söndag, maj 14, 2017

Helt ofattbart!

Igår kväll då jag satt här framför min gamla trotjänare till dator, kände jag plötsligt hur det började rinna nånting från vänstra näsborren. Konstigt. Jag hade inte vare sig nyst eller petat mej i näsan, men ändå rann nånting. Jag höll på att få det i munnen innan jag lyckades gräva fram en näsduk.

Näsduken färgades alldeles röd! Vad i fridens dar? Helt ofattbart! Kan man få näsblod från endast en näsborre? Och hur kunde jag få det, jag som aldrig tidigare haft det? Jag fattade ingenting och det här är ju värre än teknik och bultar!
- Nu måste du gå i säng och vila, sa far i huset med bestämd röst.
- Nej, är du galen. Jag vill inte ha blod i svalget.
- Men du kan inte sitta uppe och glo på eurovisionen halva natten när du har näsblod, försökte han lirka.
- Haaa, du får se, svarade jag sidenlent.

Blodet upphörde till all tur att rinna och jag kände mej inte yr eller svag, så visst såg jag på hela eurovisionen! För säkerhets skull knaprade jag på ett halvt paket med Mariekex. Idag har jag mått hur prima som helst, men tog för säkerhets skull Kasténs leverkorv på rågbrödet i morse när det var dags för frukost. Och nej, jag fick ingen frukost på säng för alla barn var hemma hos sig.

Men jag har fått helt ofattbart fina morsdagsgåvor! Och förlåt nu om jag låter, som en femåring på julafton, men... ja jag känner mej, som en sådan!


Kolla alltså vad jag har fått: Tidningen Mästarkryss nr 2 2017 och korsordspenna, precis vad jag behöver!, en turkos bärbar dator!!!!, en låda med gröna kulor,


 en väska till datorn,


en underbar bukett med röda rosor, en tobleronestång, ett köpkort för nästa färd till Prisma!
Och ikväll när jag öppnade min e-post hade jag ytterligare ett presentkort till Adlibris! Helt ofattbart alltså! Och tro mej, jag har nog världens bästa barn! Ett MEGASTORT TACK för alla fina gåvor!

Igår bestämde vi med mamma att vi skulle ta det lugnt idag. Jag hann t o m på förmiddagen sticka några varv, som jag sedan fick riva upp för att få mönstret rätt.

Far i huset hade andra planer, så plötsligt satt både min mamma och undertecknad i min plåtlåda och vi begav oss iväg västerut. Hemliga resan för min mor!


Vi hamnade här!


Och här skall man vara lite försiktig för man är ordentligt övervakad.


I luften rörde sig allt möjligt både fåglar och plan. Helikoptern lyckades jag tyvärr inte fånga på bild.

Avsikten var att vi skulle ha åkt på morsdagskaffe nånstans, men den vi avhämtade från flygplatsen var så pass flunssig att det blev att köra raka spåret hem med passageraren.
Det blev en liten kvällssits hos mamma istället med lite lemonad och kaka från frysen. Kanske lika bra det?
Men vänta bara nu när min plåtlåda är i skick så kan vi fara iväg nästan vart som helst! Men först ska vi bara klara av den här veckan, sedan...

#blogg100_2017_75

2 kommentarer:

Carita Liljendahl sa...

Har varit med om det där för några år sedan.
Vaknade mitt i natten av att det rann.
Jag bloggade om det också. Fortsatte komma blod under några dagar, men inte hela tiden förstås :-)
Sedan dess har jag inte haft näsblod.
Nån sa att jag ska vara glad för att jag fick denna form av blödning, att det inte blev en propp nånstans...
Hoppas allt går bra för dig med! Kram!

Inge Ekholm sa...

Ååh, så nu vet jag det. Tack för infon. Bättre blodet droppande än propp. Jag har klarat mej nu utan mera blod, till all tur. Medvetet har jag försökt ta det lite lugnare även om det inte alltid lyckas.
Två av sönerna och far i huset har haft en benägenhet att få näsblod när de varit uttröttade eller uthungrade. För deras del har det enligt läkarvetenskapen handlat om ytliga blodkärl och ärftlighetsfaktor, men det gäller inte mej skulle jag tro. Nog för att jag tror att alla människor har ytliga blodkärl i näsborrarna, men en del har kanske blodkärlen ytligare än andra?