nystanet längre. Så egentligen är det enbart 150 gram. Och ja, då ser ni ju att jag behövde de där nystanen.
I går var jag också iväg till samma mataffär. Den här gången hade jag visserligen både mor och son med mej, men de vandrade på sitt håll och fyllde mammas kundvagn med råge medan jag släntrade lite håglöst omkring och mest umgicks. Det var så trevligt att träffa vänner och bekanta. Bland annat stötte jag på stickdamen E och hennes man. Diskussionen kom in på rödmärkta varor och att vi finländare slänger så mycket matvaror som 25 kilo/person. De hade läst en artikel i Östnyland om saken.
- Vi köper alltid rödmärkta varor, så slängs dom inte. Man kan bra frysa in dem, sa mannen.
Lydig som jag är stegade jag genast iväg till garnhyllan och där hittade jag två mörkblå nystan och ett ljusrosa nystan med puuvilla-bambugarnet (bomull-bambublandning), samma som ovan, 150 gram.
Och så de här två Nostalginystanen, 200 gram. Dessvärre tog jag inte av de randade 7 bröder garnen som ännu fanns förra veckan, men inte kvar längre igår. Å andra sidan så kan det ju inte vara meningen att jag ensam ska hålla hela den finska garnindustrin igång heller, eller hur?
Svampplockning stod på programmet idag.
Men de här gula delikatesserna får allt växa till sig medan jag kurar inomhus i regnvädret med en virkning. Hoppas bara att ingen annan rör sig i samma skog idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar